TINGSHUSET, VILHELMINA

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset i Vilhelmina har en symmetrisk rektangulär grundform med vissa avvikelser. En mittaxel skär genom huvudentrén, som är förlagd till den sydvästra långsidan, genom tingssalen och dess stora spröjsade fönsterparti. Salen skjuter ut från den nordöstra långsidan, i en mittrisalit som flankeras av två smala trapphus. Båda trapphusen nås utifrån via separata entréer. Ovan huvudentrén, som vetter mot Volgsjövägen i sydväst, hänger ett burspråk som ytterligare accentuerar mittpartiet. Porten består av en dubbeldörr med små kvadratiska fönsterrutor och överljus. I husets nordvästra gavel finns ytterligare en entré som är förlagd till ett smalt framspringande byggnadsparti i två våningar. Denna entré tycks under senare tid ha fungerat som huvudentré och har försetts med en handikappanpassad ramp. I den sydöstra gaveln finns husets femte entré vilken nås via ett mindre vindfång som skjuter ut från den rektangulära huskroppen. Samtliga framspringande byggnadsdelar kröns av fornnordisk inspirerade gavelkrön.

Tingshuset är uppfört av resvirke i två våningar med vind. Huset vilar på en kraftig granitsockel och fasaderna är täckta med liggande panel som nyligen målats i beige-rosa. Fönsterfoder och knutar är målade i en mörkare brunrosa kulör. Det högresta, valmade sadeltaket är klätt med falsad rödmålad plåt.

En av de större förändringar som gäller själva arkitekturen är att huset sedan många år är ljusmålat. Den ursprungliga kulören var fornnordiskt mörk, eventuellt med detaljer i avvikande rött eller ockra. Tingssalen är till sin struktur mycket väl bevarad men även här strider den ljusa färgsättningen mot arkitektens grundidé.

Väntrummet är beläget direkt innanför huvudentrén. Det har vita väggar och tak, trärent plankgolv och ett system av dekorativt utformade, rödmålade pelare och bjälkar som delar in utrymmet. I rummets nordöstra hörn finns en eldstad. Bänkar står placerade utefter väggarna. Tingssalen nås via två par döbattangdörrar med speglar av blästrat glas. Den är rektangulär till formen med rätten sittandes med ryggen mot fönsterpartiet i nordost. Eftersom taket är öppet upp till nocken får salen en väldig rymd. Bröstningspanelerna liksom takbjälkarna är blå och vitmålade. Rätten sitter på ett podium vid ett täckt, svängt bord med parterna framför sig. Möblerna tros härröra från 1950-talet. Åhörarbänkarna består av sammankopplade stolar av ljus träslag med uppfällbara skrivpulpeter i ryggstöden. Den ursprungliga runda elektriska takkronan finns bevarad. I övrigt lyses salen upp av enkla lysrör.

På andra våning fanns ursprungligen häradshövdingens bostad. I en separat byggnad öster om huset ligger den forna vaktmästarbostaden, en mindre enplansbyggnad troligen uppförd på 1950-talet, med plåttäckt sadeltak, röda panelfasader och vitmålade fönsterfoder.

Det fornnordiskt inspirerade formspråket inom arkitekturen framträdde på 1880-talet och när tingshuset i Vilhelmina byggdes var stilens glansdagar redan förbi. 1905 uppfördes till exempel Folke Zetterwalls fornromantiska tingshus i Sollefteå. Tingshuset i Vilhelmina har mycket karaktär och skulle framstå i sin fulla storhet om det återfick sin ursprungliga färgsättning. Samtida med tingshuset i Vilhelmina byggdes klassicistiska tingshus i exempelvis Sölvesborg, Östhammar och Åmål.

I riksantikvarieämbetets arkiv, ATA, finns fem exteriörbilder samt två interiörbilder arkiverade från inventeringen 1971.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-08-10