Människans törst efter unika kläder har ofta gett upphov till kreativa lösningar. Det blir väldigt tydligt när du tar del av samlingarna på Världskulturmuseerna. Här finner du föremål och bilder från hela världen som visar hur människor arbetat med, och återanvänt, alla möjliga och omöjliga material. Detta är helt enkelt mode från hela världen. Men dagens modeindustri är en av de industrier som har störst miljöpåverkan. Varje svensk konsumerar i genomsnitt 13 kg textilier varje år. Önskan att komma till rätta med denna överkonsumtion är grunden för den trend som kallas circular fashion.
I december förra året (2016) kontaktade Världskulturmuseerna sex olika modeskapare som vi menade representerar circular fashion. Dessa designers har valt att arbeta med hållbara material och tillverkningsprocesser. Vi vill visa dem att det finns mycket inspiration och kunskap att hämta i samlingarna. De fick därför några utvalda exempel på föremål och bilder som vi bad dem reagera på.
I bloggen, och på Twitter, bad vi er att välja den designers plagg som ni helst ville se på något av våra museer. Och ni valde José Hendo och hennes klänning som är tillverkad av barktyg.
José Hendo
José är född i Uganda men har sin bas i London. Hon har under många år arbetat aktivt och medvetet för att producera ekologiskt och etiskt hållbart mode. Bland annat har hon arbetat mycket med barktyg.
Läs mer: http://josehendo.com/
Lux Afrique: http://luxafrique.net/jose-hendo/
När hon fick vår förfrågan valde hon till slut den klänning som hänger bredvid montern och skrev följande:
“Efter långt övervägande har jag till slut valt ett plagg i ”Identity My Way”-kollektionen. Min design är en tvådelad dräkt som påminner om den högra person i [bilden från Nya Zeeland], det finns klara likheter med formen på kjolen och de fingeravtrycksinspirerade detaljerna. Hela kjolen är en enda bit barktyg helt utan sömmar, i sin naturliga terrakotta färg. ”Fingeravtrycket” på överdelen är gjord med hjälp av ett barktyg i djupare färg.
Det barktyg jag använder i mina kollektioner är från Uganda där jag också är född och uppvuxen. När jag använder barktyg i mina kollektioner är det alltid som ett sätt för mig att värna om såväl ett kulturarv som miljön, och på lång sikt är jag övertygad om att detta kommer få samhällen att blomstra”.
José Hendo, december 2016
Lite om barktyg
(från Kerstin Peterssons sida: http://www.textilkonservering.se/barktyg.html)
Från så skilda delar av världen som Västafrika, övre delen av Amazonas, Västindien, Filippinerna, Indonesien, Nya Guinea och på de melanesiska och polynesiska öarna i Stilla Oceanien har människor tillverkat tyger av innerbarken av speciella trädslag.
Barktyget tillverkas genom att avbarka, fukta och separera innerbarken från ytterbarken. Genom befuktning och slag bultas innerbarken ut till större stycken. Att tillverka barktyg kan ta några timmar, en vecka eller en månad och de kan bli tjocka som en yllefilt eller tunna som siden. Under olika tider och på olika platser har barktyg reliefmönstrats, färgats, fläckats, målats, tryckts, gnidits in med pigment, inoljats, m.m. Som färdigt har det sedan veckats eller draperats, sytts, applicerats, broderats, dekorerats med fjädrar, dubblerats, fransats m.m. Och det har använts som bokomslag och tryckpapper för tidningar, till att föda barn på, sova på, fångat upp blod från omskärelse och från slagsmål på, blivit använt i brudsängen och att strypa änkor med. (Utställningstext)
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
