GRÄSGÅRDS KYRKA

Kyrkobyggnadens fasta inredning

Orgel och orgelfasad
Orgeln, som instrument, behandlas i den inventering av Södra Ölands Kyrkliga Samfällighets kyrkors orglar som utfördes av Börje Tornborg år 2004. Inventeringens uppgifter avseende Gräsgårds kyrkas orgel bifogas, se bilageförteckning. Orgelns tekniska skick bedömdes år 2005 av Anders Sällström vid Mårtenssons Orgelfabrik AB. Orgelfasaden i nygotisk stil ritades av H T Holmgren. Fasaden har ett tredelat motiv och är rikt dekorerad med trepass, fyrpass, rundbågefriser och spiror. Den nuvarande färgsättningen i beige, vitt och orange samt guld, tillkom vid renoveringen av kyrkan 1980-81.

Bänkinredning
Den nuvarande slutna bänkinredningen ritades av Ärland Noren i samband med renoveringen av kyrkan 1952-53. Den ersatte då en öppen, nygotisk bänkinredning. Bänkinredningen fick sin nuvarande färgsättning vid renoveringen 1980-81. Sittbänkarna är laserade i kraftigt gult. Psalmbokshylla, överliggare och golvlist är laserade i mörkt grönt. Bänkgavlar, dörrar och skärmar är målade i beige, listerna i vitt och speglar laserade i orange eller kraftigt gult.
Idag finns en korbänk bevarad vid korets södra vägg. Korbänkar har tidigare funnits på både den norra och södra sidan av koret. För att ge plats åt predikstolens trappa och en kamin stod bänkarna tidigare längre in mot koret. Troligen togs den norra bänken bort vid renoveringen 1952-53. Möjligen var det också då som den södra bänken flyttades till sin nuvarande plats. Sittbänken är laserad i kraftigt gult och överliggaren i orange. Skärmarna är målade i beige med speglar målade i vitt eller laserade i kraftigt gult och laserade lister i orange. På läktaren finns en öppen bänkinredning. Gavlarna har speglar laserade i orange och ramar målade i beige. Överliggare och psalmbokshyllor är laserade i mörkt grönt och sittbänkarna i orange. Läktarens bänkar är troligen från kyrkans renovering 1952-53.

Läktarbröstning
Läktarbröstningen tillkom 1884 efter ritningar av H T Holmgren. Läktarbröstning är helt rak och av trä. Mot kyrkorummet är den dekorerad med fyrpass infällda i runda speglar. Fyrpassen är laserade i orange och speglarna är målade i beige. De omges av vitmålade lister. Speglarnas bakgrund är laserad i kraftigt gult. Över speglarna finns lister målade i vitt samt lister laserade i orange eller kraftigt gult. Bröstningens överliggare är laserad i orange. Mot läktaren är bröstningen målad i vitt. Färgsättningen tillkom i samband med renoveringen 1980-81.

Dopfuntar
I kyrkan förvarades länge en cuppa som man tror är från 1603. En tid ska denna ha använts för att pryda krönet på en av kyrkogårdens stigluckor. Vid renoveringen 1952-53 försåg cuppan med nytt skaft och ny fot ritade av arkitekt Ärland Noreen. Dopfunten står idag i södra delen av koret. I kyrkan finns ytterligare en dopfunt från 1907. Den är av ek och tillverkad av Anton Wahledov från Kalmar. Han har även tillverkat dopfuntar för S Möckleby, Stenåsa, Mörbylånga och Kastlösa kyrkor samt för flera småländska kyrkor. Denna dopfunt stod i början av 1900-talet mitt i koret framför altaret. Idag står den i den norra delen av koret. Av de båda är det funten av sten som idag används vid dop.

Belysning
I kyrkorummet finns tre ljuskronor av mässing som hänger över mittgången. Samtliga har både elektriskt ljus och plats för stearinljus. Kronan längst bak i kyrkan är från 1857, den i mitten från 1716 och den längst fram av okänd ålder. Den sistnämnda är skänkt till kyrkan av hemmansägaren Jonas Persson i Solberga. På långhusets väggar finns totalt nio elektriska lampetter. I vapenhusen hänger glaslyktor av okänd ålder. I sakristian hänger en mässingskrona från 1716. Den har anpassats för elektricitet och har kvar hållare för stearinljus. Belysningen på läktaren består av lysrör placerade på orgelfasaden.

Textilförvaring
Textilförvaringen är ordnad i sakristian. Här finns skåp för hängande och liggande förvaring. Skåpen är målade i vitt och orange likt övriga inventarier i kyrkan. Vid inventeringen 2002 konstaterades att det fanns mögel i lådskåpets två nedersta lådor. Man rekommenderade att textilierna i lådskåpen täcktes med bomullstyg och att lådorna fick stå något utdragna i väntan på åtgärder som stabiliserar luktfuktigheten. Dessa båda åtgärder har genomförts.

Klockor
I tornet hänger två klockor. Storklockan är från 1803 men omgöts 1840 av P&J Mörck, Karlskrona. Lillklockan är från 1758 men omgjuten 1884 av Joh A Beckman&Co, Stockholm. Storklockan har följande inskription: GUDI ALLENA ÄRAN. UNDER KONUNG CARL XIV JOHANS REGERING DÅ J. STOCKESTRÖM VAR PASTOR SAMT JAN JONSSON I EKETORP, PEHR OLSSON I SOLBERGA ÅLDERMÄN GJUTEN I CARLSKRONA AF P. MÖRCK 1840 OCH VÄGER 1 SKPD: 8 LPD: 8 SV: V: JAG ROPAR ÖVER BERG OCH JORD:, KOM HIT TILL MIG OCH HÖR GUDS ORD. O, HERRE HJÄLP, O, HERRE LÅT VÄL GÅ. På lillklockan står det: UNDER KONUNG OSCAR II:s REGERING, DÅ C. WALLANDER VAR PASTOR I GRÄSGÅRD SAMT CARL OLSSON I QVINSGRÖTA OCH PETER ANDERSSON I SOLBERGA VORO KYRKVÄRDAR SAMT JÖNS PERSSON I SOLBERGA KOM:ORDFÖRANDE, GJUTEN I STOCKHOLM AF FIRMAN JOH. A. BECKMAN & C.o. VÄGER 140 KILOGR. GUD ALLENA ÄRAN, KANSKE HÄRNÄST, DÅ KLOCKAN LJUDER, UPPLÅTES GRAVENS PORT FÖR DIG, DEREFÖRE SALIGE ÄRO DE SOM HÖRA GUDS ORD OCH GÖMMA DET.

Kyrkan har ett medeltida ursprung som idag delvis är bevarat i tornet och korets östra vägg. I vapenhuset och tornets första våning är flera medeltida valvbågar synliga. Kyrkans exteriör har bevarat mycket av det uttryck den fick i samband med renoveringen 1884. Tornspirans utformning har förenklats men har ändå bevarat sin nygotiska karaktär. Interiört har 1900-talets renoveringar inneburit att stilrenoveringen från 1884 långsamt har skalats av. Bytet av bänkar 1952-53 samt det successiva borttagandet av väggmåleriet är de största förändringarna. Idag påverkas upplevelsen av kyrkorummet också av den färgsättning som kyrkan fick vid renoveringen 1980-81.

För en beskrivning av kyrkobyggnadens historia nedan har huvudsakligen arkivmaterial från Antikvariskt topografiskt arkiv (ATA) och Kalmar läns museums (KLM) arkiv brukats tillsammans med en artikel av Ragnhild Boström om kyrkan i Gräsgårds hembygdsbok Gräsgård mellan hav och hed.

1100-talet
Kyrkans torn byggs.

1200-talet
Tornet höjdes med ett par välvda våningar.

1655
Torntaket belades med spån. Det sägs dock inte vilket material som använts tidigare.

1758
Tornets byggdes om med en lanternin. Då anskaffades också ytterligare en klocka.

1823
Den medeltida kyrkan, frånsett tornet, revs. Ett nytt långhus och ny sakristia byggdes. Tornet försågs med en enkel ingång i väster.

1830
Kyrkorummet målades

1884-86
Ombyggnad i nyromansk stil efter Herman Theodore Holmgrens ritningar och under ledning av byggmästare S Carlström, Karlskrona. Tornets medeltida valvsystem och murtrappor revs. I väster byggdes en ny portal krönt av triangelgavel. Tornet försågs med en ny hög spira. Denna avtäcktes med galvaniserad plåt. Fasaderna försågs med rundbågefriser och lisener. Vid sydportalen byggdes vapenhus. Taken på långhus och sakristia belades med spån. Interiört fick valvet en indelning med tvärgående gördelband. Altarpredikstolen togs bort och en ny predikstol placerades på långhusets norra vägg. Nytt altare och ny altaruppsats som kröntes av en triangelgavel. Liknande triangelformade gavlar krönte också sakristians dörrar. Interiört försågs väggarna med rundbågefriser, bårder och kvadermålningar m.m. Mellan altaret och de båda dörrarna till sakristian försågs väggen med en bröstpanel. På läktaren lades nytt golv.

1891
Värmekamin installerades i kyrkorummet.

1897
Järnsträvor sattes in i den nya tornbyggnaden för att förstärka konstruktionen. En mindre värmekamin installerades i sakristian.

1909-10
Reparationer av kyrkans exteriör. Okänt vad som gjordes. Entreprenören Kjellberg & Co, Kalmar.

1912
Ommålning av interiören utförd av målarmästaren C Wetterberg, Kastlösa. Stora delar av väggarnas dekormåleri målades över och bibelspråk målades i norr, söder och öster. Färgskalan gick i grått.

1913
Några av kyrkorummets och korets fönster försågs med öppningsbara bågar, för att skapa bättre ventilation.

1925-26
Ytterligare förstärkningar gjordes i tornet. I den senare påbyggda delen hade det uppstått sprickor bl.a. till följd av att en del trämaterial ruttnat. Förstärkningarna gjordes med järnstänger och betong.

1931
Varmluftsanläggning installerades. Ett pannrum byggdes under långhusets norra del. Vid grävningsarbetet för värmeledningskammaren fann man en tvärgående mur 10,5 meter från den västra murväggen. Troligen är detta den medeltida kyrkans östra sida.

1935-36
Ommålning interiört med samma färgsättning som 1912. Målarmästare C Wetterberg gjorde förslaget men arbetet ska ha utförts av Gustaf Gustafsson, St Sigfrid. Man tog då bort den limfärg som använts vid ommålningen 1912 och använde istället kalkfärg. Ornamenteringen förenklades men bibelspråken behölls intakta. Inventarierna oljemålades och som dekor ådrades eller laserades en del ytor. Bänkinredningen som tidigare varit ekådrad målades i gröngrå nyans. Förgyllda partier omförgylldes. Riksantikvarieämbetet föreslog övermålning av bibelspråk och ornamentik på väggar och valv, men det gjordes först vid renoveringen 1952-53.

1937
Kyrkan fick ett nytt yttertak av enkupigt tegel. Detta ersatte spåntaket från 1884.

1946
Elektrisk belysning installerades i kyrkan. Ritningar upprättades av Södra Sveriges Ångpanneförening.

1949-50
Tornet omtäcktes och spiran byggdes om enligt ritning av Ärland Noreen. Man tog då bort en del av dekorelementen både på tornet och spiran för att förenkla omtäckningen. Delar av tornportalen, pilastrar och socklar, som är av kalksten, höggs om.

1952-53
Renovering under ledning av arkitekt Ärland Noreen. Ytterportarna kläddes med koppar enligt ritningar av Noreen. Fönsterna i kyrkorummet och sakristian kompletterades med innanfönster. Innerväggarnas och valvens puts sågs över. Bänkinredningen gjordes sluten och bänkarna kortades av mot långhusets sidor. Omfattningarna kring sakristians dörrar, panelen mellan dessa och altaret samt korsen över nummertavlorna togs bort. Predikstolen sänktes med tre trappsteg. Den gamla dopfunten försågs med en ny fot av kalksten. I vapenhuset avskildes utrymmet under trapporna och dessa utrymmen kom att användas som förråd. I sakristian gjordes nya skåp. Ett kassaskåp murades in i väggen, golvet lades om och en ny ytterdörr togs upp i norr. Målning enligt förslag av arkitekt Noreen och konservator Sven Wahlgren. Takvalvet grått och ljusare väggar. Bibelspråken målades över. Altaruppsatsen i rött och grått, predikstolen i silvergrått och guld, orgelfasaden i smaragdgrönt och guld samt läktarbröstningen i grått med listverk i mörkare grått. Bänkinredningen i grått, rött och ockra. Nytt elektriskt uppvärmningssystem som ersatte varmluftsystem, enligt ritningar av Tor Engström, Kalmar.

1967
Orgeln renoveras av orgelbyggare Einar Berg, Bromma.

1980-81
Läktarunderbyggnad efter ritningar av Rolf Berg och ny invändig färgsättning av Sven-Bertil Svensson. Under läktaren inreddes en samlingssal, toalett, pentry för vaktmästaren och förvaring. Bänkkvarteren kortades fyra rader i väster. Alla invändiga ytor golv, väggar, tak, dörrar och inredning målades. Gamla dörrar justerades och tätades. Arkitekten Bergs ritningar frångicks på några punkter. Bland annat byggdes inte den vikvägg som föreslagits i samlingsrummet. I samband med ombyggnadens schaktades för avloppsledning. Man fann då rester av grundmuren till den sakristia som fanns på 1700-talet. Vid slutbesiktningen av arbetena 1981-03-31 deltog bl.a byggnadsentreprenören Karl-Erik Bladh, målaren Kurt Berg, VVS-installatören Kjell Dahlström och elinstallatören Yngve Hansson.

1987
Exteriör renovering. Gunnar Johanssons byggnadsfirma Värnamo utförde arbetet efter ritningar av arkitektkontor Eriksson och Folenius, Borgholm. Tegeltaket sågs över och lagades vid behov. Fotbrädorna målades. Plåtavtäckningarna på tornets horisontella listverk ersattes med ny dubbelfalsad kopparplåt. Torntakets koppar-plåt och plåtavtäckningarna på långhus och sakristia kontrollerades. Korset förgylldes. Hängrännor och stuprör av koppar monterades på torntaket och tornets listverk. Befintliga hängrännors funktion kontrollerades. Eventuellt grävdes stenkistor till avvattningssystemet. I förfrågningsunderlaget räknade man med att putsa om hela tornet samt omkring 1/3 av övriga fasader. Alla ytor avfärgades. Trappor, socklar, kolonner, takfotdetaljer m m av kalksten rengjordes. Texterna i fälten över entréportarna i väster och söder fylldes i. Åskledarna sågs över. Ankarslut och övriga järndetaljer på fasaderna rostskyddsbehandlades och målades. Stentavlorna över entréerna rengjordes. Ljudluckor och fönster målades. Trasiga fönsterglas byttes.

1993
Sanering mot skadeinsekter på vind utfördes med ämnet Permetrin av Ansvar AB.

2004
Nya radiatorer i sakristian installerades av Rolfs Elektriska, Degerhamn