ASKERSUNDS LANDSKYRKA

Askersunds landskyrka är uppförd i tegel med rektangulärt långhus, åttkantigt gravkor i öster, korsarmar i söder och norr samt torn i väster.

TAK Långhuset har sadeltak medan korsarmarna i norr och söder har säteritak. Samtliga dessa takfall är klädda med spån och försedda med hängrännor och stuprör av koppar. Gravkoret som är täckt med kopparplåt har ett säteritak som ansluter mot långhusets tak.
Tornet har en svängd huv med rikt profilerad lanternin med takkupor. Hela torntaket är spåntäckt.

FASAD Tegelfasaderna med utstrukna fogar, där teglet har olika färgnyanser, står idag bara men bär på några håll spår av röd färg och vitmålade fogar. På långhusets norra och södra fasad finns murade strävpelare. Tornets fasader samt västra fasaden har dekorativt utformade ankarslut.

Gravkorets fasader är skickligt och rikt skulpterade med dekor av huggen sand- och kalksten. Hörnen markeras med joniska pilastrar som bär upp ett entablement med inskriptioner och tandsnitt. Ovanför entablementet finns en attika med festongprydda fält. Gravkoret har festongkrönta fönster åt tre väderstreck. Fasaderna pryds i övrigt med bl.a. vapensköldar och dödskallar samt ett målat textband.

FÖNSTER Långhuset har tre rundbågiga fönster på norra respektive södra sidan och korsarmarna likadana fönster i tre väderstreck. Fönsterbågarna är av trä med mindre blyspröjsade rutor. Gravkoret har fönster i tre väderstreck. De är rundbågiga men med andra proportioner än långhusets och korsarmarnas fönster. De är sedan 1903 försedda med glasmålningar.

DÖRRAR Entrén i väster består av en rundbågig pardörr av trä där den snedställda panelen på dörrbladen bildar ett fiskbensmönster. Södra entrén har en rundbågig enkeldörr av trä, även där bildar panelen ett fiskbensmönster.

Under 1800-talet sker inga stora förändringar i kyrkan utan endast underhållsåtgärder och vissa funktionsanpassningar som installatiion av värmeugnar o dyl.

1900-tal:

1908:
Sakristian flyttas från den norra korsarmen till den södra.

1912:
Kyrkan genomgår en renovering under ledning av professor Charles Lindholm. Gravkoret avskiljs återigen från kyrkorummet med ett snidat galler och altaret flyttas fram till sin ursprungliga plats. Golvet beläggs med kalksten, tidigare tegelplattor, ny sluten bänkinredning och nytt orgelverk tillkommer.

1926:
Gravkorets spåntak byts mot kopparplåt.

1935-36:
Restaurering under ledning av arkitekt K Martin Westerberg. Åtgärder i bl a vapenhus och gravkor. De tre kistorna som idag står i gravkoret lyftes upp från gravvalvet och konserverades.

1970-71:
Utvändig renovering efter förslag av arkitekt Jerk Alton. Tornets träkonstruktion förstärktes och nytt spån lades, äldre detaljer i tornutformningen togs fram och tornkors och kulor förgylldes. Sprickor efter 1904 års jordbävning lagades och skadat tegel byttes ut. Lång- och tvärskeppstakens spåntäckning lades om och skadade takstolsdetaljer byttes ut. Under flera år efter renovering skedde konservatorsarbeten på gravkorets skulpterade stendekor.

1983-84:
Invändig renovering under ledning av arkitekt Jerk Alton. Bl a tillkom nya lampetter och färgsättning. Skärmvägg i långhusets västra del byggdes.

1995:
Konserveringsarbeten på Soopska gravkoret, väst- och sydportalen samt stigluckan.