Typ <itemType> |
Byggnad |
Datering <presTimeLabel> |
Nybyggnadsår: 1889 - 1893 |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Norrbotten, Kommun: Luleå, Landskap: Norrbotten, Socken: Luleå , Stift: Luleå stift, Församling: Luleå domkyrkoförsamling |
Titel <itemTitle> |
Luleå Domkyrka |
Exteriörbeskrivning <itemDescription> |
-
Den nuvarande kyrkan, ritad av A.E. Melander, är den tredje på samma plats och en av stiftets två kyrkor i tegelnygotik. Nygotiska tegelkyrkor är annars ett av det sena 1800-talets tunga bidrag till vår kyrkoarkitektur på såväl landsbygd som i stadsmiljö i övriga delar av landet. Kyrkan blev det nybildade stiftets domkyrka 1904, men stod klar redan 1893 och ersatte då den 1700-tals-kyrka som sex å...
Visa hela
Den nuvarande kyrkan, ritad av A.E. Melander, är den tredje på samma plats och en av stiftets två kyrkor i tegelnygotik. Nygotiska tegelkyrkor är annars ett av det sena 1800-talets tunga bidrag till vår kyrkoarkitektur på såväl landsbygd som i stadsmiljö i övriga delar av landet. Kyrkan blev det nybildade stiftets domkyrka 1904, men stod klar redan 1893 och ersatte då den 1700-tals-kyrka som sex år tidigare blivit lågornas rov i stadsbranden. Till sin form är kyrkan en långhuskyrka med korta korsarmar, polygonalt kor och västtorn med hög spira, där en kyrktupp sitter uppflugen på korset. I det yttre tonas korsformen ned av de sexkantiga trapphus som är insmugna vinklarna mellan korsarmar och kor/långhus, mot korsidan finns även utbyggnader för sakristia och biutrymmen. Även i vinkeln mellan torn och långhus står smala, sexkantiga trapphus. Till sin yttre gestalt är domkyrkan en god representant för det sena 1800-talets nygotik. Huskroppen är kompakt och höjdsträvande med rikt artikulerade tegelfasader på huggen stenfot, utkragad från den röda tegelfasaden som har listverk och detaljer i grå konststen. Samtliga stendetaljer har i sen tid täckts med grå plåtbeslag. Fasaderna bryts upp av strävpelare i flera avsatser, mönstermurningar, fialer och uppskjutande gavlar, samt spetsbågiga fönster med stenposter. Korsarmarna markeras av runda fönster med masverk i sten. Fönster och arkitekturdetaljer samverkar till att lösa upp fasaden och förstärka kyrkans höjdsträvan, ett motiv som är karaktäristiskt för nygotikens kyrkor. Det branta sadeltaket har en plåttäckning i fjällmönster. Kyrkan har ingång genom båda korsarmarna och genom tornet, samt en handikappentré på norrsidan. Huvudentrén i tornet har en framskjutande portik med spetsig gavel, spetsbågig öppning med stegvis avtrappade smygar, de innersta med runda kolonner, efter medeltida mönster. Trappan upp till de avskalade, kopparportarna följer portikens form. Korsarmarnas entréer har en likartad uppbyggnad men i lite mindre skala. Kyrkan är till det yttre mycket lite förändrad sedan den byggdes och har ett öppet och välkomnande uttryck.
Stäng
|
Takform <itemDescription> |
|
Interiörbeskrivning <itemDescription> |
-
När kyrkan invigdes 1893 under benämningen Oscar Fredriks kyrka - hade den en interiör i rik trägotik med sidoläktare som revs ut när kyrkorummet radikalt omdanades under ledning av arkitekt Knut Nord...
Visa hela
När kyrkan invigdes 1893 under benämningen Oscar Fredriks kyrka - hade den en interiör i rik trägotik med sidoläktare som revs ut när kyrkorummet radikalt omdanades under ledning av arkitekt Knut Nordenskiöld, ett halvsekel senare. Rummet fick då helt ny, stramare skepnad med vitmenade valv och raka murpelare. Pelarnas välvda genomgångar ger en illusion av att kyrkan är treskeppig. Valven har en nygotisk anspelning i fyrpassblinderingar, valvribbor och en svagt spetsbågig form. Kyrkan fick också en nästan helt ny inredning altare, predikstol, triumfkrucifix, bänkar, psalmtavlor, dopfunt och armaturer m.m. En omvandling helt i överensstämmelse med tidens reaktion på sekelskiftets medeltidsinspirerade kyrkorum. Flera av inredningsdetaljerna som antemensalet och dopfunten, ritades av Nordenskjöld. Den senaste stora ombyggnaden genomfördes 1983, under ledning av arkitekt Bertil Franklin. Denna ombyggnad innebar bland annat att kyrkan fick nytt golv och att den södra läktaren kortades av för att bereda utrymme för ett sidokapell i södra korsarmen. Nordenskölds dopkapell framför koret demonterades och blev plats för en kororgel. Längst ned i kyrkorummet inreddes ett kyrktorg. Kyrkan fick delvis ny inredning och en ny, varmare och livligare färgsättning. Sidokapellet har senare byggts bort i och med att läktaren återställts till sitt ursprungliga djup och samtalsrum inretts i utrymmet därunder. Läktarunderbyggnaderna har förändrat rummet och i någon mån inkräktat på dess rymd i det att korsformen raderats ut i golvplan, men den är fortfarande avläsbar i valven. Dagens kyrkorum är en sammansmältning av Nordenskiölds kyliga kyrkorum med tunga, vitputsade murar och valv och Franklins ljusa, feststämda inredning, som med färgsättning och detaljer anknyter till nygotikens stildrag. Det som återstår av sekelskiftets kyrkorum är enstaka detaljer som korets kulörta bildfönster, fönstersättningen och en sirlig, rikt bestyckad ljuskrona, samt Garibaldi Lindbergs altartavla -som dock fått ny inramning. På väggen bakom predikstolen hänger ett antal små sköldar med bibliska symboler som en gång prydde den gamla predikstolen. I långhusets ljusa, rutmönstrade golv markeras mittgången med ett eget mönster, medan koret som ligger fyra steg ovanför långhuset, har ett mörkt kalkstensgolv. Dagens öppna kyrkbänkar har raka, ljust marmorerade gavlar med en enkel dekor. Bänkarna är indelade i två kvarter längs mittgången och de främre bänkraderna har ersatts av lätta, lösa stolar. Långhusets fönster har ett råglas som utestänger omvärlden och är indelade i två våningar, som ett minne från sidoläktarnas tid, med små parfönster i bottenplan och ett stort spetsbågigt fönster med masverk i övre plan. I korsarmarnas läktarplan sitter stora, runda rosettfönster. Det avsmalnade, dunkla koret har högt placerade bildfönster och gyllene ljusträd kring den guldskimrande altartavlan. Den tredelade altartavlans mittbild visar figurer ur livets fyra skeenden kring Kristi kors. Altarets framsida är täckt med ett förgyllt antemensale. Altaret inramas av ett cirkelrunt, öppet skrank i form av ett enkelt, rödmålat räcke. I valvet framför korets hänger ett triumfkrucifix. Kyrkans åttkantiga predikstol står på hög sockel och har ett tunt ljudtak med sirlig spetskant. Korgens nischer pryds av gyllene skulpturer föreställande Jesus, Luther och Moses. Dopfunten i mörk kalksten tillhör 30-talsrestaureringens tillskott. Gunnar Torhamns tavla, Jesu dop, skapad för 1930-talets dopkapell hänger nu i en murnisch mittemot kororgeln. 1930-talets, höga tidspräglade mässingsarmaturer i sidoskeppens nischer blandas med 80-talets lätta mässingsvingar över bänkkvarteren och den stora, sirliga malmkronan över mittgången. Psalmtavlor och lampetter med polykroma detaljer är minnen från 1930-talets omgestaltning. Kyrktorget längst ned i långhuset är avskärmat av röda gallerskärmar med guldblänk, samma skärmar som i läktarbarriärerna. På kyrktorget står Mats Risbergs altartavla från det demonterade sidokapellet. Den glasade öppningen mot vapenhuset är utformad som en paradisport med blad och grenverk i svartsmide och guld. I kyrkans tre vapenhus finns nygotiken kvar i nakna tegelmurar och bemålade valv.
Stäng
|
Byggnadsdel <itemDescription> |
-
Kor - Smalare, Kor - Smalare, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Torn - Väster, Kor - Polygonalt, Torn - Västtorn
|
Historik <itemDescription> |
-
Den nuvarande kyrkan, ritad av A.E. Melander, är den tredje på samma plats och en av stiftets två kyrkor i tegelnygotik. Nygotiska tegelkyrkor är annars ett av det sena 1800-talets tunga bidrag till v...
Visa hela
Den nuvarande kyrkan, ritad av A.E. Melander, är den tredje på samma plats och en av stiftets två kyrkor i tegelnygotik. Nygotiska tegelkyrkor är annars ett av det sena 1800-talets tunga bidrag till vår kyrkoarkitektur på såväl landsbygd som i stadsmiljö i övriga delar av landet. Kyrkan blev det nybildade stiftets domkyrka 1904, men stod klar redan 1893 och ersatte då den 1700-tals-kyrka som sex år tidigare blivit lågornas rov i stadsbranden.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Producerades i Församling: Luleå domkyrkoförsamling, Luleå, Luleå, Norrbotten, Norrbotten.
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Ändring 1667-01-01 - 1888-12-31 .
-
Nybyggnad - Korparti 1889-01-01 - 1893-12-31 av Adolf Emil Melander.
-
Nybyggnad - Korsarm/ar 1889-01-01 - 1893-12-31 av Adolf Emil Melander.
-
Nybyggnad - Torn 1889-01-01 - 1893-12-31 av Adolf Emil Melander.
-
Nybyggnad 1889-01-01 - 1893-12-31 av Adolf Emil Melander.
-
Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet 1889-01-01 - 1893-12-31 av Adolf Emil Melander.
-
Teknisk installation - el 1936-01-01 - 1936-12-31 .
-
Ändring - ombyggnad, interiör 1937-01-01 - 1938-12-31 av Gunnar Torhamn.
-
Arkitekturbunden utsmyckning 1950-01-01 - 1950-12-31 av Yngve Lundström.
-
Ändring - ombyggnad, interiör 1963-01-01 - 1963-12-31 av Bertil Franklin.
-
Ändring - restaurering, exteriör 1978-01-01 - 1978-12-31 av Bertil Franklin.
-
Ändring - restaurering, interiör 1983-01-01 - 1984-12-31 av Bertil Franklin.
-
Underhåll 1983-01-01 - 1983-12-31 .
-
Fast inredning - orgel 1984-01-01 - 1987-12-31 av Grönlunds orgelbyggeri AB.
-
Teknisk installation - brandskydd 1994-01-01 - 1994-12-31 .
-
Underhåll - takomläggning 1996-01-01 - 1996-12-31 .
-
Flyttning 1997-01-01 - 1997-12-31 av Gunnar Torhamn.
-
Ändring - ombyggnad, interiör 2001-01-01 - 2001-12-31 .
|
Fasadmaterial<itemMaterial> |
- Fasadmaterial lika med stommen, Fasadmaterial lika med stommen
|
Taktäckningsmaterial<itemMaterial> |
- Plåt
|
Stomme<itemMaterial> |
- Murverk - Tegel, Murverk - Tegel
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Plantyp-Korsplan
- Kyrka
- Plantyp-Korsplan, latinsk
- Hallkyrka
- Plantyp-Treskeppig
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Plantyp-Korsplan
|
Klassifikation <itemClassName> |
-
Hallkyrka
-
Kyrka
-
Plantyp-Korsplan
-
Plantyp-Korsplan, latinsk
-
Plantyp-Treskeppig
|
Lagskydd <itemSpecification> |
|
Byggnadsbeteckning <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|