Hassela kyrka

Via huvudentrén nås det fönsterlösa vapenhuset som är inrymt i tornets bottenvåning. Golvet är försett med tegel medan väggarna är vitputsade och taket utgörs av ett omålat trätak. Ytterdörrarna är gråmålade medan dubbelporten mot öster är målad i grön kulör. Längs vapenhusets södra vägg löper en mycket brant och smal trätrappa som leder vidare upp i tornet och i utrymmets nordöstra hörn hänger från taket den stora järnskulpturen Tidig vår av smeden Staffan Thelin. Öster om vapenhuset finns en stor läktarunderbyggnad som tillkom vid den genomgripande renovering som skedde under 1950-talet i kyrkobyggnaden efter ritningar utarbetade av arkitekt Einar Lundberg, Stockholm. I läktarunderbyggnaden återfinns i mitten ett stort genomgångsrum med grått stengolv, vitputsade väggar, spegeldörrar och omålat trätak och norr om detta återfinns kapprum, toalett, pentry, förvaringsutrymmen samt trappan till läktaren. Söder om genomgångsrummet ligger ett stort samlingsrum vilket kan öppnas upp mot kyrkorummet via en vikvägg av trä. I samlingsrummet, som har oljat trägolv, men i övrigt lika ytskikt som i genomgångsrummet, täcks den västra väggen av skåpinredning i trä, men i övrigt är rummet möblerat med fristående möbler av olika modell och ålder.

Genom att läktaren både flyttades fram och sänktes vid 1950-talets ombyggnad skapades plats inte bara för en läktarunderbyggnad utan även för diverse utrymmen bakom läktarorgeln, vilka nås via den svängda läktartrappan. Utrymmena på detta plan har genomgående vitputsade väggar och i den norra delen samma typ av fernissade trägolv som i trappan. Från en övre hall nås via en dörr flankerad av två äldre gråmarmorerade träpelare, först ett kapprum och söder om detta ett museirum med obehandlat trägolv där olika äldre föremål från kyrkans ursprungliga inredning har placerats. Den inventarie som onekligen dominerar detta utrymme är den nära fem meter höga altarpredikstolen med samman¬byggt altare och predikstolstak. Altarpredikstolen har fyrkantig form har grå¬marmorerad bas med ett framskjutet altarbord. Predikstolskorgen är dekorerad med förgyll¬ningar och på väggen bakom sitter ett skulpterat och rödmålat draperi. Arrangemanget av¬slutas med det stora fyrkantiga predikstolstaket med blått undertak och överst ett förgyllt bekransat kors. I rummet finns även delar av den tidigare altarringen samt en kyrkbänk. Dörren mot läktaren utgörs av en kopparklädd dörr som tidigare suttit som en blinddörr på korväggen mot öster i kyrkorummet.

Kyrkorummet som är relativt stort och ljust genom sin milda färgsättning, präglas nästan helt av 1950-talets stilideal då merparten av inredningen tillkom eller förändrades vid denna tid. Golvet är av fernissat trä och upphöjt ett steg i bänkkvarteren och två steg i det stora koret.
Vid den stora 1950-talsrenoveringen begärde och erhöll församlingen efter omfattande diskussioner tillstånd att få tilläggsisolera kyrkorummets innerväggar med siporexplattor, en åtgärd som måste betraktas som mycket ovanlig i ett äldre kyrkorum. Riksantikvarieämbetet motiverade sitt medgivande med de tekniska skäl som hade framförts och tillät i detta fall en åtgärd av i viss mån experimentell karaktär då Hassela representerar en talrikt före-kommande kyrkotyp. Väggarna, som således troligtvis är klädda med siporexplattor, är vitputsade, med undantag av den västra väggen under läktaren vilken är utförd av obehandlat trä, men genomgående finns ytterst få dekorationer uppsatta på innerväggarna. Fönstren är småspröjsade med färgade glasrutor och i fönsternischerna ligger kraftiga grå stenskivor. Utgångarna mot väster och söder består av pardörrar med speglar, vid den södra utgången utskjutande ett stycke i kyrkorummet så att ett vindfång bildas innan ytterdörren. Taket är högt och tunnvälvt samt putsat i samma kulör som väggarna och avdelat mot dessa med en kraftig taklist. Det som dominerar kyrkorummet mest är emellertid den nära 11 meter höga rundbågiga altartavlan av konstnären Gunnar Torhamn som kombinerade ett Kristus¬motiv i en uppåtgående sol med ett stort antal betydelsefulla personer från Hasselabygden, vilket gett församlingen en väldigt särpräglad och omtyckt altartavla.

Altaret, som är fristående, är murat och vitputsat med en kraftig altarbordskiva av samma stenmaterial som i fönsterbänkarna. Framför altaret är golvet upphöjt två steg i en halvcirkel-form. Denna form återkommer även i altarringen som har grå bas och ett antal speglar omgärdade av förgyllda ramar. Knäfallet är klätt med grönt tyg medan listen överst är gråmålad. I koret återfinns även några föremål från kyrkans äldsta tid, nämligen två golvur, varav ett blindur, med höga gråmålade klockfodral på var sida om altartavlan och utanför dessa två nummertavlor med förgyllda kraftiga ramar. Från 1950-talets renovering härstammar predikstolen placerad vid kyrkorummets norra vägg. Predikstolen har rund korg som vilar på en träpelare mitt under och har en rak trappa med modernt utformat träräcke. Korgen är dekorerad med avancerade träinläggningar med bibliska motiv i olika träslag och ovanför predikstolen hänger ett plant predikstolstak av trä.

Bänkinredningen är sluten och indelad i tre större kvarter avdelade av mittgången och sido-gången mot den södra utgången. Bänkdörrarna har speglar och är målade i en rad ljusa bruna och gröna kulörer. De tre främsta bänkarna på var sida mittgången är försedda med tygklädda knäfall. I koret finns mot nordost respektive mot sydost en liten korbänk med bänkskärm och dörr med samma färgsättning som den övriga bänkinredningen. Läktaren bärs upp av fyra fyrkantiga träpelare med avsmalnande form uppåt och läktarbarriären har sedan 1950-talet en indelning i fyra rektangulära fält med figurativa målningar i grått och vitt mot ljusgrön bak-grund. Barriären har en gråmålad list upptill och nedtill och runt målningarna finns förgyllda ramar. Läktaren är relativt stor och rymlig och bänkinredning finns numer bara kvar på den norra sidan, i den bakre delen med upptrappat golv i två steg. Motsvarande del i den södra delen används som plats för kören. Den största platsen på läktaren upptas emellertid av den stora orgeln med grönmålat orgelhus i två kulörer. Orgelfasaden har synliga pipor med fyra större framskjutna tureller och ett upphöjt mittparti med en liten turell och en förgylld sol.

Den kvarvarande kopparklädda dubbelporten i kyrkorummets östra vägg leder vidare in till sakristian, som ligger två steg högre än korets golv. Sakristian har fernissat trägolv med breda plankor, vitputsade väggar, brunmålade dörrar och omålat trätak. I rummets sydöstra hörn finns en stor murad snedställd vitputsad öppen spis. Rummets två fönster, som är vända mot söder och öster är försedda med inåtgående plåtklädda fönsterluckor samt fönsterbänkar av trä. Mot norr finns i en tidigare fönsternisch ett textilskåp och i den västra muren finns ett litet tvättrum samt en piscina av svart sten. Det södra fönstret används som en liten altarplats och framför detta står ett flyttbart litet knäfall. Den lösa inredningen består i övrigt att ett stort bord mitt på golvet med stolar kring.