JÄRLÅSA KYRKA

Järlåsa kyrka är något i Uppland så ovanligt som en centralkyrka i barock byggd 1672-1688. Kyrkans byggande bekostades till stor del av friherre Gustaf Rosenhane på Bredsjö säteri. Det är sannolikt att kyrkan ritats av Nikodemus Tessin d.ä. Kyrkans planform är åttkantig med koret i öster. På dess västra sida reser sig ett högt vapenhus i två våningar byggt 1704. I övre våningen finns kyrkklockorna. Sakristian är placerad i en utbyggnad på kyrkans nordvästra sida. Den tillkom på 1760-talet. Taket är ett åttkantigt kupoltak täckt med falsad kopparplåt och kröns av en mindre lanternin. Kyrkan står på en hög naturstenssockel. Järlåsa kyrkogård omgärdas av en kallmur i gråsten. Muren är byggd 1750. I öster och väster finns två par putsade grindstolpar med en ovanligt hög och spetsig form. Grindarna är av smidesjärn. Kyrkogården har en trädkrans av lönnar. Utvidgningar har skett 1925 och 1954 åt öster respektive väster. Gångarna är grustäckta. På östra delen av kyrkogården finns en koncentration av grusgravar med stenramar och gravvårdar i nyklassicistisk och nationalromantisk stil från 1900-talets förra del. Där finns en märklig grav från 1927 över kyrkoherde Erik Fredlund som består av ett stort stenblock med två inskriptionsplattor. Stenblocket är placerat på en grusgrav med stenram. På graven växer även en tall som vid det här laget blivit väldigt hög. På östra halvan av kyrkogården finns även enstaka äldre gravar från 1800-talet.

På den nya kyrkogården i väster finns en minneslund och ett gravkapell med åttkantig planform.

Järlåsa kyrka är något i Uppland så ovanligt som en centralkyrka i barock byggd 1672-1688. Kyrkans byggande bekostades till stor del av friherre Gustaf Rosenhane på Bredsjö säteri. Det är sannolikt att kyrkan ritats av Nikodemus Tessin d.ä. Kyrkans planform är åttkantig med koret i öster. På dess västra sida reser sig ett högt vapenhus i två våningar byggt 1704. I övre våningen finns kyrkklockorna. Sakristian är placerad i en utbyggnad på kyrkans nordvästra sida. Den tillkom på 1760-talet. Taket är ett åttkantigt kupoltak täckt med falsad kopparplåt och kröns av en mindre lanternin. Kyrkan står på en hög naturstenssockel. Järlåsa kyrkogård omgärdas av en kallmur i gråsten. Muren är byggd 1750. I öster och väster finns två par putsade grindstolpar med en ovanligt hög och spetsig form. Grindarna är av smidesjärn. Kyrkogården har en trädkrans av lönnar. Utvidgningar har skett 1925 och 1954 åt öster respektive väster. Gångarna är grustäckta. På östra delen av kyrkogården finns en koncentration av grusgravar med stenramar och gravvårdar i nyklassicistisk och nationalromantisk stil från 1900-talets förra del. Där finns en märklig grav från 1927 över kyrkoherde Erik Fredlund som består av ett stort stenblock med två inskriptionsplattor. Stenblocket är placerat på en grusgrav med stenram. På graven växer även en tall som vid det här laget blivit väldigt hög. På östra halvan av kyrkogården finns även enstaka äldre gravar från 1800-talet.

På den nya kyrkogården i väster finns en minneslund och ett gravkapell med åttkantig planform.

Bakom tillkomsten av Järlåsa kyrka stod i hög grad friherre Gustaf Rosenhane, som var ägare till egendomen Bredsjö åren 1654-84. Kyrkan har tillskrivits Nicodemus Tesin d.ä., som var arkitekt till åtskilliga av Rosenhanarnas byggnader. Den nuvarande kyrkan föregicks av en träkyrka, som revs i början av 1700-talet. Ruinen efter socknens äldsta kyrka - en medeltida stenkyrka - är belägen omkring femhundra meter i nordlig riktning.

Kyrkan är en åttakantig centralkyrka med vapenhus i väster och sakristia i nordväst. Ingång till kyrkan sker via vapenhuset. Kyrkan började byggas 1672, och den 29 juni 1688 kunde själva centralbyggnaden invigas. Arbetet fortsatte därefter med vapenhuset som stod klart 1704. En enkel sakristia i trä uppfördes 1711 på kyrkans sydvästra sida. Denna ersattes 1766-68 av den nuvarande sakristian i nordväst.

Kyrkan står på en hög naturstenssockel. De gulputsade murarna är uppförda av natursten, med tegel i vapenhus och sakristia. I hörnen finns pilastrar av grova stenkvadrar. Centralbyggnaden täcks av en kopparklädd kupol med lanternin.

Exteriören är i stort sett oförändrad sedan 1760-talet. 1894 ersattes takets spåntäckning av ett plåttak. Vidare togs putsen bort på pilastrarna. Ny bänkinredning tillkom och ett trägolv lades i stället för det tidigare stengolvet. Sakristians nuvarande tak tillkom 1911-12, efter ritning av arkitekten Agi Lindegren. 1934 genomfördes en restaurering efter förslag av arkitekten Ärland Noreen, som främst omfattade restaurering och konservering av interiör, fast inredning samt en del inventarier. Den senaste restaureringen (rengöring och ommålning) av interiören skedde 1994.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996