SÅNGA KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - SÅNGA

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 173, år 1900: 721, år 1995: 281

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, omnämnd 1535 (Styffe).

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen är en av de minsta i Ångermanland. Socknen ligger i Ådalen centralt i landskapet. Den avsöndrades på 1400-talet ur Överlännäs. Kyrkan ligger för sig i utkanten av den odlade bygden högt upp i en sluttning norr om Ångermanälven mellan odlingsmark och bergssluttning. Intill kyrkan står en tornformad klockstapel med lanterninformad huv, byggd omkring 1850. Nedanför kyrkan finns gravfält från järnåldern.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Medeltida salkyrka med sakristia i norr och vapenhus i söder.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkorummet täcks av två senmedeltida stjärnvalv, som vilar på väggpilastrar och troligen är sekundärt inslagna. I sakristian finns en djup stenskodd källa, som varit igenfylld men åter tagits upp. Kyrkan har en målad och förgylld altaruppsats från 1770-talet, med altartavla och predellamålning som tillskrivits Pehr Sundin från Jämtland. Predikstolen från samma tid är sannolikt ett verk av Johan Edler d ä. Vid en restaurering 1889-90 ersattes altaruppsatsen av ett krucifix samt Lammet med segerfanan och kyrkan fick bänkar i nygotik. År 1923 återinsattes den äldre altaruppsatsen. Samtidigt tillkom den nuvarande slutna bänkinredningen.

Av medeltida inventarier finns i Länsmuseet Murberget en madonna av romansk typ liksom också en Kristusbild och ett senmedeltida altarskåp. I Statens historiska museum förvaras två senmedeltida altarskåp, ett med Anna-själv-tredje i corpus samt ett importerat skåp från 1500-talets början, tillskrivet Immaculata-mästaren, som i corpus har Maria som den apokalyptiska kvinnan.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Enligt Hülphers 1780 skulle kyrkan ha blivit byggd "genom sammanskott af främmande, som här besökt en i Catholska tiden ryktbar källa". ["Doct. Gisler fannt wid undersökningen 1745, at här warit 2 källor, nemligen den ena igenkastad först inom kyrkogården, som blifwit nyttjad til offerbrunn, och den andre nedom Kyrkan wid wägen, der de hit komne gäster fordom hållit sina lekar. Wid anstäld grafning, hafwa funnits åtskillige drikskosor, och ekstäfwer af tunnor ned i sanden, äfwen som öfwer gamla källan uppå stensättningen, sågs menskoben, och en stor brädlåda samt en mindre inuti, der i legat en 5 korssad tafwelsten, med en liten påle deröfwer, uprest emot golfwet i Sachristian."] Källan i kyrkans sakristia har varit föremål för vallfart.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998.

Kyrkotomten

Tomten sluttar svagt mot söder med hög stödmur i huggen kallmurad granit mot den gamla grusvägen, som idag leder upp till en privatbostad av mindre torpkaraktär från slutet av 1800-talet. I öster finns ett mindre församlingshus i trä från 1940-talet(?).

Den ursprungliga kyrkotomten avgränsas med stödmur i kallmurad bearbetad kvadersten, varierande höjd i SÖ-SV, och på muren finns ett svartmålat smidesstaket, troligen från 1890-års restaurering, långt senare kompletterat med formad plåtdekor mellan de gjutna stolparna. Det är förankrat i ca tio cm betong som vittrar och är mossbevuxen.

Staketet har endast betongstöd mot öster, ingen mur finns här. I staketet finns en öppning i SÖ, där grind saknas, möjligen den i trä som står i stapelns mellanvåning. Murstenar kalvar här och var ut i SÖ. Muren spricker och kalvar ut i sydväst, ser allvarligt ut då höjden här är som störst -ca två meter. Mot norr avgränsas tomten med en nysatt rad av granbuskar.

En grusgång, krossat grått grus - storlek ca 12-20 mm, leder in på tomten från sydöst, delar på den östra sidan om kyrkobyggnaden ytan i tre gräsbevuxna gravkvarter. En mindre syrenbuske finns placerad i det mittersta kvarteret. En grusgång löper också utmed hela långsidan av den ordinarie tomten norr om kyrkan för att fortsätta bort över i den utvidgade tomten i väster. Denna yta ligger på en lägre nivå och utgör ca hälften av hela tomten.

Närmast kyrkan i öster finns ett antal 1800-talsgravar, mossbelupna socklar, annars i relativt gott skick. Den nordligaste raden som löper utmed hela långsidan av den ordinarie tomten är sena 1900-talsgravar. Intill klockstpeln i sydöst finns två välhållna gjutjärnsgravvårdar, gjutna av Skolund och Olsson i Gefle, de tillhör fd kyrkvärden Magnus Strindlund från Para, 1820-1882, och dottern Magna Landelius, 1860-1889; den andra nämndemannen Magnus Strindlunds maka Anna Abrahamsdotter, 1820-1874, samt dottern Anna 1856-1875.

Strax norr om långhuset, intill väggen, finns gravkors i smide från 1920-talet. Intill dessa finns en gång med skiffersten, som leder till sakristians västliga entré.

I den utvidgade delen av tomten fortsätter den nyplanterade granhäcken runt om som avgränsning i tomtgränsen. Här finns rader med lönn utmed kvartersgränserna, och många familjgravar från 1950-80-tal, i sydväst en minneslund. Nere vid vägen i söder finns två grindstolpar i granit utan grind.

Ett par rönnar finns i slänt från gamla tomten i nordväst.
Svarta stolpar i stål med runda klarglasarmaturer på gamla tomten, ca 1975.