| Typ <itemType> |
Utställning |
| Datering <presTimeLabel> |
1976 |
| Plats <presPlaceLabel> |
Etnografiska museet, Stockholm |
| Publicerad text <itemDescription> |
-
Synopsis: Låset är en spärranordning med vilken man skyddar något mot otillåtet intrång. Innan man hade lås kunde man spära på andra sätt. Man kunde tabubelägga ett område, dvs tillträde var förbjudet. Det var farligt både för individen och samhället att bryta mot tabut. Man kunde stänga till en öppning med en sten, på samma sätt som gravstenen ursprungligen avsåg att hindra den döde från att åter...
Visa hela
Synopsis: Låset är en spärranordning med vilken man skyddar något mot otillåtet intrång. Innan man hade lås kunde man spära på andra sätt. Man kunde tabubelägga ett område, dvs tillträde var förbjudet. Det var farligt både för individen och samhället att bryta mot tabut. Man kunde stänga till en öppning med en sten, på samma sätt som gravstenen ursprungligen avsåg att hindra den döde från att återvända från dödsriket. Även rep och träbommar, liksom hakar, haspar, klinkor användes före det egentliga låset. Draken, som i sagan vakar över skatten hade sin motsvarighet i verkligheten. Härskaren i Amman lade sina rikedomar i igenvaxade träkistor som sedan sänktes ned i en bassäng med svältfödda krokodiler. Låset uppstod i en samhällstyp där man hade behov av det. Det var i de redan på 3 årh. f.Kr. centralt styrda staterna i Främre Orienten, Egypten och landet vid Eufrat och Tigris. I dessa stater var all jord och produktion stadsägd. Säden samlades därför in i statens magasin varifrån den delades ut till befolkningen. Magasinen måste stängas med lås. Naturligtvis kom låsen också snart att användas av gemene man. Handelsmän spred sedan låset till Europa och Afrika. Nyckeln är en urgammal symbol för himmelriket. I Babylon trodde man att guden Marduk tillverkade nyckeln till himmelens port. Sedan kan denna symbol följas via Grekland och Rom till dess den blev en kristen symbol för himmelriket. St Per är himmelrikets portvakt och har nyckeln som symbol och påven har som St Pers ställföreträdare på jorden också nycklar som tecken. Nyckeln blev också en profan borgerlig maktsymbol. Under medeltiden var den tecken för stadens härskare. I krig överlämnades stadens nyckel till de nya makthavarna som tecken på kapitulation. Under medeltiden blev nyckeln hos självägande bönder och borgare symbol för den gifta kvinnan. På många arbetsplatser i Sverige idag anger innehavet av en viss typ av nyckel en persons ställning i den byråkratiska hierarkin.
Stäng
|
| Beskrivning <itemDescription> |
|
| Beskrivning <itemDescription> |
-
Se Kapsel för Vandringsutställningar 1974-75 för vidare information.
Tierp febr 1980. Kävlinge mars 1984.
|
| Utställningstyp <itemDescription> |
|
| Händelse <context> |
-
Producerades av Kåks, Per, Larsson, Karl Erik, Riksutställningar.
-
Tillverkades 1976 - i Etnografiska museet, Stockholm.
|
| Nyckelord <itemKeyWord> |
|
| Utställningsnamn<itemName> |
- Låset, Vandringsutställning
|
| Ämne <subject> |
|
| Diarienummer <itemNumber> |
|
| Rättigheter för metadata <itemLicense> |
|
| Källa <presOrganization> |
Statens museer för världskultur - Etnografiska museet |
|
Källa <url>
|
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
