RAGUNDA NYA KYRKA

Ragunda nya kyrka uppfördes i sten 1846-49 av byggmästaren Frans Agathon Lindstein efter ritningar av Överintendentämbetets arkitekt Johan Fredrik Åbom. Den invigdes 1853. Kyrkan är orienterad i nord-sydlig riktning, med altaret i söder. Den består av rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti, kvadratisk sakristia i söder och torn i norr. Kyrkan är uppförd i nyklassicistisk stil med inslag av arkitektoniska detaljer som inspirerats av medeltida arkitektur, t.ex. i tornkrönet och murarnas dekor.

Kyrkans murar är av gråsten med tegel i dörr och fönsteromfattningar. Den utspringande sockeln är putsad och avfärgad grå. Murarna är putsade och avfärgade vita. Hörnen markeras av breda lisener. Dessa är avfärgade i samma vita kulör som fasaderna i övrigt. Ursprungligen var lisener, omfattningar mm. i en ljusare färg än murarna för att bättre framhäva murdekoren. Längs takfoten löper en rundbågelist som också återfinns på tornet. Långhuset täcks av flackt sadeltak med svartmålad falsad skivtäckning, sakristian av valmtak med samma takbeläggning.

Långhuset har en symmetrisk uppbyggnad med fyra rundvälvda fönster på var långsida med en central mittportal med ett rundbågigt lunettfönster. Fönstren har sex bågar i varje. Den södra portalen är igensatt men dörren finns kvar i exteriören. Fönster och dörrsnickerier är målade i en ljusgrön kulör. Sakristian har ett rundvälvt fönster mot söder och en separat ingång från norr. Dörren är rektangulär och av trä.

I tornet ligger huvudentrén och vapenhuset. Ovanför huvudentrén, norra entrén och sakristians dörr finns inmurade plattor med inskriptioner. På tornets östra och västra fasad finns fönster av samma typ som långhusets. Ovanför den kopparinklädda dubbelportalen finns ett runt fönster. Ljudluckorna, som sitter en bit upp på tornet, är av trä och målade i samma gröna färg som fönstren. Tornets översta del markeras genom en listavtäckning och under den finns samma dekorerande rundbågelist. På den övre delen finns urtavlor åt samtliga väderstreck med förgyllda visare och siffror. Tornuret tillkom strax efter färdigställandet av kyrkan. På var sida om urtavlorna mot öster och väster sitter två fönster med småspröjsade bågar. Tornet täcks av flackt sadeltak i kyrkans längdriktning med låga, uppskjutande gavlar mot norr och söder. Tornet kröns av en förgylld korsglob.

Exteriören har genomgått få förändringar sedan byggnadstiden. Kyrkan genomgick en stor restaurering mellan 1937-40 efter förslag av arkitekterna Erik Lundberg, Anders Ekman och Ragnar Hjorth under ledning av byggmästare Elof Fridh och konservator Oscar Svensson. Då gjordes en utsiktsaltan på tornet och dess tak täcktes med kopparplåt. Dörren i sakristian togs upp. I övrigt skedde de flesta förändringar invändigt.

Kyrkorummet täcks av flackt tunnvalv, putsat i en vit kulör, som valmats över korpartiet. De putsade väggarna är gråa. En profilerad taklist med grågrön bemålning löper runt rummet. Trägolvet är betsat och lackat i en brun kulör. Fönstren är invändigt målade ljusgröna. Innanfönstren har antikfärgat glas. Den slutna bänkinredningen är uppbyggd i fyra kvarter. Den är målad i en grönt hållen marmorerad färgskala. På bänkskärmarna längst fram står ett par förgyllda urnor vid mittgången.

Korgolvet ligger högre än långhusets golv. Altaruppsatsen består av en från väggen framdragen kolonnuppställning med pilastrar utsmyckade med ett vinrankmotiv som bär upp en rundbåge med treenighetssymbol inom en molnkrans. Den är tillverkade av Salomon Hägglöf 1846-49. Den ursprungliga altartavlan är utbytt mot en trärelief i elfenbensträ med motivet "Kristus kommer till sin församling", utförd av konstnären Olof Ahlberg 1940. En skenarkitektur och draperimålning på väv, av Göran Sundin 1850-51, upptar väggen kring altaruppsatsen. Bakom altaruppsatsen finns dörren till sakristian. Altarringen är rund till formen med spegelfält som delas upp av kolonner. Dess olika delar är marmorerade i gröna och röda kulörer. Knäfallet består av ett rött sammetstyg.

Predikstolen på norra väggen har också utförts av bildhuggaren Salomon Hägglöf från Häggenås 1846-49. Predikstolen hade ursprungligen ett målat draperi på väggen bakom, som gick upp i valvet och ut i fönstersmygen. Även detta var delvis utfört på väv. Läktaren byggdes av Erik Frisk 1863-64, orgelfasaden 1864. Orgelverket är från 1940. Läktarbarriären har i mitten ett framskjutet parti med fristående balusterdockor mot en sluten bakgrund. På båda sidor om det framskjutna partiet är barriären uppdelad av pilastrar med spegelmotiv mellan varje. Läktaren bärs upp av grova, doriska pelare av trä som marmorerats i en brun färgskala.

Vid restaureringen 1937-40 förändrades en stor del av kyrkans inredning. Altaruppställningen flyttades fram från korväggen och de ursprungliga dubbeldörrarna på var sida sattes igen. Istället togs en ny dörr till sakristian upp bakom altaruppställningen. Altartavlan byttes ut mot Olof Ahlbergs relief. Kyrkans inredning som enligt en beskrivning från 1934 var hållen i vitt och guld målades helt om. Predikstolen, nummertavlorna, bänkinredningen, altarringen, taklisten, läktarbarriären, orgelfasad o.s.v. fick sin nuvarande färgsättning som är hållen i en grön, grå och brun färgskala. Bänkinredning moderniserades likaså men de gamla bänkdörrarna och skärmarna är kvar. Den västra portalen murades igen och ett dopaltare iordningställdes i nischen. Altartavlan föreställer Kristus välsignar barnen och är gjord av Gunnar Torhamn 1939. Dopfunten är tillverkad av E. Andreasson-Palm 1957. Vid den östra och västra portalen byggdes vindfång.

Läktarunderbyggnaden ritad av arkitekterna Hans Jäderberg, Georg Rudner och Nils Jacobsson på K-konsult, tillkom vid kyrkans senaste restaurering 1980-82. Den är målad i en ljusgrön färg som återfinns både på bänkinredningen och läktarbarriären. Korbänkarnas antal minskades ned till en bänk på var sida om altaret. Kororgeln tillkom.

Sakristian är avdelad i två våningar. Det finns en murad, putsad eldstad i sakristian. I vapenhuset finns dubbla trappor av trä från bottenvåningen upp till läktaren och tornet. Golvet är gjort av kalkstenshällar sedan 1940. Tidigare låg där svarta och vita diagonallagda plattor. Utrymmet under trapporna är inbyggda och inrymmer elcentral.