NORDMARKS KYRKA

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Korsformat kyrkorum med läktare i väster. Entré sker från vidbyggda vapenhus i väster, söder och norr. Kor i öster, något förhöjt och tresidigt avslutat med fönster i de avfasade väggpartierna. Sakristia vidbyggd koret i öster nås via dörr bakom altaruppsatsen.
Av den fasta inredning från 1700-talet återstår idag predikstol och altaruppsats, den senare i rik rokoko av för länet ovanligt slag. Altaruppsatsen visar i relief Frälsaren på korset omgiven av Maria och Johannes. Altartavlan omramas av akantusslingor och rokokoornament med kolonner på ömse sidor. Läktare finns i väster med orgel.
LÅNGHUSET har golv av oljat trä i mittgång och tvärgångar. Äldre golv är bevarat i bänkkvarteren, såpskurat. Väggarna är klädda med brunrosamålad panel, liggande bröstning upp till fönstrens nedre kant, sedan stående panel. Den liggande bröstpanelen går upp till fönstrens nederkant. De är högt placerade, rundbågeformade med gråblå bågar i en brungråmålad omfattning. De har mångspröjsverk och antikglas. En profilerad brunmarmorerad takfotslist sitter under en djupt utkragad takfot, under en relativt djupt välvt tunnvalv av trä. Taket är målat beigebrunt. I koret listverk som dekor samt en strålande triangel på östväggen. Träbjälkar som dragstag, två i öster, två i norr, två i söder samt en i väster. Dessa är marmorerade i brunt. Kyrkorummets dörrar har samtliga tre fyllningar; med brungrå omfattning och ramverk och ljusare beigbruna fyllningar. I golvet i kyrkans mitt finne en gravhäll, gjuten av tackjärn. En gravvård över prosten Risell.
Kyrkorummets BÄNKAR bildar åtta kvarter. De har dörrar och är vägganslutna. I korsarmarna i söder, norr och västar har lämnats plats längst ut för diverse förvaring. Längst ned i väster har två bänkrader avkortade bänkar. Bänkarna har ett grönt stänkmålat ramverk med marmorerade fyllningar. Insidorna är målade gröngula. Radiatorer under bänkarna och gröna dynor. Två skulpturer av MOSES och ARON står placerade på podier vid första bänkradens gavlar. De är tillverkade av Isac Schullström, samma år som predikstolen. I den södra korsarmens västra hörn finns ett textilskåp för antependier, laserat grönt och byggt av spånskivor. I västra korsarmens bakersta bänk, norra sidan, finns ett mixerbord. LÄKTAREN I VÄSTER som bärs upp av kolonner på fyrkantsbas med räfflad urspårad övre del, grönmarmorerade. Läktarbarriären har ett något utkragat mittparti. Den är brunmålad med förgyllda spegellister, runddekor och blomma i mitten samt akantusdekor mitt på överstycket. Läktaren har ett undertak med brunmålad panel. ORGEL i klassicerande stil i samma beigebruna kulör som läktarbarriären. Förgylld dekor. Orgeln tillkom 1880 och byggdes av E A Setterquist & Son från Örebro. Orgelverket ombyggdes 1950 till 23 stämmor. Uppe på läktaren ligger ett gammalt brett trägolv. Bänkar finns söder om orgeln, grönmålade. På korets södra vägg samt i kyrkorummets nordvästra hörn hänger PSALMNUMMERTAVLOR med guldram och brun botten, monterade på hållare i smide.
KORET är förhöjt ett steg, har ett såpskurat trägolv och är tresidigt avslutat. Bakom altaruppsats i öster finns utgång till sakristian. Tre fönster finns i koret, två på den södra sidan och ett på den norra. Glasen är här målade i pastelfärgade kulörer. I koret är den liggande panelen utbytt mot skivor.
ALTARUPPSATS i rokokostil tillkom 1760-67 och visar i relief Kristus på korset omgiven av Maria och Johannes. En ängel vid korsets fot samlat Kristi blod i en kalk. Ovanför tavlan bär två änglahuvuden upp ett hjärta med kringvirad törnekrona. Ur hjärtat spirar ett kors. Hela uppsatsen omramas av akantusslingor och rokokoornament med kolonner på ömse sidor. Längst ned en inskriftstavla. Upphovsmannen till altaruppsatsen är okänd men den målades 1767 av Carl Hjulström från Lindesberg. Kulörerna är i dominerande blåturkos med figurer och dekor i guld. Bakpå altaruppsatsen står skrivet att kyrkan renoverats och målats år 1875, 1939 och 1986. ALTARET är bågformat med snedställda kanter, av trä och inklätt med masonite. Textilierna monteras med kardborreband. ALTARRINGEN är halvcirkelformad, inklädd med panel och laserad i gröna kulörer. Avslutas med pelare som bär upp två svarvade urndockor. Knäfall med gult vävt tyg. Innanför altarringen ligger en heltäckningsmatta. Vid den snedställda korväggen i söder ett litet altare. Ovan det i fönsteromfattningen text om gravar från 1700-talet återfunna under koret 1936.
En DOPFUNT av täljsten i två delar med cylindrisk cuppa med något skrånande undersida, står placerad i korets södra parti. Den har upptill längs randen välgjort flätornament och nedtill repstav. Cuppan avslutas nedåt med kort, cylindriskt skaft. Foten är en kon, upptill avrundad för cuppans skaft. Den skarpt skrånande sidan har fyra koncentriska spetsfliksspetsar. Funten saknar uttappningshål. Den är mycket väl bibehållen med endast några smärre skador. Vilar på en särskild byggd plint i trä och har enligt traditionen stått i en medeltida kyrka vid Kalhyttan.
Kyrkans PREDIKSTOLEN i barock stil är tillverkad 1758-59 av bildhuggaren Isac Schullström. Den är placerad vid det nordöstra korshörnet och rikt dekorerad med akantusornament och lövverk. Korgen är åttkantigt bruten och på den samt trappans fyllningar finns skulpturer av apostlarna. Trappan nås via dörr med överstycke. På dörren är snidad aposteln Thomas och på överstycket finns en inskrift "Thetta måste wara ett heligt rum, ty här bor wisserliga Gudh och här himmelens port". Till predikstolen hör även en rikt dekorerad baldakin, ett ljudtak. På taket står en kör av basunblåsande änglar, typiska för upphovsmannen. Allt är rikt bemålat i färgstarka kulörer tillkomna vid 1938 års restaurering och bygger troligtvis på de färger Schullström gav uppsatsen, men som övermålades mer dämpat 1767 av Carl Hjulström. Kulörerna är i dominerande gröna och röda färgställningar med förgyllda detaljer. I koret står även en kyrkvärdsbänk, målad lika kyrkorummets bänkar.
SAKRISTIAN har golv i samma nivå som koret, trägolv. Väggarna är panelade och målade i beigebrunt under ett vitt panelklätt tak. Till kyrkorummet och som utgång i söder sitter gamla trädörrar, snedställd panel, med smidesbeslag. I söder och öster fönsteröppningar med rundbågigt överdel, vitmålade bågar. Efter den norra väggen finns skåpsförvaring med skjutdörrar.
VAPENHUSEN I NORR OCH SÖDER används nu som förråd och textilrum. Det i söder har igensatt dörr, grön heltäckningsmatta och gråmålad vägg- och takpanel. Ett rundbågeformat fönster finns i söder med vitmålad båge. Efter den västra väggen finns skåp för textilförvaring för mässhakar, altardukar mm samt monterskåp. Kista och prästporträtt. Vapenhuset i norr har trägolv och gråmålade panelklädda väggar och tak. På norra väggen ett fönster motsvarande det i södra vapenhuset. Utgång finns i väster och öster med enkla gråmålade bräddörrar. Efter den norra väggen en bänk och efter den östra väggen ett skåp.
VAPENHUSET I VÄSTER har trägolv, gråmålade väggar och tak samt fönsteröppningar i norr och söder med vitmålade bågar och spröjsning. Efter den norra och södra väggen fast bänkar. Ovan entrén in till kyrkorummet finns en text "Kyrkan byggd år 1731 under konung Fredrik den I tr Regeringstid". Efter vapenhuset kommer man till ett inbyggt utrymme under läktaren. Även här trägolv, oljat. Väggarna har liggande och stående panel målad lika kyrkorummet. Taket är målat brunbeige. I söder finns ett förråd och i norr en trappa till läktaren samt klädavhängning och toalett. På västväggen, vid trappa, ett fönster. Bokbord, stolar, psalmboksvagn.
ÖVRIGT - Piano, ambo, två golvstående smidesljusstakar, ljusbärare i södra korsarmen, malmkronor över mittgångarna, lampetter på väggarna, spotlights på takbjälke i koret. En vävd kormatta i grått, lila och turkos av Ethel Halvarsson 1987 samt grön heltäckningsmatta i gångarna. Tavlor ovan södra vapenhuset och på södra väggen i västra korsarmen. På västväggen finns prästlängdstavlor. Lillklocka från 1731 och storklocka från 1749.

Komplettering vid inventering 2003:
Kyrkan i Nordmarks bergslagsbygd uppfördes 1727-31. Den timrade kyrkan har korsformad plan med tresidigt avslutat korparti i öster. Under det fortsatta 1700-talet vidbyggdes en sakristia i öster samt vapenhus framför de västra, södra och norra korsarmsgavlarna. Ingångar via vapenhusen. Kyrkans planform har därefter förändrats i marginell omfattning.
Kyrkan uppfördes av trä såsom korskyrka i liggtimmer efter ritning och under ledning av byggmästare Johan Junger med biträde av snickarmästaren Olof Holmstedt i Filipstad. Kyrkans fönster, vart ett med 48 blyinfattade rutor, blev skänkta av olika sockenbor. Vid sin invigning var kyrkan långt ifrån färdig. Den välvdes och fick innertak först 1740. Sakristian byggdes 1744 och de tre vapenhusen 1760. Bänkinredningen stod klar 1766. Följande år överenskom kyrkorådet med målaren Carl Hjulström från Lindesberg om målning av kyrkans inre. Det bestämdes att taket skulle vitmålas med tunna moln och över altaret en sol med förgyllda upplysta strålar. Takutskottet, taklist och ovan fönstren försågs med marmoreringsmåleri. Bänkar, altare och altarring gavs en marmoreringsbehandling lika kålmårdsmarmor. År 1759 framkom ett förslag om att bygga läktare, framför allt för att vinna plats åt Uddeholms tjänstefolk. Läktaren förverkligades först 1796, med en trapp placerad på den norra sidan utanför kyrkan. 1875 flyttades trappen in i kyrkorummet.
Större renoveringar har genomförts i kyrkan 1875, 1938 och 1986. Den första renoveringen avlägsnade flera av 1700-talsrummets detaljer och karaktär. Bänkdörrar och de blyinfattade fönstren plockades bort. Kyrkorummet målades om i nya kulörer. Restaureringen 1938, som leddes av arkitekt Einar Lundberg från Stockholm, syftade till att återföra kyrkan till sitt 1700-talsutseende. Ett nytt inslag var dock förkortning av västväggen genom uppsättande av en mellanvägg, så att uppgången till läktaren kom att ligga utanför det egentliga kyrkorummet. Genom denna förändring vann man plats för ett omklädningsrum. Bevarade gamla bänkdörrar återinsattes och nya tillverkades efter densamma som före 1975. Kyrkans målning blev även den i huvudsak densamma som före 1875. Renoveringen 1986 omfattade bl a att delar av golvet i kyrkorummet utbyttes, några bänkrader togs bort längst bak i kyrkorummet och att toalett installerades.

Kyrkan har en korsformad plan med ett tresidigt avslutat korparti i öster. Öster om koret finns en vidbyggd sakristia och tre vapenhus framför de västra, södra och norra korsarmsgavlarna. Fasaderna är klädda med rödfärgad panel under ett brant, valmat sadeltak med spåntäckning. Väggarna genombryts av rundbågeformade fönster i vitmålad omfattning med trekantsavslut. Dörrarna är vitmålade.
Byggnaden vilar på en naturstenssockel. Den faluröda lockpanelen har inklädda stående strävor, likt pilastrar. Samtliga fönsteröppningar är rundbågeformade, men har en omfattning med trekantsformad överdel. Bågarna är mångspröjsade och vitmålade. Även dörrarna, med rundbågiga blad, sitter i omfattning med trekantsgavel lika fönstren. Dörrbladen är vitmålade och har snedställt listverk. Takfoten är inklädd och vitmålad samt ventilerad. Regnvattenssystemet är av svartmålad plånyl. Kyrkans sadeltak är välvt över gavlarna, såväl på långhuset, korsarmarna som på sakristia och vapenhus. Taket är belagt med spetshugget tjärat spån. Nockarna är av bräder.
Huvudentrén i väster har en stor stenhäll framför dörren. Ett galler gör entrén delvis handikappsvänlig. Vid den södra korsarmens västra vägg finns en källarnedgång. Den är inbyggd med falurödmålad panel och täckt med ett litet sadeltak med spånor. Framför vapenhusens entréer ligger stenhällar som trappor i två nivåer. Dörren i söder är en blinddörr.