HULTERSTADS KYRKA

(SE ÄVEN KULTURHISTORISK BEDÖMNING)

Kyrkobyggnadens fasta inredning

Orgelfasad med orgelverk
Orgeln är ett verk av den berömde orgelbyggaren Per Larsson Åkerman. Den byggdes 1868 och har åtta stämmor, en manual, bihangspedal, slejflåda och mekanisk traktur och registratur. Orgelfasaden har fem pipfält; i mitten ett rundbågigt fält flankerat av två högre och två lägre pipfält. De höga flankerande pipfälten bildar pilastrar, vilka kröns av urnor och förgyllda listverk. Mittersta fältet kröns av en förgylld lyra och växtornament. Orgeln genomgick en omfattande renovering 1983. Arbetet genomfördes av Johannes Künkels orgelverkstad AB i Lund. Vid renoveringen åtgärdades sprickor i spontarna bakom ventilerna. Slejfarna och bälgen läckte, vilket också åtgärdades. Vidare utfördes sanering av träskadeinsekter. Orgelhusets färgsättning i ljust gulgrönt, laxrosa och guld härrör troligtvis från renoveringen 1983. Orgeln, som instrument, behandlas i den inventering av Södra Ölands Kyrkliga Samfällighets kyrkors orglar som utfördes av Börje Tornborg år 2004. Enligt Tornborg är Hulterstads orgel ett i sitt slag unikt instrument. Samfällighetens orglar genomgår teknisk besiktning och service varje år. Arbetet genomförs av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund. Vid besiktningen 2005 konstaterades att orgeln var i behov av rengöring och stämning. Åtgärderna skulle enligt Mårtenssons genomföras 2006 till en kostnad av 40 000 kronor. Inventeringens uppgifter avseende Hulterstad kyrkas orgel bifogas, se bilageförteckning.

Bänkinredning
Den nuvarande bänkinredningens utformning är ett resultat av kyrkans renovering 1951. Delar av den äldre bänkinredningen (främst dörrar och vissa bänkgavlar) återanvändes. Bänkarna är slutna mot mittgången och öppna åt sidogångarna mot norr och söder. De är indelade i fyra kvarter i långhuset. I koret finns två kvarter, ett på var sida om altarpredik-stolen. Under norra läktartrappan finns en liten, sluten bänk. Mot mittgången sitter helt plana speglar i bänkgavlarna och förhöjda speglar i dörrarna. Bänkkvarterens fronter har förhöjda speglar. Gångjärnen är handsmidda och fästa med handsmidda spik. Dörrarna är förmodligen från 1803. Ryggar, sittbrädor, fotstöd, psalmbokshyllor är från 1951. Bänkarna är idag invändigt täckmålade i ljusgrönt. Gavlar, dörrar och fronter har ramverk laserat i gulgrönt. Gavlarnas fyllningar är laserade i gulgrönt medan dörrarnas och fronternas speglar är laserade i rödbrunt med benvit ram. Lister och överliggare är laserade i rödbrunt och golvlisten är täckmålad i blågrått. Den nuvarande bemålningen och färgsättningen härrör från kyrkans invändiga renovering 1984. Äldre, bevarade delar av bänkinredningen finns i kyrkomuseet i tornet. Dessa delar är färgsatta i grått och blått med ådringsmålade speglar. På läktaren finns bänkar som är fristående. De tillverkades vid renoveringen 1951 och målades i samma ljusgröna kulör som övriga bänkar i långhuset.

Läktarbröstning
Läktaren byggdes troligtvis ut till sin nuvarande form på 1860-talet, i samband med att orgeln tillverkades. Bröstningen är byggd som en ramverkskonstruktion med en bred överliggare. Fronten mot kyrkorummet är laserad i en ljust gulgrön nyans och dekorerad med en tandsnittsfris och förgylld list. Fronten har sex speglar som är laserade i laxrosa med benvit ram och tunn guldkant. Färgsättningen är troligtvis samtida med orgelns renovering 1982-83.

Altarpredikstol med altare, altarring och knäfall
Altarpredikstolen och altarringen ritades av Gustaf af Sillén och byggdes av spegelmakaren Anders Högström. De är samtida med långhusets uppförande år 1803. Konstruktionen står mot östra långhusväggen och är fyrkantig till formen. Altaret bildar fundament. Ovanpå detta står korgen, vars ramverk är beige- och brunmarmorerat och är smyckad med bladornament i övre och nedre kanten. Speglarna i korgens gavlar är marmorerade i ljusgrått med förgyllda emblem för Jesu lidande. Väggstycket är utformat med kanellerade halvpilastrar med korintiska kapitäl. Ljudtaket är fyrkantigt och har en nedhängande duva samt är krönt av ett förgyllt kors på klot. Ljudtakets färgsättning går i blått och rött. Enligt äldre fotografier har altarpredikstolen målats om under 1900-talets första hälft. Enligt arkivmaterialet återskapades den ursprungliga färgsättningen i brunt med ådringsmålning vid renoveringen 1951. Altarringen har sin ursprungliga utformning, men bemålningen är sentida. På 1930-talet pryddes altarringens stolpbrädor med stiliserade blomstermålerier. Nuvarande ådringsmålning i samma kulör och utförande som altarpredikstolen härrör från 1950-talets renovering. Tygklädseln på altarring och knäfall är i rödbrun sammet och tillkom på 1980-talet.

Belysning
Kyrkorummet belyses av tre större mässingskronor, med vardera två kransar. Två hänger över mittgången och en i koret. Två av de större kronorna bär inskriptioner med årtalen 1803 och 1827. Det finns även fyra mindre mässingskronor som inte är elektrifierade (se foto). En av dessa skall vara tillverkad på 1500-talet. På läktaren, över orgelns spelbord, hänger en kristallkrona med elektriskt ljus. Längs med kyrkorummets väggar sitter ett antal ljusplåtar i mässing. Under läktaren sitter två små kvadratiska plafonder med opakglas. De är troligtvis från 1950-talet då kyrkan elektrifierades. I vapenhuset finns två väggarmaturer av modernt slag. Belysningen i sakristian består av en mässingskrona med en krans.

Dopfunt
Dopfunten består av cuppa och fot av sandsten. Båda delarna är a medeltida ursprung. Den cylindriska cuppan med något snedställda sidor är odekorerad. Cuppan användes under en längre tid som vattenho och stod invid prästgården, där den upptäcktes och avbildades av S. Brandel år 1921. Den var då skadad och hade vissa färgstänk. Den kubiska foten låg länge utomhus på kyrkogården, enligt beskrivningar från 1803. Den är starkt eroderad. I hörnen finns rester av huggna huvuden två människohuvuden och två vädurshuvuden. På 1930-talet begärde församlingen tillstånd att få restaurera och sammanfoga dopfunten igen. Under en period stod dopfunten i vapenhuset. Vid renoveringen 1951 inrättades ett dopaltare i korets norra del. Där står idag dopfunten på ett kvadratiskt fundament av kalksten. Dopskålen från 1932 är utförd i tenn av hovjuvelerare Gunnar Svensson i Kalmar. Runt kanten finns inskriptionen: Låten barnen komma till mig och förmenen dem det icke: ty Guds rike hör sådana till.

(SE ÄVEN KULTURHISTORISK BEDÖMNING)

En sammanställning av viktiga historiska händelser i Hulterstads kyrkas historia ges nedan

1000-tal
En stavkyrka, byggd i slutet av 1000-talet räknas som den första
egentliga kyrkan i Hulterstad. Ragnhild Boström har funnit
lämningar, väldiga ekplankor och andra rester, som har
återanvänts i den stenkyrka som uppfördes under kommande
sekel. Mycket tyder på att Hulterstad är en av Ölands mer
betydelsefulla kultplatser.

1100-tal
I början av 1100-talet byggdes en stor treskeppig kyrka med ett
brett västtorn och två tornspiror. I bottenvåningen fanns en förhall,
som öppnade sig mot mittskeppet genom två rundbågar. 1100-
talskyrkan hade tre skepp med individuella vattentak. Mittskeppet
med dess klerestoriefönster sköt upp över sidoskeppen. Kyrkan
var en basilika och hade troligtvis inga valv annat än i absiderna.
Två fönster i vad som återstår av klerestoriemuren finns ännu kvar
i tornets andra våning.

1200-tal
Kyrkan byggdes om i försvarets tjänst någon gång mellan 1170
och 1230. Det breda tornet revs och mittskeppets västra del
användes som underdel till ett nytt försvarstorn det som
fortfarande finns kvar idag. Södra murtrappans nederdel med en
kasttrumma i taket vittnar om tornets försvarsfunktion, likaså gör
den västra ingången (idag igenmurad) som fanns 8 meter upp på
fasaden. I södra muren ovanför trappan finns en tunnvälvd cell.

1585
Kyrkoherden Erasmus Christierni erhöll av kronotiondet fyra tunnor spannmål till att upprätta Hulterstads kyrkotorn som var illa förfallet.

1600-tal
Rhezelius avbildade Hulterstads kyrka. Bilden visar kyrkans sydfasad med två större och ett mindre rundbågigt fönster i långhuset och ett mindre i koret.

1677
Hulterstads kyrka med försvarstorn överfölls av holländare, men folket slapp brand och mord genom att erlägga brandskatt.

1700
Laverad teckning daterad till maj år 1700. Anteckningar förmodligen gjorda av Löfgren på 1800-talet. Bilden visar hur södra fasadens fönster hade ändrats. (jfr. bild 4)

1753
Petrus Frigelius avbildade Hulterstads kyrka. Bilden visar kyrkans södra och norra fasader. Öster om koret och absiden stod en klockstapel. (se bild 5)

1802
Förslagsritningar inför ombyggnation och nybyggnation upprättades av Henrik Wermelin (1731-1807), vilket blev Wermelins sista projekt före sin död. Förslaget omarbetades av Gustaf af Sillén vid Överintendentämbetet.

1803
Ombyggnad enligt ritningar av Gustaf af Sillén. Ombyggnaden utfördes av Wermelins medhjälpare Johan Söderström. Hulterstads kyrka är första kyrkan på Öland där det medeltida långhuset revs total. Det nya långhuset och sakristian byggdes på rivningsmassorna efter det medeltida långhuset, vilket förklarar nivåskillnaden mellan vapenhusets och långhusets golv. Tornkrönet byggdes om. Torntak och lanternin byggdes. Lanterninens blindur bör även ha tillkommit.
Fast inredning bör ha nytillverkats, då inga uppgifter finns om att annat än lösa inventarier skall ha återanvänts från den medeltida kyrkan. Altarpredikstolen tillverkades av spegelmakaren Anders Högström i Kalmar. Altarpredikstolen ritades av arkitekten af Sillén.

1830-tal
Uppgifter finns om att kyrkan skall ha genomgått vissa renoveringsarbeten. Lanternintaket uppgavs ha tak av ekspån. Innertaket var vitstruket. Läktaren och bänkarna var blåmålade. Altarpredikstolens speglar var ljusblå med förgyllt listverk.

1868
Orgeln tillverkades av den berömde orgelbyggaren Per Larsson Åkerman. Orgeln tillverkades med åtta stämmor, en manual, bihangspedal, slejflåda och mekanisk traktur och registratur.

1876
Kyrkans interiör målades om.

1880-tal
Takstolarna förstärktes. Ovanpåliggande sparrar dymlades fast på befintlig konstruktion. Samtidigt bör takstolarna ha förstärkts ytterligare med saxsparrar.

1800-talets andra hälft
Första generationens värmesystem installerades. Två kaminer stod på var sin sida i koret. Stora rör från kaminerna gick samman i ett gemensamt rör som gick ut genom taket.

1921
Cuppan och foten till dopfunten dokumenterades av S. Brandel. Pjäserna av kalksten härrör från medeltiden. Foten stod vid brunnen strax nordväst om kyrkan. Cuppan fanns vid prästgården.
Båda var skadade och flyttades därför in i vapenhuset för att skyddas mot ytterligare slitage.

1923
Församlingen framför till Kungliga byggnadsstyrelsen sitt önskemål att få täcka kyrktaket med galvaniserad plåt, då man hade återkommande problem med att tegelpannorna inte låg på plats vid blåsväder. Önskemålet avslogs. Torntaket lades dock med plåt något senare, 1924, vilket klotter i torn- och lanterninvåningen skvallrar om.

1923-1925
Utvändiga renoveringsarbeten: Långhustaket lades om. På södra takfallet återanvändes gammalt tegel. På norra takfallet lades nytt enkupigt tegel på tät svall och spån. Samtliga pannor spikades. Nockpannorna lades i kalkbruk och spikades. Torntaket täcktes med galvaniserad plåt. Tornets trävirke och lister reparerades och oljemålades vitt. Vindskivor, stormskivor och svallkanter målades vita. All gammal puts avlägsnades. Därefter utfördes omputsning och avfärgning. Murarnas nederdel avfärgades mörkare för att markera sockel som tidigare. Invändiga renoveringsarbeten: Innertaken reparerades. I sakristian och koret reparerades golven. I långhuset lades nytt golv ovanpå det gamla. Bänkarna, även de på läktarna, reparerades. Nya ektrösklar tillverkades för norra och södra portarna. Enligt instruktionen ströks trösklarna med trätjära. Murytorna kalkades i vitgul kulör och stöplades i sista strykningen. Taket i kyrkan och sakristian slipgrundades, ytkittades och ströks i matt blågrå kulör. Taket indelades i enkla fält och kring ljuskronorna gjordes enkla omfattningar.

Dörrar, bänkar, orgelfasad, läktarbarriär och pelare ävensom trappuppgångarna till orgelläktaren och predikstolen samt skåpen i sakristian målades i blågrå kulör. Allt trävirke i sakristian och vapenhuset målades såsom i kyrkorummet. Fönsterbågar och fönsterkarmar befriades från all gammal lös färg och målades både in- och utvändigt med linolja och blyvitt. Portarna skrapades och ommålades invändigt med blågrå färg och utvändigt med ekfärg.

1935
Vid brunnsgrävning hittades ett runstensfragment av grå kalksten.

1948-1951
Invändig renovering: Nya bänkar i kyrkan, förvaringsskåp i sakristian samt innerfönster, vindfång och dörrar. Nya bänkar utfördes enligt ritning och sido-gångar öppnades utmed långväggarna. Knäfall i de främsta fem raderna. Befintliga bänkgavlar och listverk återanvändes. Sakristian inreddes för konfirmationsundervisning med väggfast bänk samt skåp för textilier. Ny dörröppning med vindfång gjordes i norra väggpartiet.

Alla befintliga fönster i kyrkskeppet försågs med innerbågar som gjordes inåtgående. Fönstren i sakristian gjordes öppningsbara utåt och försågs med innerbågar som skruvades direkt på de befintliga bågarna. Fönstren försågs med antikglas på utsidan. De stora entrédörrarna till kyrkskeppet, som var inåtgående, gjordes utåtgående. På insidan byggdes vindfång med svängdörrar. Vapenhusets ytterdörr justerades och ny dörr tillverkades mellan vapenhuset och tornvåningarna samt mellan läktaren och andra tornvåningen. Dörröppning togs upp i muren mellan läktaren och tornet.

I samband med nyinredningen lades golven om i långhuset, sakristian och koret samt på läktaren. I långhuset lades slipade kvadratiska kalkstensplattor från Sandviken på norra Öland. Övriga golv lades med spåntat granvirke som brunbetsades och klarlackades. Golvnivån i vapenhuset sänktes avsevärt. Under golvbeläggningen från 1925 fanns ytterligare två golvnivåer. I höjd med den understa golvbeläggningen grävde man fram en huggen sockelplatta som murpelaren mellan valven vilar på. Vid omläggning av golvet i vapenhuset påträffades även ett runstensfragment av avsevärd storlek.

Elektrisk uppvärmning och belysning installerades efter anvisningar från LBF:s (Lantbruksförbundets byggnadsförening) elektroniska avdelning i Lund. Elinstallationerna utfördes av Erik Dahlbergs i Kalmar. I samband med det nya uppvärmnings-systemet isolerades innertaket i kyrkrummet och sakristian med 30 mm glasullsmatta mellan takstolarna. I samband med renoveringen byggdes ett dopaltare som inrättades i korets norra del tillsammans med den medeltida dopfunten. Lunettfönstret i östra väggen sattes igen. Manuell klockringnings-anordning installerades.

Reparationsarbeten:
Om- och nyläggning av tegeltaket varvid norra sidan av taket lades om. Uppsättning av nya hängrännor och stuprör. Justering av plåttäckningen på tornpartiet. Ny puts på socklarna utvändigt varvid spritputsen togs bort. Förstärkningsarbeten av valv och bjälklag i tornpartiet. Snickeri- och murningsarbeten utfördes av Gösta Andersson i Gårdby.

Målningsarbeten: Bänkarna målades i gulbrun färg. Bänkdörrarna målades ljusgröna och speglarna i en mörkare kulör. Altarpredikstolen återfick sin ursprungliga bruna färgsättning.

Byggnadsarkeologiska upptäckter: I samband med renoveringen gjordes utgrävningar av de medeltida murresterna väster och norr om tornet. Ragnhild Boström medverkade vid utgrävningarna och resultatet inkorporerades i hennes historieskrivning över kyrkan. Vid de invändiga renoveringsarbetena upptäcktes ett målat konsecrationskors och diverse fogar i långhusets västra vägg, samt väggdekorationer i form av bladslingor i dubbelvalven mellan vapenhus och långhus. Målningarna konserverades av Sven Wahlgren i Kalmar.

1953
Nyinstallation för belysning utomhus samt åskledare.

1953
Kalkduken (av atlassiden med silverbroderier från slutet av 1700-talet) genomgick en konservering bestående av rengöring och montering på undertyg fästat vid rulle. Texten rekonstruerades och skyddades med ett stycke genomskinlig silkeslöja.

1957
Enligt uppgift skall dåvarande kyrkoherden Hugo Håkansson ha fått kyrkans nya tornur med urverk och urtavlor i opakglas som uppvaktningspresent på sin 50-årsdag. Fram till 1957 satt målade träurtavlor, s k blindur, med målade visare i lanterninen (förvaras idag i kyrkomuseet.

1957
Ved- och redskapsboden norr om kyrkan byggdes om till bårhus. Innerväggarna kalkputsades och kalkavfärgades. Golvet lades med släta kalkstensplattor från Ölands Sandviks AB.

1950-tal
Församlingen lät restaurera den medeltida dopfunten.

1967
Utvändig renovering: Sandblästring av spritputsen, slamning och avfärgning med Silix silikatfärg kulör 1 vit. Sockeln avfärgades i grått, som tidigare. Ny färgsättning av fönster och ytterdörrar. I ATA finns färgprover från underliggande färgskikt på lanternin, fönster och portar. Färgproverna kommer ur Hesselgrens Färgatlas och har här översatts till närmsta NCS-motsvarighet. Lanterninens kulör: NCS S 3010 G50Y (grågrön). Ytterdörrarnas och fönstrens kulör: NCS S 5040 Y80R (brunröd). Tornluckor: svarta. Karmar till tornluckorna: svarta (tjärstrukna). Siffror, visare mm i urtavlor: svarta. Kopparplåtar över utskjutande delar på tornet i södra och norra väggarna, samt hängrännor och stuprör på tornet: svarta. Gångjärn och övrigt smide: svart.

1969
Nedmontering av bänkar och gradänglutning på läktarens norra sida. En bänk behölls. Nytt trägolv tillverkades av spåntat virke lika befintligt.

1971
Invändiga åtgärder: Sprickor och flagande färg i långhustaket åtgärdades. Skarvarna spacklades om och taket målades i samma kulör som tidigare. Kalkavfärgning av långhusets innerväggar utfördes av Wideqvists Måleri AB i Degerhamn.

1972
Utgrävning (s k sållning av kulturlager) av en tunnvälvd cell i tornets södra murvägg samt nedre och övre torntrapporna. Följande hittades: ett silvermynt daterat 1672, ett bokspänne med läderfragment, glasskärvor, textilfragment, träfragment mm.

1977
Vid grävning för ny gravplats ca 20 meter norr om kyrkan påträffades en hällkista.

1979
Sanering mot träskadeinsekter (strimmig trädgnagare) i tornets träkonstruktion.

1983-84
Renovering i huvudsak omfattande invändiga arbeten i långhus, sakristia och vapenhus.I sakristian målades fönster, dörrar, radiatorer, kassaskåpet, textilförvaringen och taket. Väggarna kalkfärgades. Golvet och trappan till altarpredikstolen klarlackades. Arbetena utfördes av målarmästare Kurt Berg i Södra Möckleby. För den antikvariska kontrollen stod Torbjörn Sjögren vid Kalmar läns museum. Bänkinredningen i långhuset och på läktaren målades om. Bänkarna täckmålades i ljusgrön kulör. Bänkinredningens gavlar och dörrar laserades i en gulgrön nyans. Bänkdörrarnas speglar laserades i en rödbrun nyans. Speglarnas omfattning täckmålades i bruten vit kulör. Överliggarens profilerade list laserades i samma röda nyans som dörrspeglarna. Läktarbarriären målades i samma färgsättning som orgelfasaderna: ljust gulgrönt, ljusrött, benvitt och guld. Fönsterkarmar och fönsterbågar täckmålades i ljusgrå kulör. Väggarna kalkavfärgades och innertaket målades. Äldre putsskikt och kalkavfärgning samt målerier i tornvalven rengjordes med raderduk. Altarringen och knäfallet fick nytt sammetstyg i brunröd kulör.

Orgelrenovering utförd av Johannes Künkels Orgelverkstad i Lund. Vid besiktning fanns vissa skador och brister, bl a läckage i slejfarna och ett mindre läckage i bälgen. Det konstaterades även pågående insektsangrepp av strimmig trädgnagare. Under renoveringsarbetet konstaterades och åtgärdades också sprickor i spontarna bakom ventilerna. I övrigt utfördes allmän översyn och renovering. Innan renoveringen var orgeln bevarad i orört skick.

1994
Omfattande renovering i huvudsak omfattande utvändiga arbeten: Putslagning och avfärgning av fasaderna utfördes med KC-baserade produkter. Torntaket och lanterninens plåtar hade rostat sönder med rötskador i undertak och takkonstruktion som följd. Bristerna åtgärdades. Ny ytbelagd, förzinkad takplåt lades (skivtäckning med dubbelfalsar). Nytt svall lades och rötskadade delar i taksparrar byttes ut i torntaket. Lanterninfasadernas plåtinklädnad byttes. Ny takavvattning med hängrännor och stuprör från torntaket med utkastare som utmynnar i uppsamlingsrännor på långhustaket. Fuktskador i västra delen av långhustaket åtgärdades både ut- och invändigt. Fönsterkarmar och fönsterbågar hade omfattande rötskador. Skadade delar byttes ut och Boracolimpregerades innan målningen. Fönster, dörrar och portar målades med linoljefärg i grön nyans som anges nedan. I övrigt gjordes översyn och reparation av ståldetaljer. Ny skåpsinredning för textilförvaring platsbyggdes i sakristian. Grunden runt långhus och sakristia dränerades.

Arbetena projekterades av ingenjör Hans Wigselius vid Byggkonsult BA Bengtsson AB i Kalmar. Hantverket utfördes av Hycklinge fasad & måleri AB i Vimmerby. För den antikvariska kontrollen stod Torbjörn Sjögren vid Kalmar läns museum.

1997
Sanering mot träskadeinsekter (strimmig trädgnagare) i långhusvindens takkonstruktion
1998
Ny infart togs upp i södra kyrkogårdsmuren väster om bårhuset. Den tidigare öppningen väster om minneslunden murades igen.

2000
Lindarna i den senare tillbyggda delen av kyrkogården hamlades.

2002
Konservator, Anna Billing-Wetterlundh, vid Jönköpings läns museum inventerade och upprättade åtgärdsförslag för kyrkans bemålade fasta (och lösa) inventarier.

2003
Långhusvinden isolerades med lösull.

2004
Schaktning för inledning av vatten på kyrkogården från den kommunala ledningen på parkeringen söder om kyrkogården. Grävningen övervakades av arkeolog Cecilia Ring vid Kalmar läns museum.

2005
Elrevision genomfördes av firman Ahlqvist Ingenjörsbyrå HB, Kalmar. De akuta bristerna (ojordade uttag) åtgärdades av firman Elajo Elinstallationer AB i Mörbylånga.

2006
Fastighetssyn genomfördes. Nockpannor saknade brukstätning på några ställen. Plåtavtäckning ej tät mot vägg över sakristian. Fönster och dörrar i behov av ommålning. Tornfasaden smutsig. Dörr till sakristian skadad nertill. Runt fönster dåligt på sakristia. Tak- och nockpannor har lossnat mot torn. Trasig glasruta mot sydväst. Algpåväxt på torn. Fönster i gavelspetsar dåliga. Invändigt fanns fuktskador i tak och på väggar i sakristian. Skador på takpanel mot torn i långhustaket. Elradiatorerna dåliga.

2006
Handikapp-WC byggdes invid uthuslängan sydväst om kyrkogården. Uthuslängan renoverades samtidigt och huskroppen kortades drygt två meter på grund av sättningsskador i murverket.

2006
Takläckage åtgärdades vid anslutningen mellan långhusets östra gavel och sakristians tak. Sakristians vindskivor bör ha målats vid detta tillfälle. Arbetet utfördes av firma Nybyggarna.

2008
Textilkonservator, Lena Hassel vid Kalmar läns museum, utförde konservering och konsolidering av två mässhakar.

För beskrivningen av kyrkobyggnadens historia har delvis använts Ragnhild Boströms (BR)
småskrifter och artiklar om Hulterstads kyrka. Boström var under många år verksam inom
projektet Sveriges Kyrkor. Övriga referenser och arkivmaterial är hämtat bland annat från
Antikvarisk topografiskt arkiv (ATA) och Kalmar läns museums arkiv (KLM).