STORA MELLÖSA KYRKA

Stora Mellösa kyrka har rektangulärt långhus med rundat korparti i öster, kraftigt torn i väster, sakristia i norr samt det åttkantiga Göksholmska gravkoret på långhusets södra sida.

TAK Långhusets sadeltak med valmad spets över korpartiet i öster är täckt med svart plåt liksom sakristians sadeltak. Det Göksholmska gravkoret har en flack huv av svart plåt krönt av en kula. Tornhuven av svart plåt kröns av en öppen lanternin av koppar med kulkors. Samtliga takfall, utom tornhuven, är försedda med fotplåt och vitmålade stuprör.

FASAD Kyrkan är spritputsad med slätputsade listverk och avfärgad vit. Under långhusets och korets takfot löper en profilerad gesims och under tornhuven ett tandsnitt. Kring porten i tornets västra mur finns en i puts rusticerad portal. Sydportalen har givits ett klassicerande formspråk med rakt överstycke och ovanför ett lunettfönster.

FÖNSTER Långhuset och koret har grunda rundbågiga fönsternischer; tre på långhusets södra respektive norra sida samt två i koret. Fönstrens ytterbågar är av grönmålat järn med nygotiserande dekor och blyinfattat glas. Ovanför sydportalen finns ett lunettfönster.

Göksholmska gravkoret har fem rundbågiga fönster med fönsterbågar av järn. Sakristian har två fönster, ett i norra och ett i östra muren.

I tornets västra mur finns två mindre rundbågiga fönsternischer med djupt placerade fönster. I klockvåning finns rundbågiga ljudöppningar i alla fyra väderstrecken. Ljudöppningarna är försedda med luckor av trä.

PORT- den södra porten består av en rundbågig pardörr av trä med fyllningar målad i grön kulör. Entrén i söder har en pardörr av trä med fyllningar, målad i grön kulör.

1100-1200-tal:
Kyrkan uppfördes som en av Närkes medeltida storkyrkor med rektangulärt långhus. Under 1200-talet tillbyggdes långhuset åt söder och fick sin nuvarande bredd, samtidigt uppfördes tornet i väster.

1350-1520:
Under medeltidens senare del förlängdes kyrkan åt öster och gavs ett tresidigt avslutat kor. I samband med detta slogs valv i kyrkan som blev tvåskeppig och ett vapenhus byggdes framför sydportalen.

1600-tal:
Någon gång mellan åren 1640-60 uppfördes det Göksholmska gravkoret på långhusets sydsida.

1700-tal:
1712 tillkom altaruppsatsen i nyklassicistisk stil.
1743 slog blixten ned och förstörde tornspiran som ersattes med en huv.
1777 revs den gamla sakristian och en ny uppfördes på samma plats.

1800-tal:
Åren 1830-36 genomfördes en omfattande ombyggnad av kyrkan. Långhuset förlängdes 11 meter åt öster och koret gavs en halvrund avslutning. Långhusets valv revs, yttermurarna höjdes och nio stora rundbågiga fönster upptogs. Långhus och kor täcktes av ett trätunnvalv och muröppningen mellan torn och långhus murades igen.

1900-tal:
1904 anskaffades nya öppna bänkar och väggarna kvadermålades med rankor längs gesimsen och i taket.

1936-37 installerades centralvärme och elektrisk belysning. Bänkarna byggdes om och dekorationsmåleriet togs bort.

1967 försågs lanterninen troligtvis med kopparplåt, gammal puts knackades ned och fasaderna putsades om. Vid nedknackningen upptäcktes ornamentmålningar i rött under takfoten.

1974-75 skedde en invändig renovering under ledning av arkitekt Jerk Alton. Utrymmet under läktaren inbyggdes för bl. a. wc, kapprum och brudkammare. Göksholmska gravkoret inreddes som kapell. Läktarbänkar togs bort, altarringen återställdes till 1888 års utseende och sakristian omdisponerades. Putsytor rengjordes och avfärgades samt ny armatur installerades.

1985 renoverades fasaderna under ledning av arkitekt Jerk Alton. Fasaderna putslagades och avfärgades. Fönstersmiden målades i svartgrönt. Omläggning av taken med undantag av lanterninen.