ÖDEBORGS KYRKA

Kyrkorummet är litet och sparsmakat inrett. Det har en långsmal form, bl a accentuerad av det välvda trätaket och präglas till stor del av den gestaltning det fick vid renoveringen 1926. Koret i öster är tresidigt avslutat med osymmetrisk form och i väster finns en orgelläktare. Ingångar till kyrkorummet finns från vapenhuset i väster och från sakristian på korets södra sida.

Kyrkans trägolv är slipat och lackat i långhuset och gråmålat i koret. Innanför altarringen ligger en heltäckningsmatta. Det välvda trätaket är gråmålat med en takfot i olika grå nyanser med profilerade lister och gesims som tandsnittsfris. Porten till vapenhuset är en tidigare ytterport från 1756, då denna ingång togs upp och den medeltida sydportalen igensattes. Tornet med vapenhus tillkom sedan 1769. Det kraftiga segmentbågeformade portbladet har gråmålade släta brädor mot kyrkorummet och profilerad snedställd panel mot vapenhuset. På det kraftiga låset finns årtalet 1756 och initialerna I N S. Innanför porten ligger en stor stenhäll. Dörren till sakristian är en enkel slät trädörr, laserad i gråbrun ton. Fönstren är gråmålade på insidan.

Altaret, av trä, är placerat mot östra korväggen, är grågrönt färgsatt med spegelfält målade i svampteknik. Altaruppsatsen är från 1700-talet i tidstypisk provinsiell barockstil. Konstnären är okänd men stilen påminner om den i stiftet kände bildhuggaren Isac Schullström. I centrum finns en tavla med träfigurer, Jesus på korset med Maria och Johannes på var sida. Tavlan flankeras av spiralvridna kolonner med Moses och Aron på var sida. Överst finns en tavla med en slingrande orm kring ett kors och bl a två änglar med basuner. Predellan längs ned har en tavla med texten "Se Guds lamm som borttager världens synder". Altarringen, troligen från 1926, har en rak front med svängda, konkava, sidor. Barriären, färgsatt i grönt, är sluten med marmorerade spegelfält i trapetsform med förgyllda lister. Predikstolen är placerad längst fram i långhuset, på dess södra sida. Den var tidigare placerad på norrsidan men flyttades vid renoveringen 1926, samtidigt som sakristian tillbyggdes åt söder. Predikstolen, från 1700-talet, är relativt enkelt utformad och saknar baldakin. På den femsidiga korgen finns målade evangelistporträtt. Korgen är brun- och svartmålad med förgyllda detaljer. Kyrkans dopfunt är placerad i vid korets norra vägg. Den är daterad till 1200-talet och av täljsten i romansk stil med en rik ornamentering i den relief som omger cuppan.

Bänkinredningen är indelad i två vägganslutna kvarter. De slutna bänkarna är utformade 1926 då de ny- eller ombyggdes. Eventuellt behölls de gamla gavlarna. Bänkarnas dörrar är ljust grönt ådrade med marmorerade spegelfält på dörrarna och svampmålade fält på gavlarna. Ryggarna och sitsarna är rödbrunt ådringsmålade. På läktaren finns öppna rödbrunt ådringsmålade bänkar på båda sidor om orgeln. Läktaren, som nås via en trappa i vapenhuset, bärs upp av nio grönmålade enkla kolonner vilka bär tre synliga bjälkar, avslutade som konsoler mot öster. Läktaren byggdes delvis om 1926 då bröstningen med svampmålade speglar tillkom. Läktarens mittparti är en del av den orgel, med modernistisk fasad, som installerades 1978. Bakom denna orgel finns ytterligare en orgel, från 1927, med klassiserande fasad. 1927 års orgel är placerad i tornet som på detta våningsplan är förbundet med läktaren genom en stor valvöppning.

LÅNGHUS -
GOLV - Lackat trägolv.
VÄGGAR - Vitputsade
PORT - Till vapenhuset i tornets nedervåning, en tidigare ytterport från 1756 då denna ingång togs upp och en ingång på sydsidan sattes igen. Tornet byggdes senare, 1769. Porten är en kraftig segmentbågeformad gråmålad med snedställd profilerad panel mot vapenhuset och släta brädor mot kyrkorummet Kraftigt lås med årtalet 1756 och initialerna I N S efter latinska ord som betyder Frälsaren Jesus Segrar. Innanför porten ligger en stor stenhäll i långhuset.
FÖNSTER - Två mot norr och två mot söder: Stora segmentbågeformade, 3-lufts med kopplade bågar. Färgat antikglas i ytterbågarna, sattes in 1953 då troligen även inner- och ytterbågarna byttes (annars byttes fönster 1926). Gråmålade på insidan, bruna på utsidan.
TAK - 1926 ändrades taket från plant till den nuvarande välvda formen. Gråmålade släta brädor. Takfot i olika grå nyanser med profilerade lister och gesims som tandsnittsfris. Tak under läktaren, släta grå-gröna brädor.

KOR -
GOLV - Gråmålat trägolv. Heltäckningsmatta innanför altarringen.
VÄGG - Som långhus
INNERDÖRR - Till sakristian i söder. Enkel slät trädörr, laserad i gråbrun ton.
FÖNSTER - Som långhus, två st, ett mot norr ett mot söder.
TAK - Som långhus

FAST INREDNING
ALTARE - Av trä, grågrönt med spegelfält målade med svampteknik.
ALTARUPPSATS - Från 1700-talet i tidstypisk provinsiell barock. Okänd konstnär men stilen påminner om den kände bildhuggaren Isac Schullström. I centrum finns en tavla med träfigurer, Jesus på korset, med Maria och Johannes på var sin sida. Tavlan flankeras av spiralvridna kolonner med Moses och Aron på var sin sida. Överst finns en tavla med ett träkors bl a flankerat av änglar med basuner. Predellan längst ned har en tavla med texten "Se Guds lamm som borttager världens synder".
ALTARRING - Troligen från 1926. Rak front med svängda, konkava sidor. Sluten barriär med marmorerade spegelfält i trapetsform med förgyllda lister. I övrigt grönmålad med stoppade knäfall och överliggare med grönt sidentyg.
BÄNKINREDNING - Nya eller kraftigt ombyggda 1926. Eventuellt behölls de gamla gavlarna. Två hela vägganslutna kvarter. Slutna bänkar med ljusgrön ådringsmålning och marmorerade fält på dörrarna och svampmålade fält på gavlarna. Ryggar och sitsar ådringsmålade i rödbrunt. På läktaren finns öppna rödbrunt ådrade bänkar från 1926 på båda sidor om orgeln.
PREDIKSTOL - Från 1700-talet. Flyttades vid renoveringen 1926 från norra till södra sidan då sakristian tillkom åt detta håll. Placerad längst fram i långhuset. Relativt enkelt utformad utan baldakin. Femsidig korg med målade evangelistporträtt på korgens yttersidor. Brun- och svartmålad med förgyllningar.
ORGEL - Två orglar finns. I tornet bakom läktaren och en stor valvöppning i tornmuren står en orgel från 1927. Framför denna, på läktaren finns en orgel från 1978, delvis inbyggd i läktarbröstningen. 1927 års orgel har en klassiserande fasad, relativt enkelt utformad med bl a spiralvridna kolonner som bär upp grekiska tempelgavlar brutna av stiliserande facklor. Målad i grå och gröna kulörer. 1978 års orgel har en modernistisk fasad, också relativt enkelt utformad med bl a förgyllda lister i överstyckena. Orgeln har ett främre parti som utgör läktarbröstningens mittparti.
LÄKTARE - Ombyggdes delvis 1926 då trappa från kyrkorummet ersattes av den nuvarande från vapenhuset. Bärs upp av nio grönmålade enkla kolonner som bär tre synliga bjälkar avslutade som konsoler. Bröstningen tillkom 1926 med undantag av mittpartiet som utgör en del av 1978 års orgel (se orgel ovan). I övrig finns svampmålade spegelfält med förgyllda lister runt om.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats
DOPFUNT - Placerad vid korets norra vägg. Från 1200-talet. Av täljsten i romansk stil. Eventuellt bohuslänskt ursprung. Rik ornamentering i den relief som omger cuppan.

VAPENHUS - Utgör tornets nedervåning.
GOLV - Lutbehandlat trägolv
VÄGGAR - Vitputsade
PORT - Ytterport mot söder, ny eller ombyggd 1926. Som segmentbågeformad pardörr med innerdörrar. Yttre dörrbladen, brunmålad snedställd profilerad panel på utsidan, gråmålade speglar på insidan. Innerdörrarna, gråmålade parspegeldörrar. Port till kyrkorummet, se långhus. FÖNSTER - Mot väster, litet rektangulärt 4-lufts med enkelbåge och färgat blyinfattat antikglas. TAK - Plant, av gråmålade släta brädor.
ÖVRIGT - Trappa till tornrum och läktare med dekorativt utformade barriärer med ljust grönt ådrade stolpar och handledare.
SAKRISTIA - Tillbyggd 1926 och i stort bevarad i ursprunglig utformning. Placerad på korets södra sida. Under sakristian finns en källare med pannrum. Golvnivån i sakristian är bl a därför högre än i kor och långhus och det finns en trätrappa innanför dörren till koret liksom en hög granittrappa utanför ytterdörren mot väster.
GOLV - Trägolv målat i grågrönt.
VÄGGAR - Vitputsade
DÖRRAR - Ytterdörr mot söder: Segmentbågeformad dubbeldörr. Yttre dörrbladet, stående tunn brun lockpanel (eventuellt sekundär) och beslag av dekorativt utformade svarta bandjärn på utsidan, speglar i grönaktig kulör på insidan. Innerdörren, gråmålad spegeldörr. Dörr till kor, se kor.
FÖNSTER - Mot söder, runt 4-lufts korspost med småspröjs. Kopplade bågar, blyinfattat färgat antikglas i ytterbågen.
TAK - Plant, grönaktigt betsade släta brädor.
ÖVRIGT - Enkel skåpsinredning mot öster och norr.

TORN -
VÅNING 1 - Se vapenhus
VÅNING 2 - I nivå med läktaren. Tornrum samt trapphus för trappan vidare upp i tornet. Tornrummet upptas till större delen av 1927 års orgel för vilken det finns en stor valvöppning mot läktaren.
GOLV - Lackat trägolv
VÄGGAR - Vitputsade. Vägg mellan tornrummet och trapphuset, på orgelns baksida, slät grågrön brädvägg.
DÖRR - Mellan tornrummet och trapphuset, grågrön enkelspegeldörr. Från trapphuset till våning 3, enkel spegeldörr.
FÖNSTER - I tornrummet mot söder, kvadratiskt 2-lufts med smårutor. Kopplade bågar med blyinfattat antikglas i ytterbågarna. Fönsteröppningen togs upp 1926, bågarna från 1953. I trapphuset mot väster, äldre kvadratiskt 2-lufts med enkla bågar och munblåst glas.
TAK - Plant grågrönt trätak.VÅNING 3 - Låg mellanvåning, obehandlade trägolv och tak. Oputsade gråstensväggar.
VÅNING 4 - Klockvåning. Obehandlade trägolv/tak. Putsade gråstensväggar. Tornluckor åt de fyra väderstrecken, stående rektangulära parluckor med brunmålad horisontell profilerad panel.

Komplettering vid inventeringen 2004:

Ödeborgs kyrka antas vara byggd på 1200-talet och har ansets som en av Dalslands äldsta kyrkor. Johan Hammarin, prost i Färgelanda, skrev på 1830-talet: "En urgammal offerkyrka av gråsten, troligen lika gammal som Christendomen på dal". Hamrin spekulerade också om att Ödeborgs kyrka skulle vara äldre än moderkyrkan i Färgelanda, då bl a flera hemman därifrån hade sina gravplatser i Ödeborg, inne i kyrkan fram till 1700-talets mitt, vilket skulle härleda till en tid då Ödeborg var gemensam kyrka för de båda socknarna. Intressant är också uppgifterna om Ödeborg som offerkyrka och seden att be förböner för sjuka i andra församlingar. Sådana önskemål skall ha förekommit fram på 1850-talet.

Från kyrkans ursprung återstår betydande delar av långhusets västra del. Troligen hade hon från början ett rakslutet kor samt ingång på sydsidans västra del. Ett utseende som överensstämmer med flera andra medeltida stenkyrkor i Dalsland. De flesta av dessa kyrkor utbyggdes under 16- och 1700-talen åt öster och fick tresidiga kor. I Ödeborgs fall skedde detta troligen 1699. Andra, mer osäkra, uppgifter anger dock att detta skedde 1753. År 1756 sattes sydportalen igen och ersattes av en ingång på västra gaveln, den nuvarande porten mellan vapenhuset och kyrkorummet. Innan sakristian byggdes, 1926, fanns också en ingång, av okänd ålder, på korets sydsida. År 1756 upptogs också nya och större fönster på norr- och sydsidorna. Tornet tillkom 1769. Kyrkans klockstapel var enligt uppgift placerad på kyrkogårdens sydvästra del och blåste ner någon gång före 1756. Seden med begravningsplatser inne i kyrkan tycks ha upphört i Ödeborg på 1750-talet. I samband med omläggning av golvmaterial från trä till sten 1754 nämns borttagandet av flera gravar. Stengolvet i mittgången ändrades sedan på 1890-talet åter till trä. Från 1800-talet finns också uppgifter om att predikstolen vitmålades.

Från 1880-talet till 1920-talet togs frågan om byggandet av en ny kyrka upp vid flera tillfällen och från 1902 finns ett arkitektförslag på en ny kyrka. Närliggande exempel fanns från grannförsamlingarna Färgelanda och Högsäter där de medeltida kyrkorna revs och ersattes med nya, i Färgelanda 1870 och i Högsäter 1902 (den senare medeltida kyrkan revs dock så sent som 1908-09). Enligt uppgift p g a begränsad ekonomi aktualiserades dock inte något nytt kyrkobygge i Ödeborg. 1926 genomfördes istället en omfattade renovering samt tillbyggnad av sakristia efter ritningar av arkitekt Sten Branzell, Göteborg. Branzell ritade också bårhuset, på kyrkogårdsutvidgningen, norr om kyrkan, från samma år. Under sakristian inreddes en källare med värmekällare för varmluftscirkulation i kyrkan. Kyrkans inre genomgick ganska omfattande förändringar, vilka ännu dominerar kyrkorummets gestaltning. I koret tillkom den nuvarande altarringen samtidigt som altaret och altaruppsatsen flyttades bakåt mot östra väggen där det tidigare funnits en liten sakristia. Predikstolen flyttades till kyrkorummets södra sida nära dörren till den nya sakristian. Predikstolen och altaruppsatsen konserverades och "återrestaurerades" av konservator Sven Gustavsson, Göteborg. Taket förändrades då ett plant trätak ersattes med det nuvarande välvda. Bänkinredningen fick sin nuvarande utformning och förbindelsen till läktaren flyttades från kyrkorummet till vapenhuset. För placering av en ny orgel och utökade läktarplatser öppnades läktaren upp mot tornet genom ett stort valv. Kyrkan fick också nya trägolv och nya kopplade fönster anpassade till de gamla öppningarna.

Efter den stora renoveringen 1926 har åtgärderna i kyrkan varit av mer begränsad karaktär. Vid en renovering 1953, efter handlingar av arkitekt Axel Forssén, genomfördes en hel interiör ommålning och de färgade antikglasen sattes in i fönstrens ytterbågar. Samtidigt konserverades åter av predikstolen och altaruppsatsen. Altaruppsatsen konserverades även 1974 och 2004 liksom och predikstolen 2002. De två senare arbetena har K-konservator, Göteborg svarat för. Fasaden omputsades på 1950-talet samt ommåldes 1989. 1964 omlades skiffertaket. År 1978 installerades den nya läktarorgeln, som placerades framför 1927 års orgel och delvis byggdes in i läktarens mittparti.

Kyrkan, av sten, är orienterad i öst- västlig riktning med tresidigt avslutat kor i öster och torn i väster. Kyrkans medeltida murar förlängdes åt öster, troligen 1699, (enligt andra uppgifter 1753). Koret har en osymmetrisk form, en företeelse känd från flera kyrkor och som anses påminna om hur Jesus huvud föll åt sidan när han gav upp andan på korset. Tornet som uppfördes 1769 ger ett ålderdomligt intryck genom sin bastanta form och i förhållande till långhuset relativt låga höjd. I dess nedervåning finns ett vapenhus med ingång mot söder. Sakristian på korets södra sida tillbyggdes i samband med en renovering 1926.

Kyrkans fasad täcks av vit spritputs som följer murarnas oregelbundna och delvis buktande form. Snickerierna är brunmålade och samtliga tak är skiffertäckta. Både långhuset och sakristian har valmade sadeltak. Tornet täcks av en flack kornischformad huv krönt av en förgylld glob (1926) och ett kors, tidigare uppsatt 1869 och gjutet på Rådanefors järnbruk. På södra fasaden finns i väster en markering efter en igensatt medeltida portal och mot öster en tydlig skarv som visar utbyggnaden åt detta håll. På norra fasadens östra sida finns årtalet 1699 i svartmålat järn. På tornet finns mot söder, väster och norr ett antal långsmala svartmålade ankarjärn. Ovan sakristiedörren finns en minnestavla av natursten med inskriptionen "Denna kyrka antages vara byggd på 1200-talet. Den tillbyggdes 1699 och 1756. Sakristian byggd 1926 då kyrkan samtidigt restaurerades". Alla snickerier är brunmålade. Vapenhusporten (1926), är utformad som en segmentbågeformad pardörr med snedställd profilerad panel. Dörren till sakristian, vänd mot väster, är en segmentbågeformad dubbeldörr med tunn brun lockpanel och dekorativt utformade svarta smidesbeslag. Till dörren leder en hög granittrappa med smidda räcken. Mot söder finns en dörr till pannrummet under sakristian. På kyrkans långsidor finns stora segmentbågiga fönster indelade i smårutor och med färgat antikglas (1953) i ytterbågarna. I tornet finns kvadratiska fönster och på sakristians södra sida ett runt fönster, även dessa med färgat antikglas i ytterbågarna.