HASSLÖ KYRKA

Kyrkans planform utgörs av rektangulärt långhus med närmast helt indraget torn i söder, lägre och smalare femsidigt kor i norr samt rektangulär sakristia öster om koret. Långhusfasaderna markeras av parställda strävpelare i söder och enkla i norr, där den östra nästan helt inkorporerats i den tillbyggda sakristian. Strävpelarna, som även markerar korets hörn, är murade i två språng avtäckta med kopparplåt. Byggnaden är sannolikt grundlagd direkt på berg och har en utkragande sockel av granitkvadrar avtäckta med kopparplåt. Murverken är uppförda som skalmurar med tegel från Vörta tegelbruk i Nättraby. Fasadteglet, som i sin helhet utbyttes 1954, är murat i kryssförband. Den 1965 adderade sakristian har grundmurar i betong klädda med granit och murverk i utförande som ansluter till den övriga kyrkan. Långhuset har ett brant och i förhållande till kyrkans blygsamma byggnadsvolym påtagligt högt sadeltak. Även tornet och sakristian har sadeltak medan korets branta takfall följer den femsidiga planformen. Samtliga takfall täcks av tvåkupigt rött tegel. Avtäckningar och avvattningssystem är utförda i kopparplåt.

Huvudentrén i det från långhusgaveln svagt framskjutande tornet nås via en två steg hög trappa i granit samt en ramp i samma material. Kyrkporten utgörs av en hög spetsbågig pardörr vars dörrblad är klädda med stående grön panel och har stora dekorativa smidesgångjärn. Porten sitter i spetsbågig omfattning i fyra språng, över vilken tre höga och småspröjsade träfönster i svagt spetsbågiga omfattningar utgör ljusinsläpp till orgelläktaren. Fönstren inramas av en svagt spetsbågig valvbåge som vilar på putsade konsoler och utgör vederlag för den övre något utkragande tornfasaden. Klockvåningen har parställda spetsbågiga ljudöppningar med ljudluckor av stående grönmålad panel i samtliga väderstreck utom norr. Gavelröstena åt söder och norr har djup sittande rundfönster i vitmålat järn som omges av trappstegsformade putsdekorationer. Det påtagligt låga tornet, vars takfot endast marginellt överstiger långhusets nockhöjd, kröns av en kopparplåtsklädd takryttare med oktagonal planform och hjulkors i smide.

Södra långhusgaveln har två små spetsbågiga fönster som liksom kyrkans övriga träfönster är småspröjsade och vitmålade med mönstermurade flersprångiga omfattningar och kopparplåtsavtäckta solbänkar. Gavelfasaderna pryds, liksom långhusets trappstegsgavel i norr, av stora klöverbladskors och trappstegsformade bårder i slätputsad och oavfärgad lågrelief. Vapenhuset har mellan de parställda strävpelarna varsitt fönster lika sydfasadens, medan långhuset i övrigt har åtta parställda större fönster i väster respektive öster. Korets fem fönster, ett i varje fasaddel, är ytterligare en storlek större. Korfasaderna har dessutom en takfotsfris i form av mönstermurade strömskift. Rakt i norr kan spåren efter den 1965 igensatta prästingången skönjas i murverk och sockel. Sakristian har två fönster i öster med spetsbågiga omfattningar snarlika långhusets men med rektangulära blyspröjsade bågar och den övre delen av spetsbågen slätputsad. Nuvarande prästingång i västra delen av sakristian sydfasad nås via en fem steg hög granittrappa med smidesräcke och utgörs av en stickbågig enkeldörr med grönmålad stående panel.

Interiör
Genom kyrkans huvudentré i söder nås vapenhuset vars golv är belagt med grå rektangulära kalkstensplattor. Taket utgörs av orgelläktarens undersida i form av ett kassettak med fyllningar av pärlspont och synliga takbjälkar som vilar på profilerade konsoler, allt gråmålat. Väggarna är slätputsade och vitmålade och upptas till stor del av dörröppningar i fyra väderstreck. Mot kyrkorummet leder en stickbågigt avslutad pardörr i ramverkskonstruktion med två fyllningar per dörrblad. Dörrarna som i väster leder till ett förvaringsrum och läktartrappa och i öster till teknikrum med wc (ursprungligen kolbod) utgörs av spetsbågigt avslutade pardörrar med fyra fyllningar per dörrblad. Kyrkportens insida har stående panel medan de inre dörrbladen, även dessa spetsbågiga, har två fyllningar per dörrblad. Samtliga dörrar är målade i samma pärlgrå kulör som taket.

Långhusets golv är belagt med kvadratisk röd klinker. De flankerande bänkkvarteren står på upphöjda brädgolv, med kraftigt sliten lack. Korets ett steg högre golvnivå skjuter ut i långhusets norra del, där predikstol och orgel är placerade. Golvet är här liksom i koret belagt med samma typ av grå kalkstensplattor som i vapenhuset. Väggarna och korets fem valvkappor med dekorlistverk som vilar på kannelerade pilastrar är slätputsade och vitmålade. Övergången mellan långhuset och kor markeras av en spetsbågig triumfbåge med putsad omfattning med imitationsmåleri föreställande rött mönstermurat tegel som vilar på konsoler av svart natursten. Den stickbågiga dörröppningen mellan långhus och vapenhus har en omfattning i snarlikt utförande. Långhusets trärena tak, som ursprungligen var ådringsmålat i ljusbrunt, utgörs av ett panelklätt tredingstak som vilar på en dekorativt utformad takstolskonstruktion av så kallad hammerbeam-typ, vanligt förekommande inom framförallt den engelska nygotiken. Varannan takstol vilar på stora profilerade konsoler strax under takfoten och varannan fortsätter längre ner på väggarna mellan de parställda fönstren där de vilar på mindre konsoler. Fönstren i vapenhus, långhus och kor har sedan 1965 innerbågar av tunna svartmålade stålprofiler, i koret försedda med antikglas.

I långhusets nordöstra hörn leder en stickbågig dörröppning i spetsbågig nisch in till sakristian, som har samma golvbeläggning av röda klinker som i långhuset, vitmålade väggar och plant innertak av omålad fasspontpanel i furu på synliga takbjälkar. Mellan långhus och sakristia finns en liten hall med ytter dörr söder. Utöver ett mindre altare i norr är sakristian möblerad med skåp, bord och lösa stolar.

Orgelläktaren över vapenhuset i söder öppnar upp sig mot kyrkorummet i en hög spetsbågig valvöppning som flankeras av kraftiga framskjutande pelare och bågöppningar med formen av en halv spetsbåge. På läktaren ansluter rundbågiga valvöppningar i syd-nordlig riktning till valvpelarna. Läktarbarriären utgörs av en liggande panel i ljust träimiterande ådringsmåleri med utanpåliggande gråmålad spetsbågearkad. Den profilerade överliggaren har en sentida förhöjning. Över läktaren bevarar takstolarna en bemålning i grågrönt som ska ha tillkommit 1965 och på övriga takstolar avlägsnats 1985.

Klockvåningen i tornet och kyrkvinden nås via en brant trappa i trä i orgelläktarens sydöstra hörn. Rummet har obehandlat furugolv, vitmenade väggar och taket utgörs av ett av de övre bjälklagen som har brädning av tryckimpregnerat virke. Via gångbryggor kring klockstolen i furu nås en liten lucka i norra väggen som leder in till vinden som endast utgörs av det lilla utrymmet mellan innertak och nock. En stege leder ner till det mindre utrymme som tillskapades i och med innertakets sänkning och isolering, där en sannolikt ursprunglig bemålning med listverk i rött och blått kan beskådas.

Inredning och inventarier
Hasslö kyrka bevarar i stor utsträckning ursprunglig inredning och inventarier. Om inte annat anges är nedanstående föremål samtida med kyrkan. Merparten av träinredningen har en färgsättning från 1965, i grön lasering med detaljer i bland annat rött och blått.

Altaret utgörs av ett gråmålat blockaltare i trä, uppbyggt i ramverkskonstruktion med fyllningar. Hörnen markeras av pilastrar. Altarprydnaden utgörs av en mindre replik av den danske skulptören Bertel Thorvaldsens flitigt kopierade kristusstaty. En äldre altarprydnad i form av ett stort hjulkors lär finnas bevarat på församlingshemmets vind.

Den femsidiga altarringen tillverkades 1965 i samband med sakristians tillkomst och korets omgestaltning. Barriären är uppbyggd som ramverk med rektangulära stående fyllningar. Knä- och handfall är stoppade och klädda med blått tyg.

Predikstolen är placerad i långhusets nordvästra hörn. Korgen har oktagonal planform men endast fem sidor, vilka pryds av två på varandra stående kvadratiska fyllningar med skuren bladornamentik. Hörnen markeras av listverk utformade som strävpelare och överstycket är profilerat. Det panelklädda klockformade understycket har utanpåliggande volutformade medan det relativt korta skaftet pryds av skuren fyrpassornamentik. Den svängda trappan utmed norra och västra väggen har figursågade genombrytningar.

Dopfunten i trä har marmorimiterande måleri i vitt, grått, gult och svart med förgyllda och grönmålade profilerade listverk. Cuppa, skaft och bas har foten har oktagonal medan fundamentet har kvadratisk planform.

Den öppna bänkinredningen i furu flankerar mittgången i två kvarter. Ryggstöden är uppbyggda av liggande fasspontpanel medan de utpräglat nygotiska figursågade gavlarna kröns av trepass. Bänkarna har sittdynor klädda med orange linneväv, psalmbokshyllor, klädhängare och fotstöd. Sittbänkarna har på senare år breddats. Frånsett denna förändring samt färgsättningen är bänkarna identiska med Aspö kyrkas bänkinredning.

Orgeln med åtta stämmor är tillverkad av Johannes Künkel, Lund 1975. Den femdelade fasaden i betsad furu med synliga pipor har ett rakt och enkelt modernistiskt formspråk.

Kyrkklockan i malm göts till kyrkans invigning 1891 av K.G. Bergholtz i Stockholm och pryds av det allseende ögat i strålglans, bladfriser, girlander, lyror samt bibelcitat från Johannes 3:16.

Bland övriga föremål av kulturhistoriskt intresse bör nämnas två votivskepp, vilket är ett vanligt inslag i kustnära kyrkor. Över mittgången hänger en modell av den fyrmastade barken Tassmania från Glasgow som tillkom 1965 genom gåva från sjömannen Emil Gustafsson, Hasslö. I långhusets sydöstra hörn står ett äldre votivskepp tillverkat och skänkt till kyrkan 1911 av kyrkvärden Sven Larsson, Hasslö.

Hasslö kyrka uppfördes 189091 i nygotisk stil, som under andra hälften av 1800-talet var den helt förhärskande arkitekturstilen för nyuppförda kyrkobyggnader i landet. Kyrkobyggnaderna präglas av en medeltidsinspirerad arkitektur utförd med moderna byggnadsmaterial som formtegel och betong. Mot slutet av seklet började nygotiken emellertid blandas upp med andra stilarter och i Hasslö kyrka finns tydliga inslag av nationalromantik. Exteriört framträder det främst i salskyrkans enhetliga volym med brant och långt takfall i vilket det påtagligt låga tornet är indraget. För ritningarna, som senare också kom att användas vid uppförandet av Flymens kyrka, stod stadsingenjören i Karlskrona Hjalmar Thedenius som dessutom ritade den parallellt uppförda kyrkan på Aspö. Kyrkobyggen, liksom andra byggen, godkändes av Överintendentsämbetet och ritningarna kom i samband med detta ofta att bearbetas av någon av ämbetets arkitekter, i Hasslös fall Agi Lindegren medan hans yngre släkting Axel Lindegren ansvarade för Aspö kyrka. Bland Agi Lindegrens främsta verk märks Gustav Vasa kyrka och Biologiska museet, båda i Stockholm. Han ansvarade dessutom för en rad stora kyrkorestaureringar där han ofta själv utförde dekorationsmålerierna och var utöver detta även slottsarkitekt vid Drottningholms slott.

Relativt få förändringar har skett i kyrkan sedan invigning 1891. Vid inventeringen för bokverket Sveriges kyrkor 1915 har långhuset betonggolv och koret brädgolv. Väggarna är vitputsade och inredningen i trä är målad i gult eller ekådrad. Tredingstaket är laserat eller målat i brunt. 1924 ersätts yttertakets ursprungliga tjärpapp med tvåkupigt tegel och tornets takryttare täcks om med svartmålad zinkplåt. Varmvattenledning installeras i mitten av 1940-talet och den vedeldade kaminen som tidigare värmt upp kyrkorummet avvecklas. 1954 byts fasadteglet som var kraftigt vittrat ut i sin helhet och takryttaren kläs med kopparplåt. 1960 installeras elektrisk belysning och oljeeldad panna.

Efter ritningar av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe 1962 genomförs en omfattande restaurering och ombyggnad. Sakristia hade tidigare inrymts bakom ett skrank i koret men nu uppförs en rektangulär tillbyggnad öster om koret som i fasad- och takmaterial ansluter till den befintliga kyrkan. Korets prästingång sätts i samband med detta igen. Samtliga fönster förses med innerbågar, kalkstensgolv läggs i koret medan långhuset får tegelplattor i mittgången och brädgolv under bänkkvarteren, vars bänkantal minskas. Hela interiören målas om, möjligen avser detta den fasta inredningen i trä som får nuvarande färgsättning i grågrön lasyr med detaljer i blått och rött. Ny altarring tillkommer, predikstolens trappa justeras och värme- och elsystem uppdateras. 17 december 1965 återinvigs kyrkan.

Elektrisk klockringning installeras 1974 och året därpå inköps ny kyrkorgel. 1978 läggs yttertaken om, plåt och tegel byts ut i okänd omfattning. Två år senare byts äldre takhängda armaturer frånsett ljuskronorna ut mot nya armaturer och 1982 tillkommer ljudanläggning. Interiören målas om 1985. Väggar målas vita, invändiga dörrar och foder ljusgrå och taket får sin nuvarande trärena gestaltning när en grågrön färg, möjligen tillkommen vid 1960-talets restaurering, tas bort. Fast inredning omfattas inte av ommålningarna. Kring 1990 tillkommer tillgänglighetsramp vid huvudentrén och 2001 inbrotts- och brandlarm. Året därpå installeras bergvärme och wc inreds i det tidigare pannrummet. 2003 delas utrymmet under läktaren invid trappan av till ett separat rum med lättväggar. På senare år har bänkinredningens sittbänkar breddats och bemålningen bättrats.