För nedanstående kronologiskt upplagda beskrivning av kyrkobyggnadens historia har huvudsakligen arkivmaterial från Antikvariskt topografiskt arkiv (ATA) och Kalmar läns museums (KLM) arkiv använts. Uppgifter har också hämtats ur boken Kastlösa sockenbeskrivning av Gunnar Wirsell (Sockenhi). I kyrkan hänger en informationstavla (Infot) som ger en del värdefulla uppgifter om den nuvarande kyrkans äldsta tid. Muntliga uppgifter (Muntligt) har också lämnats av kyrkvaktmästare samt av Göran Lundquist.
1100-talet
En kyrka med torn i öster byggdes i Kastlösa, något sydväst om den nuvarande kyrkan.
1200-talet
Kyrkan försågs med ett torn i väster och blev därmed en klövsadelkyrka.
1616
Kyrkan försågs med bänkar för första gången.
1628
Inköp av klocka som ersättning för den som stals under Kalmarkriget 1611-13. Klockan köptes av Berger Jonsson, Kalmar. Det visade sig dock året därpå att klockan inte hållit den vikt som säljaren påstått.
1717
Tornet i väster rasade och ett nytt torn byggdes av Pehr Larsson Löfberg, Kristianopel.
1745
Sakristia byggdes på kyrkans norra sida.
1753
Kyrkan avbildades av Petrus Frigelius.
1766
Ny storklocka inköptes gjuten av Magnus Bergstedt, Karlskrona.
1772
Lillklockan omgöts av Magnus Bergstedt, Karlskrona
1818
Kyrkan avbildades av Isak Löfgren. Enligt bilden skulle kyrkans västtorn vid den tiden haft en lanternin. Uppgifter saknas om när lanterninen skulle ha byggts. Troligen är Löfgrens bild ett förslag till ombyggnad av kyrkan som aldrig genomfördes.
1856
Ny kyrka byggs i Kastlösa. Uppgift om entreprenadauktion 1854. Byggnaden ersatte den medeltida klövsadelkyrkan. Byggmästare var Peter Isberg. Den nya kyrkan byggdes norr om den medeltida kyrkan. När den nya kyrkan stod klar revs den medeltida kyrkan. Invigningen av den nya kyrkan skedde den 27 juli 1856.
1858
Ny predikstol byggdes av snickare Äppellöf i Torslunda socken eftersom den som kyrkans byggmästare hade gjort ansågs för ful. Kyrkan målades interiörtav en man vid namn Johansson från Torslunda socken
1859
Kyrkans första orgel, byggd av AG Nygren i Stockholm, installerades.
1863-64
Enligt informationstavlan i vapenhuset hade matjorden inte grävts bort på platsen där den nya kyrkan byggdes. Stoningen under golvet hade fyllts med avfall från den gamla kyrkan. Det ska ha lett till att det blev fukt i den nya kyrkan. Golven och stora delar av träinredningen ruttnade och fick tas bort. Bland inventarierna gällde det altare, disk, stolar och bänkar samt läktarpelare. Nytt virke inköptes 1863 men av okänd anledning lades istället ett tegelgolv in året därpå. Nytt altarbord och nytt golv inom altarrundeln gjordes 1863 av snickaren A P Nilsson i Lilla Dalby. När tegelgolvet hade lagts in gjordes resten av inredningen av snickarna Anders Johan Jonsson, Johan Andersson samt ytterligare två personer. Sommaren 1864 tog man hål i kyrkans sockel och lade ventilationstrummor under golvet. Dessa murades av sten och tegel. Över trummorna lade man stenflisor och grus och däröver tegelgolvet. Arbetet leddes av en som hette Johansson och var från Algutsboda.
1881
Nygrens orgel från 1858 ersattes av ett nytt orgelverk och ny fasad tillverkade av C Elfström.
1887
Värmekamin installerades i kyrkan.
1890-1910
Någon gång mellan dessa årtal togs yttertakets beläggning av understruket lertegel på öppen läkt bort och ersattes av svartmålad järnplåt.
1913
En mässingskrona skänktes till kyrkan av brukspatron J Fahlberg, son till kantor Fahlberg.
1928
Omputsning av kyrkan med kalkbruk. Löst bruk knackades ner. Sockeln höggs ren och slätfogades. Kalkbruket skulle enligt föreskrifter blandas av sand, nybränd kalk som släckes på arbetsplatsen och rent vatten. Om kalkstenens ytor var mycket släta så skulle första påslaget utföras med kalkcementbruk blandat med två delar kalk, en del cement och nio delar sand. Ruttnade delar i fönsterbågar och karmar byttes. Alla fönster målades med oljefärg. Skadad listbetäckning och fönsterbläck ersattes med nya av galvaniserad plåt.
1936
Ny orgel tillverkades av A Mårtenssons Orgelfabrik AB. Elfströms orgelfasaden från 1881 sparades och byggdes på. Ett antal metallpipor från den orgel Nygren tillverkade1859 återanvändes.
1937
Centralvärmeledning med lågtrycksångvärme installerades och ett nytt pannrum byggdes under sakristian. Radiatorer installerades i kyrkorummet. Det tekniska förslaget gjordes av ingenjör Alf Nordström, Kalmar och övriga delar av stadsarkitekten i Kalmar J Fred Olson.
1938
Ommålning interiört. Förslaget upprättat av konservator Sven Wahlgren. Förslaget inleds med en beskrivning av hur kyrkan såg ut före ommålningen. Tunnvalvet var då målat i vita fält med blåa ramstycken. Taklisten var av trä. Väggarna var målade i ljusgrön limfärg, fönsternischerna omgivna av mörkare ramstycken som upptill slutade med en kartuschliknande ram med bibelspråk. Väggarnas nedre del var klädd med en mörkgrön, målad träpanel ca 1,5 m hög. På korväggen fanns tre fönster omgivna av pelare. Det mittersta fönstret var försett med ett ljusdämpande draperi. Pelarna var marmorerade i ockra ton som bedömdes vara ursprunglig. Altarbordet och altarringen var målade i vitt och altarringen var delvis förgylld. Som altarutsmyckning fanns ett krucifix som var fästat vid ett förgyllt kors. Korset flankerades av två vitmålade träskulpturer föreställande Johannes Döparen och Moses. Dessa och krucifixet ansågs ha ursprunglig bemålning. Orgelfasaden delvis nytillverkad 1936 och dessa delar var omålade. Läktare i ljusgröna fält, vita ramstycken begränsade av förgyllda pilastrar. Predikstolen i vitt och guld. Bänkinredning och dörrar i ådrad mahogny. Fönstersnickerier i ljusblått.
Förslaget till ommålning innebar att taket målades i varm grå ton och väggarna i ljus gulgrå ton. Taklisten målades i anslutning till takets och väggarnas färg men kraftigare markerad och ev gjordes en indragning. Korets pelare behöll sin marmorering. Bänkinredningen målades i ljust grågrön ton med bänkdörrarnas fyllningar i ton lik korpelarnas, ramstyckena något ljusare lister. Predikstolen dämpades till pärlgrå ton. Läktareorgel och altare i anslöt till övriga färger i kyrkan. Äldre föremål restaurerades och skador på förgyllning bättrades.
1953-54
Omfattande renovering och omgestaltning av kyrkorummet ledd av kyrkoherde Tage Roos. Stora ideella insatser gjordes av sockenborna. Ritningar upprättades av arkitekt Äland Noreen med inspiration från Köpings kyrka. Kalkstenen till pelarna, altarring, trappor, golv och predikstol köptes av Ölands-Sandviks bruk. Snickeriarbeten utfördes av byggmästarna Albert Gardmar, Kastlösa och Ragnar Gustavsson, Smedby. Murningsarbeten utfördes av Bröd. Nilsson, Bengtstorp, Kalmar. Elinstallationer gjordes av Kalmar Elektriska AB efter program av Tor Engström Konsult. Ingenjörsbyrå för Elektronik, Kalmar och värme och sanitet av Tord Malmqvist, Degerhamn. Interiör och exteriör målning av målarmästare Gunnar Liedberg, Eriksöre, Renhackning av väggarna utfördes av Erik Engström, Kalmar.
Ombyggnaden motiverades främst av att ett äldre plåttak skulle bytas mot tegeltak, enkupigt tegel. RAÄ godkände bytet till tegel eftersom äldre foton visar att taket varit belagt med tegel. De gamla takstolarna ansågs dock inte kunna bära upp tegeltakets tyngd. Därför byggdes kyrkorummet om från en salkskyrka till en basilika med murade valv som bärs upp av kraftiga kalkstenspelare. Kyrkorummet blev därmed treskeppigt.
De nya valven och väggarna murades av Ytong. Pelarna uppfördes av kalksten. Det tunnvälvda taket ersattes av ett plant med synliga bjälkar. Läktaren byggdes om och under läktaren inreddes brudkammare, toalett och kapprum. För att kunna göra förändringen av läktaren togs bänkar längst bak i kyrkan och på läktaren bort. Bänkkvarteren gjordes också smalare. Eftersom den södra ingången sattes igen och ersattes med ett fönster byggdes bänkkvarteren för den gamla gången så att kyrkan fick två bänkkvarter istället för tre. Bänkinredningen behölls men man förbättrade troligen sittkomforten genom en ombyggnad.
Den östra väggens tre fönster murades igen men syns idag exteriört som tre nischer i fasaden. På den östra väggen målades istället en ny altarutsmyckning. Målningen utfördes i alfreskoteknik av konstnären Waldemar Lorentzon, en av medlemmarna i Halmstadsgruppen. Målningen har titeln Den återvändande Kristus. Arbetet utfördes med hjälp av konstnären Hans Fagerström, Halmstad och stuckatören Stig Kling, Stockholm. Målningen ska ha skänkts av en enskild givare.
En oljeeldad lågtrycksångvärmeanläggning installerades. Under långhusets fönster placerades radiatorer i nischer. Elektrisk klockringning och automatisk lucköppning installerades.
Orgeln renoverades av Einar Berg, Bromma. Ny predikstol av kalksten dekorerad med evangelistsymboler höggs av stenhuggare Erik Johansson, Ölands-Sandby.
Ny predikstol, altarring och nytt altarbord av kalksten tillkom. Nya armaturer i form av ljuskronor av trä med ljusformade glödlampor hängdes i valvbågarna.
Exteriört hackades tornhuvens takgesims ren från puts. I väster gjordes ny trappa och portal av kalksten. Nytt tak av enkupigt tegel lades över det gamla taket av svartmålad järnplåt. I en artikel från tiden sägs också att murarna renhackades vilket man kan tolka som att all 1850-tals puts exteriört togs bort.
1956
Tornspirans träkors byttes ut mot ett nytt av byggmästare Birger Johansson och Sven Eriksson, Nybro. Korset målades med en ny produkt som kallades Patinat, vilken marknadsfördes som underhållsfri. Den innehöll 99% ren koppar, silikon och plast som bindemedel. Produkten målades på korset med pensel. Ytan skulle bete sig som kopparplåt och även ärga som kopparplåt. Materialet var mycket billigare än kopparplåt. Chalmers provningsanstalt borgade för att löftena höll.
1970
Exteriör renovering av tornet efter förslag av B A Bengtsson, Kalmar. Tornets fasader blästrades från befintlig färg, (troligen Snowcem) och vattenspolades. Därefter ytbehandlades med Peducem i två strykningar. Tornkragen var täckt med sönderrostad svartplåt som ersattes med 0,60 mm glödgad kopparplåt som dubbelfalsades och sammanfalsades med befintlig kopparplåt. Översyn av träpanel under plåten. Fönster och tornluckor skrapades och ströks två gånger med oljefärg i befintlig mörkgrå ton.
1979-80
Ljuskronorna som hängde över mittgången före 1950-talets renovering placerades åter i kyrkorummet. Två av dessa hängde 1979 på läktaren och en var demonterad. Syföreningen var villig att bekosta renoveringen av de gamla kronorna samt att göra en kopia av en äldre krona så att man kunde hänga samtliga kronor i två rader. Kronorna renoverades av Lindstedt och Son Gelbgjuteri AB, Kalmar. Ytterligare en äldre träkrona och en defekt mässingskrona renoverades troligen. Enligt en tidningsartikel från 1984 var kronorna på plats i kyrkan först 1984.
1983-84
Interiör och exteriör ommålning utfördes av Bergs måleri, Degerhamn. Snickeriarbeten utfördes av Hans och Lars Thorell, Kastlösa. Ljudanläggning installerades av Ackes ljud, Växjö.
Interiört omkalkades väggarna. Träinredningen bänkar och golv målades respektive fernissades. Bladguldet på orgeln putsades och förbättrades. Ny högtalaranläggning installerades. En trådlös mikrofon och tre fasta installerades. En fast mikrofon placerades i anslutning till klockorna. Förbättrad hörslinga med automatisk volymkontroll installerades. Renovering av orgeln utfördes av Mårtenssons orgelfabrik, Lund. Belysningen av altartavlan förbättrades. Äldre lampetter sattes upp på nytt. De som placerades på läktaren elektrifierades. Långsidornas bänkar fick nya dynor och knäfallen kläddes om. Nytt golv i sakristian. På läktaren gjordes en del av utrymmet i söder om till förråd.
Exteriört kalkades kyrkan om. Skade- och åtgärdsbesiktning av inventarier genomförd av Ola Westerudd. Sanering av strimmig trägnagare utfördes av Anticimex. Föremålen som sanerades var dopfunt av trä, två fristående träskulpturer (troligen menar man de båda skulpturerna av Johannes Döparen och Moses som ingick i en äldre altaruppsats), katafalk och väggklocka.
1985
En modell av barken Peter byggd av modellbyggaren Christer Eriksson, Rockneby, hängdes upp i kyrkan.
1986
Konservering av krucifix från 1600-talet utför av konservator Ola Westerudd, Jönköpings läns museum. Efter konserveringen monterades krucifixet på ett nytt kors.
1987
Inventering, dokumentation och stöldmärkning av kyrkans inventarier utförd av Lotte Fürst, Kalmar läns museum.
1990-1991
Nytt vattenburet värmesystem installerades. I pannrummet installerades ny oljepanna med fastbrännsleutrustning, oljebrännare, elpanna, expansionskärl, reglerutrustning och nödvändiga armaturer. Förslaget gjordes av VVS-VA Energi Nature Konsult, Färjestaden. Arbetet utfördes av BA Bengtsson. Förslaget till elinstallationer gjordes av Tor Engström Ingenjörsbyrå AB, Kalmar. I kyrkorummet ersattes radiatorer med 11 st panelradiatorer av vitmålad plåt. Ny serviskabel från anslutningspunkt vid väg 136 grävdes ner. Ny huvudcentral och uppsäkring från 20A till 100A. Inkoppling och framdragning till all VVS utrustning samt till befintlig central i tornet. Strålvärme installerades under samtliga bänkrader. För styrning av bänkvärme monterades apparatskåp. För att kunna genomföra arbetena krävdes att delar av golvet togs upp samt en del håltagning. Stenbänkarna utmed väggarna demonterades tillfälligt.
1995
Exteriör renovering samt interiör ombyggnad av sakristian. Arkitekt Byggkonsult BA Bengtsson AB, Ivar Petersson, Kalmar och huvudentreprenör Claes-Göran Ericsson, Hycklinge Fasad och Måleri AB, Vimmerby.
Långhusets fasader: Fasaderna var tunnputsade (slammade) direkt på kalkstensmuren. Putsen var ett KC-bruk som avfärgats med Snowcem. All färg och puts samt foglagningar av cementbruk på fasadytor och socklar avlägsnades intill ren stenyta. Ytorna putsades med kalkbruk. Spritputs utfördes på fasaderna, med slätputsade omfattningar och smygar till portar och fönster i långhuset och sakristian samt slätputsade hushörn på långhuset. Fasaderna målades med kalk i flera tunna lager. Sockeln blästrades och fogades men putsades inte på nytt. Sockelkant sattes av sågad kalksten. Inspektionsluckorna i sockeln målades, med vad omnämns inte. Avbrott i kalkstenssockeln efter gamla portöppningar samt kalksten av sämre kvalité ilagades eller utbyttes.
Snickeri och måleri: Helrenovering av samtliga fönster. Bågar demonterades och skadat virke ersattes av nytt. Gammalt kitt avlägsnades. Glaset återmonterades, spräckta rutor ersattes med likvärdigt glas, och kittades. Skadat virke i fönsterkarmar ersattes. Beslag kompletterades med nya lika de gamla. Fönstren, som tidigare hade varit gråmålade, målades med linoljefärg i grön kulör. Tornluckorna målades gröna med linoljefärg. Portarna justerades och målades med linoljefärg i brunröd kulör. Trappräcken och andra metalldelar behandlades med rostskyddsfärg samt rostskyddstäckfärg.
Lanterninen: Plåtavtäckningar på lanterninväggar, lanternintak och spira revs. Den målade, förzinkade plåten var i mycket dåligt skick. Lanterninen och spirans rötskadade träpanel byttes mot nya spontade bräder. Befintliga kantade bräder kläddes med plywood. Takluckan på spiran fick en ny lucka. Ny underlagspapp på takytorna. Lanternin, spira och tornkrage kläddes med dubbelfalsad skivtäckning av plan kopparplåt med indelning och format som befintlig. Fyra nya parluckor tillverkades och monterades i lanterninen. De har stomme av plywood och är klädda med kopparplåt.
Långhusvind och tak: Befintlig isolering på långhusvinden togs bort och ersattes med lösull (mineralull). Det krävde ingrepp i det ursprungliga innertaket. Tillgänglighet och brandskydd på vinden förbättrades. Rötskadade takstolar över långhuset skulle bytas men det förefaller inte ha gjorts i någon större omfattning. Yttertaket kompletterades i anslutning till tornfasaden samt vid båda takfallens takfot med ny ströläkt och bärläkt med samma mått och avstånd som befintlig anslutande läkt. Tegelläktning kompletterades på ytor där takfönster demonterats på långhusvinden. Vid takfot på båda sidor av långhus och sakristia utfördes inbrädning med råspont. Takfotsfriser på långhus och sakristia av oputsad kalksten rengjordes och foglagades. Fotplåtar av koppar fästes vid takfot på långhusets båda sidor. Ståndskivor av koppar monterades i anslutning mellan långhusets tak och tornets östfasad. Tegelpannor som flyttats under arbetet återmonterades och kramlades. Allmän översyn av takteglet.
Takavvattning: Allmän översyn. Tornet som tidigare saknat takavvattning försågs nu med hängrännor av koppar runt hela tornkragen och stuprör monterades. Även sakristian försågs med hängrännor och stuprör. Såväl hängrännor som stuprör och stuprörsutkastare av koppar användes. Cementrör under stuprörsutkastarna ersattes med ränndalsplattor av kalksten.
Övrigt exteriört: Dräneringsschakt om 30X30 cm grävdes intill grundmuren. Kanterna kläddes med geotextil och diket fylldes med hälften makadam och hälften singel. Runt tornkroppen borthöggs undermåligt tegel och ersattes med tegel lika befintlig. Fogarna höggs rena och hela frisen omfogades med kalkbruk. Glob och kors på lanterninen rengjordes från gammal färg, rostskyddsmålades och förgylldes. Korset på långhusets östra gavelspets rengjordes. Solbänkar av kalksten rengjordes och fogar lagades. Solbänkar av plåt i öppningar i tornet ersattes av kalksten. Kalkstenstavla över ingång i väster rengjordes och texten omförgylldes med bladguld. List av fabrikslackerad stålplåt sattes över och under tavlan. Sakristians trappa renoverades. Handikappramp installerades vid nordvästra delen av huvudentrén.
Interiört, sakristian: Textilmatta togs bort och ersattes av matta i ren ull. Putsade väggar ströks med kalkfärg. Taket ströks med linoljefärg. Dörrar och fönster underarbetades och ströks med linoljefärg. Nya skåp för textilförvaring av finsk glasbjörk och finsk helbjörksplywood. Skåpsdörrarna målades med äggoljetempera. Erfoderliga el- och VVS arbeten utfördes.
1999
Orgeln restaureras efter förslag av musikdirektör Börje Tornborg, Karlshamn. Arbetet utfördes av J Künkels Orgelverkstad, Färjestaden.
1990-talet, exakta årtal har ej gått att fastställa
En grind av smide sattes in vid läktartrappans uppgång. Korets golv byggdes ut mot väster. Det nya golvet gjordes av trä och målades i brunröd kulör. Branddörr sattes in till långhusvinden. Ny ljudanläggning installeras av Görans TV-service, Borgholm. Det nya mixerbordet byggdes in i det norr bänkkvarterets västra bänk. Kororgel inköptes för medel från församlingens orgelfond.
2001
Trösklarna vid dörrarna in till långhuset togs bort, dörrbladen förlängdes och dörrarnas övre speglar byttes mot glas.
2002
Inventering av bemålade inventarier genomfördes av konservator Anna Billing-Wetterlundh, Jönköpings läns museum. Arkeologisk förundersökning genomfördes av KLM i samband med schaktning för ny avloppsledning. Ledningen går från sakristians norra sida, utmed långhusets och tornets norra vägg. Ansluter till kommunalt avlopp utanför nordvästra porten.
2006
I samband med förslag till omläggning av tegeltaket företogs en undersökning av kyrkans takstolar. Det visade sig att dessa förmodligen skulle ha klarat tyngden av ett tegeltak. När kyrkan byggdes om till en treskeppig basilika på 1950-talet var en viktig motivering för omgestaltningen att takstolarna inte skulle ha klarat den tyngd som bytet av plåt mot tegel som takmaterial skulle innebära. Takstolarna har spår av kalkbruk vilket gör att man kan anta att taket ursprungligen varit belagt med understruket tegel på öppen läkt. Teglet från 1855 byttes troligen mot plåt kring år 1900. Järnplåten, som ligger kvar, lades direkt på den läkt som burit tegeltaket och den syns idag därför från långhusvinden. Utredningen har ännu inte lett till några åtgärder när det gäller taket. I dagsläget finns inget behov ur teknisk synvinkel att göra några omfattande åtgärder vad gäller taket.
2008
En flygel inköptes till kyrkan.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
