Åmots kyrka

Den nuvarande kyrkobyggnaden uppfördes 1914-17 efter ritningar av arkitekten Georg A Nilsson. Byggnaden består av ett långhus, ett indraget kor med altaret placerat i ett smalare och lägre parti i öster, samt sakristia söder om koret. Tornet är sidoställt i sydost.

Kyrkobyggnaden är gjuten med slaggsten i stöphusteknik, dock med murade detaljer i tegel. Fasaderna, som är slätputsade och avfärgade i vitt, har portalomfattningar i röd granit. Sockeln består av obearbetad natursten. Ett dominerande, djupt neddraget tegeltak täcker långhuset. Tornet kröns av en hög spånbeklädd spira i flera olikformade avsatser. Ovanför korpartiet rider en liten takryttare.

Långhuset täcks av ett brädtunnvalv, koret av ett murat ribbvalv i stjärnform. Långhuset belyses av småspröjsade fönster med rundbågiga öppningar. Koret har ett rundfönster i norr, i altarnischen faller ljus in från högt placerade sidofönster. Ett litet krucifix skuret av Tore Strindberg 1917 utgör altarprydnad. Förutom orgelfasaden från 1875, är den fasta inredningen i form av bänkar, predikstol orgelläktare och armatur, samtida med kyrkobyggnaden och ritad av arkitekten. Ett markant inslag i kyrkorummet utgörs av de smidda lamporna, fästade vid bjälkar som skjuter ut från valvkonsolerna. För övrigt är kyrkorummet, med undantag av en del sentida tillskott i form av lösa inventarier, sparsamt på detaljer och färger. Tak och valv är vita och all inredning är laserad i rödbrunt med mörkbruna detaljer.

Såväl exteriör som interiör har genomgått få förändringar sedan kyrkan byggdes. Fasaden avfärgades 1977 och fick då en gulaktig färg av järnvitriol. Under 1990-talet återställdes den vita färgen. Likaså renoverades det läckande taket, vars beläggning av enkelkupigt lertegel förnyades. Kyrkorummet målades om 1970, dock förefaller färgen på inredningen vara ursprunglig. År 2001 borttogs bänkraderna längst bak i kyrkorummet.