STAVSNÄS KYRKA

Den renässansinspirerade kyrkan är murad av natursten och vitputsad. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett tresidigt avslutat kor, utbyggd sakristia mitt på långhusets nordsida samt västtorn. Murarna bryts upp av spetsbågade, spröjsade fönster av trä. Ingångar via tornets bottenvåning och mitt på långhusets sydsida. Dörr finns också på sakristians västra vägg. Den vita putsen går ända ner mot backen, utan synlig sockel.

Det över koret valmade sadeltaken på långhus och sakristian sadeltak är lagda med glimmerskiffer. Nockar av skiffer och avvattningssystem av koppar. Den profilerade träinklädda takfoten är målad i ljust grågrönt.

Torntaket med huv med lanternin och spira är klätt med tjärade spånor.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Rektangulärt kyrkorum som är täckt av ett blåmålat flackt tunnvalvstak försedd med en rikt profilerad taklist, marmorerad i grått och blått. Vitputsade väggar som bryts upp av spetsbågefönster. Det tresidigt avslutade koret ligger i nivå med långhusets golv och har fönster i de snedställda väggarna. I koret finns en altaruppsats och på norrsidan en predikstol, båda i provinciell barock. I väster finns en läktare med rak läktarbarriär och orgelfasad i nyklassicistisk stil. Långhusets vägganslutna bänkar är uppdelade i fyra slutna kvarter med marmorerade spegelförsedda dörrar. Golvet i hela kyrkan av lackat trä.
LÅNGHUSETS väggar dras samman med 8 dragstag. Dubbla dörrar av trä mot söder och väster. Varje dörrblad har tre speglar och är ådringsmålade med ett blågrönt ramverk. Fönstren har en grövre och en finare spröjsning av trä målade i blågrått. Det finns en sluten BÄNKINREDNING från 1955 i 1700-tals stil. Bänkarna, som står på en upphöjning, är indelade i fyra kvarter med mitt- och korsgångar. Mot mittgången finns marmorerade dörrar medan de är öppna mot yttervägg. Mot koret avslutas de med ett bänkskrank försett med marmorerade fyllningar och blågrönt listverk. Bänkarna har ådringsmålade sitsar och ryggar. Lösa dynor i beige tyg, två i varje bänk. Bakom de bakersta bänkarna finns utrymme för klädavhängning på södra sidan och en textilförvaring på den norra sidan.
KORET, som är i nivå med övriga golvet, har en ALTARUPPSATS som är skulpterad av bildhuggaren Olof Bruse år 1748 och målad av Hans Georg Shüffner 1749. Centralgestalten utgörs av den korsfäste Kristus med Maria och Johannes på var sida. De fyra evangelisterna Matteus, Markus, Lukas och Johannes, liksom två par vridna kolonetter finns också på den lägre delen av altartavlan. Över detta finns Livets träd och Moses med stentavlorna. Överst ligger Lammet med segertavlan. Ett ALTARE av trä med mjukt svängd framsida och dekorationsmålning på gaveln föreställande en knuten frans mot en svart bakgrund. Upphängning av antependier sker med vajer. I koret finns dessutom en gammal kyrkvärdsbänk med marmorerade fyllningar, två korstolar i barockstil och en flygel. Rundad ALTARRING försedd med rektangulära och polygonala marmorerade fyllningar. Dominerande färger är rödbrunt, gråblått, vitt och guld. Knäfall klätt med blått tyg, överliggare av trä, målat i mörkt grått. Heltäckningsmatta bakom altarringen.
På norra väggen finns PREDIKSTOLEN från 1705 och är enligt uppgift tillverkad av bildhuggaren Petter Falk och hans son Jonas. Den är liksom altartavlan målad av Hans Georg Shüffner 1750. Predikstolen är rikt skulpterad och bemålad i kraftiga färger. De skulpterade figurerna föreställer Kristus som världens konung samt de fyra evangelisterna. På baldakinen finns änglafigurer samt den uppståndne Kristus. Mot söder finns ett dopaltare av trä och den medeltida dopfunten. En ryamatta med livsträdet i färgerna blått, grönt, grått och orange.
På norra långhusväggen finns ingång till SAKRISTIAN via en plåtklädd dörr som enligt uppgift tillhört den gamla kyrkan. Sakristian har stengolv och putsade väggar utan sockel. Taket utgörs av breda vitmålade brädor. Två rektangulära fönster med spröjsade rutor och färgat glas. Försedda med galler och skifferhällar i underkant. Rummet är möblerat med en röllakansmatta och nytillverkade möbler i gustaviansk stil
LÄKTARE i väster bärs upp av sex fyrkantiga pelare och är försedd med en rak läktarbarriär som på mitten är framskjuten. Taket under läktaren är målat i brunrött. ORGELFASAD i klassicistisk stil, målad i vitt med förgyllningar. ORGEL från 1866 av orgelbyggare Zetterqvist blev tillbyggd 1954 då också orgelfasaden tillbyggdes på sidorna. Organisten sitter på södra sidan av läktaren, vänd mot norr. På läktarens norra sida finns en liten gradering med fem stycken öppna bänkar från 1880 med blå gavlar, och ådraderyggar i ekimitation. På den södra sidan finns tre gradänger med lösa stolar. Lackat furugolv.
MELLANPASSAGE mellan vapenhus och långhus. VAPENHUS med golv av skiffer och vitputsade väggar. På norr- respektive söder sida finns trappor till läktaren. De har räcken i blågrönt och en inklädnad undertill av vitmålad pärlspont. Den rundade dubbelporten mot väster är av trä. Mot öster finns en rektangulär dubbelport av trä, försedd med speglar vilka är marmorerade.

Komplettering vid inventering 2002:
Kyrkan började uppföras på 1690-talet av murarmästare Olof Jöransson från Hallsmo i St Kil socken. Murarna stod färdiga 1699 och i ett sockenprotokoll från tiden står att läsa: "Kyrkan skall ha 2 dörrar, en i söder och en i väster, 3 fönster på södra och 2 eller 3 på norra sidan, välvde á 5 eller 6 alnar höga och 3 eller 4 alnar breda". Taket var färdigt 1704 och invigning av kyrkan skedde de 29 oktober 1705. Till invigningen fanns en predikstol tillverkad av bildhuggaren av Nils Falk.
Det kom att dröja till 1723 innan sakristian var färdigställd. Även det arbetet utfördes av murarmästare Olof Jöransson från Hallsmo i St Kil. En plåtklädd por från den gamla kyrkan flyttades över till kyrkan och användes som dörr till sakristia. Tornspiran reses 1726 och det arbetet utfördes av Ingemar Påfwelsson från Västergötland.
1748 var det dags att byta ut den gamla altartavlan mot en nytillverkad altaruppsats, tillverkad av bildhuggaren Olof Bruse. Ett år senare målades den av Hans Georg Schüffner från Åmål. 1750 kom samme målare tillbaka och målade predikstolen. Fasaden kalkades om 1754 av murmästaren Olof Nilsson i Sund, Svanskogs socken. 1757 gjordes en läktare i väster, arbetet utfördes av schatullmakaren (finsnickaren) Gustaf Alldrin, Stavnäs. Ett altare tillverkades 1764 av samme Alldrin. År 1779 var det åter dags att kalka om kyrkan. Denna gång skedde arbetet av murarmästaren Kihlgren från Viken i Kila socken. Ett stengolv lades in i kyrkan 1787. År 1796 målades kyrkan invändigt av nämndemannen Per Olsson i Kisterud, Västra Ämtervik socken och två år senare sattes nya fönster in.
1803 lagades sprickor i väggarna och kyrkan rappades utvändigt. Invändigt ströks den med krita. Arbetet utfördes av murarmästare Olof Svanbom från Svanskog. Spåntaket byttes 1814-?1815 byttes mot skiffertak. Iför detta arbete sänktes takstolarna så att taket fick ett flackare takfall. 1828 ströks tornets stickor med tjära och tornet kalkades.
I ett visitationsprotokoll från 1830 står: "Stavnäs långkyrka av sten belägen på prästgårdens jord, grundlades 1699 och invigdes den 29 oktober 1705. Kyrkomuren är 1 ½ alnar tjock, lagd av gråsten på inre och yttre sidorna, mellanrummet av klappersten. Kyrkan är 42 alnar lång, 201/2 aln bred och 11 aln hög. Tornet även av sten med en 2 alnar tjock och 37 alnar hög mur, uppförda vid samma tid som kyrkan. Tornspiran är omkring 40 alnar hög och är spåntäckt och tjärbrådd 1828, dess spets består av ett kors med kulor. Sakristian belägen fritt på norra kyrkoväggen, av sten, med 3 fönster och dörr av järn, är 9 alnar bred och 5 alnar hög, allt invändigt. Golvet är lagt med skifferhällar både i kyrkan och tornet, sakristians av bräder. 24 bänkrum på vardera sidan gången försedda med dörrar och reglar, samt i den 6 alnar breda läktaren. Taket är välvt och liksom alla bänkrummen målat med ljusblåfärg. Kyrkans yttertak lades 1815 av skiffer, även det över sakristian. "
År 1838 sattes nytt glas i fönstren och nya grindar till kyrkogården togs från Sölje. Kyrkan och tornet kalkades och torntaket ströks med tjära 1864. Även inteiören ströks med kalk samma år. Reparationer utfördes på tornet år 1862.Samma år ströks innertaket med krita och väggarna med kalk. Bänkarna riktades och dess säten höjdes 6 tum. 61 stycken bänkar vitmålades. Västläktaren utvidgades och en orgel med 8 stämmor tillkom där 1866. Orgeln utfördes av orgelbyggaren Zetterqvist, Örebro. Läktaren målades i vitt och guld. Även sakristian ommålades. En kamin införskaffades 1874 och på 1880-talet monterades nya öppna bänkar i kyrkan. Dessa var öppna med profilerade gavlar.
År 1913 gjorde arkitekten Bror Almqvist ett förslag på renovering av kyrkan. Gällande: grundförstärkningsarbeten, förstärkning av takstolar, reparation av yttertak och utvändiga trälister. Reparation och tjärstrykning av tornets spånklädnad. Utvändig rappning och kalkstrykning av väggarna, oljemålning av utvändigt trävirke (fönster målades grågulvita med varmt vita lister). Dörren till sakristian ströks med svart fernissa. Tillvaratagande, hopsättning och upphängning av triumfkrucifix och sköldmärke. Ny fotränna av galvad plåt och inklädnad av skorsten av galvad plåt. Orgelläktaren målades, utom förslaget, i vitt och guld, som tidigare. Byggmästare var Lindberg, Säffle. 1919 gjorde Almqvist en inspektion och avsyn av det utförda arbetet. Rännor som uppsattes 1913 målades svarta. Bror Almqvist gjorde ett nytt program för kyrkans renovering 1929. Detta arbete genomfördes 1937. Bland annat avlägsnades de målade klockorna av trä på tornet.
En omfattande renovering under ledning av arkitekten Einar Lundberg skedde 1955. De öppna bänkarna byttes mot slutna bänkar i 1700-tals stil. Ombyggnad och utvidgning av orgeln, renovering av sakristia, inrättande av kopparklädda ytterdörrar, fullständig ommålning av interiören, konservering av äldre inventarier som altaruppsats, och predikstol. Eluppvärmning installerades. Omläggning av taket. Nytt golv. Altaret höjdes och flyttades fram.
Exteriören målades 1982 och konservering av altaruppsats och predikstol skedde 1983 under ledning av konservator Urban Ullenius. Ny textilförvaring ordnades i sakristian 1986 då tillkom också ny slät panel på båda sidor om dörren till vapenhuset.
Spånet på tornhuven lades om 1994. Det gamla spånet byttes ut i erforderlig omfattning med profiler lika befintliga. Spånen spikades på nytt underlag av träpanel eftersom den gamla panelen var rötad helt byttes ut. Spånen ströks med tjära. Arbetet utfördes av Hälsinge takspån. Invändiga arbeten genomfördes i koret 1996. En gravsten över löjtnanten Knut Roos, död 1709, som ligger i korgolvet lyftes eftersom den hade sjunkit i en änden. Efter förslag från firman Närkesten gjöts tre betongbalkar som underlag för hällen. Över den befintliga graven, som inte rördes, lades ett lager singel som bärlager åt betongbalkarna. Mellan hällen och balkarna lades hydraliskt kalkbruk. En renovering av exteriören skedde också 1996. Denna innebar att cementlagningar och större bompartier togs bort och ilagningar skedde med kalkgrund och hydraliskt kalkbruk. Avfärgning skedde med Gotlandskalk. Takfot av trä och fönstersnickerier utvändigt målades med linoljefärg, likaså ventiler och övriga smidesdetaljer. Tornluckorna ströks med tjära.
1999 installerades en toalett med slutet system. Det gjordes i ett förråd i gången mellan vapenhus och kyrkorum. En elmotor till orgeln var tidigare placerad här, men flyttades istället till ett utrymme under norra trappan i vapenhuset.