Handspruta

Brandspruta i form av cylinderformad hink av mässing på tre ben av bockad metall. På insidan är hinken målad med silverfärg. En pump av metallrör med handtag av mässing och trä sitter med beslag på hinkens insida. Från pumpen går ett rör av mässing.
Då brandhinken ska användas drar man i pumpens handtag och på så sätt sätter igång pumpen som pumpar upp vatten till mässingsröret som man riktar mot den eld som ska släckas. Genom ett hål i locket sticker pumpen upp. Pumpens rör är delvis inlindad i ett hampasnöre. Brandhinken har ett vanligt hinkhandtag av metall och svartmålad trä samt ett cirkelrunt lock av mässing. På locket sitter en mässingsbricka som anger tillverkare: Bergström & co patent Stockholm. På utsidan målat med stora vita bokstäver: "G.D.J" Gefle-station". (GDJ= Gävle-Dala Järnväg) .

Historik: Gävle-Dala Järnväg, (GDJ), byggdes mellan år 1855 och år 1859 mellan Gävle och Falun och var Sveriges först fullbordade längre järnväg. Banan byggdes för att knyta ihop Falun och järnbruken i Gästrikland med Gävle. Huvudintressent var Gävle stad. Bland intiativtagarna till banan kan nämnas Per Murén och Göran Fredrik Göransson. Järnvägsnätet kom senare att växa genom förvärv av närliggande järnvägar. 1908 ingicks samarbete med Bergslagernas Järnvägar och Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar, ett samarbete som med tiden utvecklades till den s.k. Trafikförvaltningen Göteborg-Dalarna-Gävle, GDG. Vid Gävle-Dala-Järnvägsaktiebolags bolagsstämma 1918 beslöt man att helt införliva dotterbolagen FRMJ och FVJ i organistaionen. Därför ändrades också namnet till Gävle-Dala Järnvägar 1920
Banan elektrifierades år 1943. Vid förstatligandet år 1948 avsatte Gävle stad en del av överskottet till den s.k. GDJ-fonden som sedan dess bekostat offentlig konst i Gävle.