Kärl

Snårets boplatslämningar från neolitisk tid fram till yngsta bronsåldern - äldsta järnåldern undersöktes av UV-GAL under säsongen 2003. Vid Snåret avtorvades sammanlagt 10000 m2. Undersökningsområdet låg på nivåer mellan 45 och 42,5 möh. Vid undersökningen påträffades ca 511 anläggningar och dessa fanns främst inom de mer sandiga och stenfria ytorna. Flertalet av anläggningarna var stör- och stolphål, kokgropar och härdar. Det förekom dock flera andra typer som nedgrävningar, kolgropar, terrasseringar och ugnar, dock ej för järnframställning. Inom moränområdet fanns ett trettiotal stenkonstruktioner vilka troligen i flertalet fall är att betrakta som gravar. I detta område fanns också skålgropar på flera stora stenblock. På Snåret fanns en tydlig uppdelning mellan bronsåldersytor och stenåldersytor. Stenålderslämningarna fanns främst i sydvästra delen av lokalen. De lämningar som hör samman med bronsåldern exponerade däremot främst mot en sankmark norr om undersökningsområdet.
Totalt påträffades fyra hus. Konstruktionerna är av både två och treskeppig typ. Även en svårtolkad mesula konstruktion (hus 5) dokumenterades. Utifrån fynd och typologi kan alla dessa hus preliminärt dateras till bronsåldern. Utöver dessa hus finns flera andra hus- och hyddkonstruktioner. Viktigast bland dessa är de tre hyddkonstruktioner som påträffades inom stenåldersboplatsen. Hyddorna var rundade och flera stolp- och pinnhål påträffades i vägglinjen till hyddan. Hyddorna hade i samtliga fall anlagts på terrasseringar omgivna av rännor. Hyddkonstruktionerna bedömdes representera två skeden. Ett äldre skede, samt ett yngre med en kontext som bestod av hyddan, härden, en slipsten och en större sten som sannolikt fungerat som avställningsyta. Utöver dessa fanns några konstruktioner som hade karaktär av hyddor eller vindskydd. Dessa fanns dels i samband med tjärframställningen och dels inom bronsåldersområdet.
Fynden var rikliga och bestod huvudsakligen av brända ben, keramik och slagen kvarts. Keramiken påträffades många gånger i koncentrationer som antagligen utgjorde mer eller mindre kompletta lerkärl. Detta var särskilt tydligt inom bronsåldersboplatsen men exempel finns även från den stenåldersytan. Mindre mängder flinta, några stenyxor, löpare, mal- och slipstenar påträffades också. Fynden visar att aktiviteter förekommit på ytan från det att platsen stigit ur havet och fram till äldsta järnåldern. Aktiviteter från senare delar av järnåldern och historisk tid inskränker sig till utmarksaktiviteter och sporadiska besök (tjärframställning, skogsavverkning och skjutövningar).