ÄNGERSJÖ KYRKA

Kyrkan uppfördes 1744 i träkonstruktion och redan 1780-81 byggdes den om under ledning av Per Tholsson. 1847 påbyggdes kyrkan i västra delen med ett torn. En ny kyrka planerades i Ängersjö vid början av 1900-talet, planer som skulle innebära att den befintliga byggnaden skulle rivas. Med anledning härav fick Sven Brandel i uppdrag av Riksantikvarieämbetet att besiktiga kyrkan 1930. Vid denna tid hade flera församlingsbor ändrat ståndpunkt och ansåg att kyrkan borde behållas. Brandel gjorde ett program för restaurering och tillbyggnad av kyrkan vilket innebar att en vägg uppfördes under läktaren för att avskilja ett utrymme och på så sätt erhålla ett vapenhus. Vidare utfördes ombyggnad av läktartrappan, korväggen i kyrkorummet togs bort och sakristian ombyggdes till kor. En ny sakristia byggdes till norr om koret och omläggning av golven i bänkkvarteren utfördes. Bänkarna byggdes om och reparation av rötskadade delar i väggarnas nedre delar utfördes. Befintliga spåntak ersattes med skiffer.

Fotografier från 1906 visar kyrkorummets interiör mot koret före restaureringen. Av bilderna att döma var det en interiör som gick i vitt och guld. Predikstol, altarring, nummertavla, bänkar, tak och väggar ser ljusa ut. På östväggen på var sida om altare och predikstol fanns två dörröppningar, den norra med säkerhet öppningsbar, den södra möjligen blinddörr. Mellan dörrarna var den nedre väggdelen upp till dörrfodrens övre kant målade i kvaderimitation. Däröver tog ett skenperspektiv med korintiska kolonner vid, de fyra främre prydda med bladrankor virade upp längs skaftet. De två yttre bar upp en båge med kassettimitation, och utmed bågen samt skenperspektivets ytterkant hängde draperier ner. De mellersta bladprydda kolonnerna bar upp predikstolens ljudtak. Ovan ljudtaket fanns en strålsol som möjligen hängde från taket. På var sida om skenperspektivet fanns ramar med bladrankor som snodde sig runt dessa.

Vid restaureringen 1931 anlitades byggmästarna K. Pettersson och P . Eriksson i Ytterhogdal och konserveringsarbete och målning utfördes av konservator Olof Karlsson, Fillsta. Altarbonad och krucifix levererades från Licium i Stockholm och orgeln kom från Skandinaviska orgelfabriken i Stockholm.

Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med koret inom byggnadskroppen i öster. Vidbyggd åt norr finns en sakristia och ur taket i väster sticker tornet upp. Långhuset täcks av ett skifferklätt sadeltak med valmad spets i öster. Kyrkan vilar på en sockel av huggen sten i varierande höjd, lägst i väster och högre i öster. Fasaden är klädd med vitmålad locklistpanel med breda profilerade lister. Panelen avslutas upptill av profilerade taklister och däröver en plan utkragning. Ett parti av listen fortsätter ut på östra fasaden en liten bit och markerar på så sätt hörnkedjan medan ett andra parti fortsätter över hela fasaden och delar upp östväggen i en nedre och övre del.

Åt norr tar utbyggnaden med sakristian vid, den täcks också av ett skifferklätt sadeltak valmat mot norr. Ett fönster med fyra bågar, mitt- samt tvärpost sitter på östfasaden. En skorsten sticker upp ovan nock. På sakristians norrfasad sitter ett litet fönster med fyra rutor och på västfasaden finns en entré med trapp av huggen sten. Dörren är modern med urtagna spår i prismamönster, föregångaren förvaras i bårhuset.

Framför kyrkans huvudentré i väster finns en bred trappa i huggen sten. Pardörren ovanför har tre speglar per dörrblad och är färgsatt likt fönstren. Dörren omfattas av pilastrar på höga fundament vilka bär upp ett gavelstycke med tandsnitt och karnissvängd utsmyckning. I tympanonfältet står årtalet 1782 samt G III, krönt av en krona. Ovan gavelspetsen löper en gördelgesims och däröver sitter ett rundfönster. Ett parti av långsidornas taklist löper likt i öster ut en bit och markerar därmed hörnen. Där tornet lösgör sig från västfasaden markeras det av en horisontell list. Där ovan sitter rundvälvda ljudöppningar i varje väderstreck med luckor av stående smala bräder färgsatta likt fönstren. Tornet avslutas av en lanternin krönt av ett järnkors. I vart väderstreck sitter rundvälvda ljudöppningar. Omfattningen har formen av två pilastrar som bär upp en båge. Locklisterna på lanterninen är bredare än de på kyrkan.

På södra långsidan sitter fyra brunmålade rakt avslutade fönster, de yttre med placering åt öst respektive väst medan de två mellersta sitter förskjutna mot kyrkans mitt. Fönstren har två tvärposter och en mittpost. I var båge sitter fyra rutor med antikglas i skiftande färger. Fönstren har enkel omfattning utan profil med droppnäsa i överkant. Norra sidan kopierar den södra med undantag av att här bara finns plats för tre fönster, i den västra delen är sakristian vidbyggd.

Långhusväggarna är klädda med stående bräder. På var yttervägg sitter två kandelabrar för två ljus krönta av lampor med välvd beige skärm. Fyra fönster belyser kyrkorummet, de har en tresidig avslutning upptill och omfattas av breda lister med enkel profil. Innerbågarna vilka tillkom vid restaureringen 1931 har tre hela glas per båge. Över kyrkorummet reser sig ett tredingstak av längsgående breda bräder. Taklisten är marmorerad i gråblått och består av flera olika lister, några troligen från 1930. Från målade takrosetter hänger två ljuskronor. Ovan taklisten är kyrkorummets östra vägg klädd med bredare bräder av topp-rot-form.

Bänkkvarteren i långhuset går bak till västväggen, sidorna har en blå färgsättning och inuti är bänkarna grågröna. Bänkdörrarna är höga och smala med en låg midja i form av en list vari gångjärnen är fästa samt en överliggare. Mellan listerna sitter utanpåliggande speglar med ett utsparat arkadmotiv. Bänkgavlarna följer dörrarna i utseende men har målade blå blommor på en utanpåliggande spegel. På fyrkantiga fundament står två korpyramider som längs sidorna är prydda med vindruvranksmönster. En bänkdörr som finns i en skrubb uppe på läktaren är betydligt lägre än dagens och troligen en originaldörr från de bänkrader som togs bort vid byggnationen av vapenhuset. Tänkbart är att bänkarna nytillverkades vid restaureringen 1931. Golvet består av smala lackade bräder likt i koret, bänkarna står något förhöjda. Mellan främsta bänkraden och återstoden av gamla korväggen står en orgel och för att få plats med den har bänkfronten på södra sidan tagits bort.

Koret är förhöjt från de främre bänkarna och golvet utgörs av smala lackade bräder. Korgolvet täcks till stora delar av en matta från 1963 i starka rosaröda färger. Östväggen togs upp 1930 för utvidgning av koret och den forna korväggens placering är synlig genom ca 1,5 m breda väggpartier i norr respektive söder. Dessa väggbitar har in mot rummets mitt fått utseendet av pelare med kapitäl. Sidorna är marmorerade i brunt med kapitäl i rött och guld. Utmed södra korväggen står en korbänk med ingång mittpå fronten. Den följer långhusbänkarna i utformning. Fronten har en hög sockel och släta rektangulära speglar. Dörren har en utanpåliggande spegel med arkadformad utsparning. I norr står ännu en korbänk med samma utseende. Den gör uppehåll vid dörren in till sakristian. Bänkarna har en grågrön färgsättning med ljusgrå speglar omfattade av en smal rosa linje. Väggarna i koret utgörs av stående breda bräder som vitmålats. Väggfälten ramas in av en ljusblå målad ram. Bräderna har formen efter trädens topp och rot och är av varierande bredd. Väggens nedre del är delvis dold bakom två stora radiatorer på var sida om altaret. På brädväggarna i norr och söder finns väggmålningar med bibliska motiv. I den västra delen av sydväggen sitter ett fönster i en relativt djup nisch. Fönstret omfattas av smala lister med enkel profil. Listerna är blåmålade likt fönsternisch och bågar. Koret har ett platt innertak av breda längsgående bräder i ljusblå färgsättning.

På korväggen sitter en vävd bonad inom en förgylld enkel ram. Väven flankeras av halvkolonner i trä med tydliga kanellyrer. De står på höga fyrkantiga fundament vilka tar sin början i höjd med altarets överkant. Halvkolonnerna har en grå färgsättning med förgyllda detaljer. Altaret är rektangulärt och enkelt med plana sidor i grågrön färgsättning. Altarringen har en sjukantig form med utanpåliggande rektangulära stående speglar. Den står på en hög bas med ett djupt knäfall i trä, båda delar är brunmålade likt överliggaren. Det övre listverket är profilerat och kraftigt utkragande med en plan övre sida i trä i avvikande grön färgsättning. Speglarna pryds av arkadbågar. Speglarnas mitt är släta och ljust grå medan arkadbågarna accentueras av en röd och brun färgsättning vilken återkommer i profilerna. På äldre fotografierna ser speglarna ut att ha en ljus färgsättning och arkadbågarna är ej markerade med avvikande färg, dock ser den yttersta profilen ut att vara mörkare. I hörnen mellan speglarna syns på fotona rankor av blad eller blommor, troligtvis målade. Idag är partiet mellan speglarna blåmålat.

Nummertavlorna står på varsitt fyrkantigt fundament placerade på var sida om altaret i koret. De bärs av pelare med balusterform, halverade. Bas liksom överstycke har rik profilering och mittenpartiets ansvällning avtar uppåt. Ramen är oval med festonger i över- och underkant. Det svarta bottenstycket är svängbart. Tavlorna stod tidigare på fundament i samma höjd placerade i korbänkarnas fronter.

Predikstolen hänger på norra vägen med uppgång från sakristian. Den har tre raka sidor och speglarna mot kyrkorummet pryds av ett hjärta med svärd och hammare samt ankare med törnekrans. Hjärtat satt tidigare på predikstolens undre parti och flyttades troligen vid restaureringen, dessförinnan satt ankaret med törnekrona på sidan ut mot församlingen. En sida togs även bort från predikstolen när den fick sin nuvarande placering. Korgens botten är ljust grå och smalnar av nedåt, i skarvarna mellan sidorna sitter förgyllda lister. Utmed korgens nedre list löper festonger och på de fasade partierna mellan sidorna sitter snidade stänglar krönta av en blomma. Det övre listverket utgörs av plana partier följt av en vulst och däröver ett utkragande parti. Det övre listverket är färgsatt i grått och dovt blått medan speglarnas bottnar är ljust gråa och de omgivande delarna ljust gröna. Ljudtaket följer korgens form, längs nederkanten hänger tofsar och på den utkragande övre listen sitter två större änglahuvuden på sidorna och två mindre på de fasade hörnen. Troligen är en av de båda större huvuden nytillverkat vid restaureringen. På det äldre fotografiet syns inget huvud på sidan av ljudtaket.

Läktarbarriären är rak och låg med rektangulära speglar omväxlande liggande och stående. De tre liggande större pryds av målade harpor på var sida om en målad notbok. Speglarna är ljust marmorerade och förhöjningarna grå. Ramverket som omger är brunt. Överliggaren är kraftigt profilerad och marmorerad i grönt. Läktaren är grund från kyrkorummet sett. Mittpå väggen av stående bräder som avskiljer vapenhus från kyrkorum står på var sida dörren pilastrar med ljust grön marmorering och tydliga kanellyrer. Innanför dessa flankerar släta pilastrar i mörkt grått pardörren ut till vapenhuset.

Sakristian, belägen i norr, nås via en dörr från koret. Dörren utgörs av stående breda bräder med fasningar i prismamönster på sidan ut mot koret. Den har samma utseende som den dörr som på äldre fotografier syns sitta mellan sakristia och långhus. Golvet täcks av smala lackade bräder i kyrkans längdriktning. I rummet finns en relativt hög golvsockel med enkel profil med grågrön färgsättning. Väggarna är klädda med stående bräder, de är stänkmålade i vitt och blått mot en ljusare blå botten. Väggen avslutas av målad draperibård. Sakristian har ett vitmålat plant innertak av relativt breda bräder och taklist av hålkälstyp. Mittpå nordväggen finns en öppen spis. Spisen flankeras av två dörrar till ett f.d. arkivrum respektive en mindre hall. Hallen i väster har tegelgolv och väggar av stående bräder. Härifrån nås nedgången till det gamla pannrummet och entrén till sakristian. Dörrarna har speglar med konkava hörn, rött ramverk och gröna speglar. I sakristian pryds speglarna med blommotiv. Samma blomsterdekor återkommer på dörren ut till predikstolen. Listerna kring dörrarna har en karnissvängd profil i ljusgrön färgsättning. Samma list återkommer även kring fönstret. Rummet har enkel möblering med två bord och några stolar.

Vid restaureringen 1930 gjordes en läktarinbyggnad för ett vapenhus och en trappa upp till läktaren. Höga svängdörrar leder från kyrkorummet ut till vapenhuset med tre speglar per dörrblad. Dörren är grågrön med mörkare ram och ljusare speglar infattade av rosa- och brunmålade lister. Samma svängdörrar återkommer mellan vapenhus och vindfång men den övre spegeln är här glasad. Färgsättningen är densamma men in mot vapenhuset är profilerna gula och bruna. I vapenhuset ligger breda lackade golvbräder med topp- rotform. Enligt åtgärdsförslaget från 1930 skulle det gamla golvet behållas i vapenhuset. Golvlisten är gråmålad och relativt hög med enkel profil. Väggarna är klädda med stående bräder och har en ljust grön färg med stänkmålning i vitt och grått. Innertaket utgörs av breda äldre plank, taket liksom taklisten av hålkälstyp har vitgrå färgsättning. På väggen mot kyrkorummet står pilastrar likt inne i kyrkorummet. Utmed norra väggen finns uppgången till läktaren med en modern lackad trapp.

I vindfånget vilket tillkom vid restaureringen 1930 finns små garderober, i söder en el-central och i norr städskåp. Golven i garderoberna består av smala lackade bräder. Det gamla innertaket i vapenhuset syns i den södra garderoben. I vindfånget ligger breda plank, lackade. Innertaket täcks av breda vitmålade bräder, taklisten med hålkälsprofil är brunmålad.

Uppe på läktaren ligger smala lackade bräder. Golvet lutar fram mot koret och tre grönmålade bänkar står på var sida om tramporgeln i mitten. En dörr med utanpåliggande speglar på södra väggen leder ut till vindstrappen. I väster sprider ett rundfönster ljus in över läktaren.