BREVIKS KYRKA

BREVIKS KYRKA - Den övervägande gotiska salkyrkan ligger orienterad åt öster. Det rektangulära långhuset saknar övergång till det 1760 tillbyggda koret med tresidig avslutning. I norr har detta en samtida rektangulär sakristia med sidoingång i öster. I väster är ett kvadratiskt reveterat vapenhus som flyttades från sydporten år 1914.
FASAD - Den vitkalkade slätputsen följer gråstensmurarnas ojämnheter, vilka är påtagliga neråt den bara sockeln. På den södra långsidan är i muren rundbågiga nischer som markerar två portaler som murades igen 1914. I väster är den gamla sydportalen och i öster korets "prästadörr". Väster om det östra fönstret är skarven mellan medeltidens och 1700-talets murverk markerad. Norr om vapenhuset är vid långhusets västvägg en liljesten fastgjuten. Nederdelen är starkt vittrad men överdelen visar en ovanligt sirlig version av den brukliga palmettornamentiken.
PORTAR - Västportalen utgörs av en rektangulär pardörr med grå fiskbenspanel och överljus från en lunett. Båda sitter inom samma gråa brädfodring. Upp till porten är en stor fyrsidig kalkstenstrappa. Den rektangulära sakristiporten sitter i en rundbågig smyg och är liksom sitt rundbågiga överstycke klädd med en gråmålad fiskbenspanel. Trappan är av kalksten.
FÖNSTER - De rundbågiga fönstren sitter i grunda smygar med samma form. Solbänkarna täcks av svart plåt. Fönstren har korspost och fem lufter med fyra antikglas vardera inom grå träspröjs. Lunetten har nio rutor. Sakristians fönster har samma utförande men har T-post och tre lufter. I långhusets västra gavelröste är ett litet rektangulärt fönster i en smyg med samma form. Västportalens lunett har nio rutor med gråa träspröjs.
TAK - Långhuset täcks av ett högt och spetsigt sadeltak som är valmat över koret. På nockens ändar sitter smidda vindflöjlar. Sakristian har ett minst lika brant valmat sadeltak, medan vapenhusets sadeltak är något flackare och ej valmat. Alla taken täcks av skiffer. Vindskivorna är klädda med svart plåt. Även häng- och stuprännor är av svart plåt.

Breviks kyrka bestod ursprungligen av ett långhus med ett smalare rakslutet kor. Ingången var via en sydportal. De bevarade gråstensmurarna talar för en datering till 1200-talet. Från denna tid härrör troligen även den ovanligt sirliga liljestenen. Under 1400-talet kom kyrkan att smyckas med ett triumfkrucifix samt under slutet av 1600-talet med predikstol och ny dopfunt. Norr om koret tycks ett gravkor ha rests vid denna tid, krönt av ett torntak som syns på Peringskiölds avbildning från 1670-talet.
År 1760 kom kyrkan att genomgå flera förändringar. Viktigast var tillbyggnaden av ett nytt kor med den tidstypiska tresidiga avslutningen. I sydväggen hade detta en "prästadörr". Den gravkorsliknande tillbyggnaden i norr torde då ha rivits och ersatts av nuvarande sakristia. Predikstolen flyttades vid detta tillfälle. Taket och korväggarna dekorerades 1768. Nästa större förändring skedde 1882 då en öppen nygotisk bänkinredning tillkom, liksom altarring, altare, dörrar, läktare och orgel. Till altarprydnad valdes en gipskopia av Thorvaldsens Kristusfigur. Denna förefaller ha föregåtts av en klassicistisk altaruppsats varav postamentet är kvar, liksom rester på vinden. Sannolikt tillkom vid detta tillfälle vapenhuset av trä framför sydportalen. Året därpå var en orgel klar ifrån Salomon Molander & Co. i Göteborg.
År 1914 skedde en kontroversiell restaurering som slutade med att justitiekanslern ställde vice pastorn och kyrkorådet under åtal. Tillstånd hade givits för ett nytt korgolv, iståndsättande av fönsterbågar, nya innanfönster, nytt paneltak under det gamla, borttagning av första bänkraden, ändring av bänkryggar och skärmar, reparation av dörrar samt målningsarbete. Dessa arbeten skedde efter ritningar av arkitekt Anders Roland. I samband med det nya golvet gjordes en utgrävning av det gamla koret och den liljesten som var tröskel i sydporten flyttades till västgaveln. Men efter detta så fortsatte församlingen -
utan att något som helst tillstånd införskaffats - med att byta kamin, måla fönster och vapenhus, sätta upp hängrännor och stuprör av galvaniserad plåt, genomföra en "oskicklig utvidgning av läktaren", igenmurning av de södra ingångarna och upptagning av en ny i väster samt flyttning av vapenhuset till denna. Till följd av terrängförhållandena krävde detta anläggandet av en terrass framför den nya västporten, vilken gavs en opassande utformning. Den södra kyrkogårdsporten flyttades samtidigt till sitt nuvarande läge. Vidare togs en ingång till sakristian upp samt ett fönster, ett murat arkiv i densamma borttogs. Triumfkrucifixet målades, fästes på ett nytt kors och fick ersätta Thorvaldsens Kristus. Emedan de gamla takmålningar farit illa så spändes juteväv över taket och bemålades med kopior av dessa. Arbetet saknade dock "nödig sakkunskap" och inskriptionerna på korväggarna gick förlorade. Församlingen ålades att senast 1917 ha åtgärdat läktare och terrass, samt att i muren markera de gamla portalerna.
År 1938 fick korfönstren antikglas och blyspröjs. 1940 försågs kyrkan med elbelysning och året därpå reveterades vapenhusets trästomme in- och utvändigt samt putsades. 1944 byttes de sotande kaminerna ut mot elvärme. 1947 återställde konservator Olle Hellström det gamla innertaket och dess målningar.
År 1965 genomfördes en grundlig restaurering efter ritningar av arkitekt Adolf Niklasson. Under läktaren inrymdes en grund läktarunderbyggnad med kapprum och elcentral i söder samt ny läktartrappa och städskrubb i norr. En ny bänkinredning tillverkades. Sakristian fick inbyggt skrudskåp. Korgolvet utvidgades samtidigt. Innerväggarna putslagades och nymålades. Elbelysning och elvärme kompletterades. Utvändigt ersattes vindskivorna av plåt med nya breda brädor som tjärströks. Nya hängrännor och stuprör uppsattes. Det lutande vapenhuset grundförstärktes. Putsen lagades och vitkalkades. Fönster och dörrar justerades och oljemålades. Triumfkrucifixets bemålning borttogs och det uppsattes på ett nytt kors. Vidare konserverades predikstol och ljudtak. År 1967 levererades en ny orgel från Nordfors & Co. i Lidköping, med fasad ritad av Adolf Niklasson. 1986 tillkom ny textilförvaring i sakristia och på läktare. Två år senare borttogs den bakre bänkraden för att ge plats åt bokbord.