MATTMARS KYRKA

Kyrkobyggnaden består av ett långhus med tresidigt avslutat korparti i öster, en sakristia i nordost och vapenhus i väster. Kyrkan är delvis medeltida. De västra, norra och södra långhusväggarna har medeltida murverk som sträcker sig ungefär fram till första bänkraden i kyrkans interiör. Detta innebär att kyrkans ursprungliga bredd är bevarad. Sannolikt var den murade medeltidskyrkan en salkyrka med ingång på södra väggen. Denna portal sattes igen 1701 och istället togs en ingång på västra väggen upp och ett vapenhus i trä tillbyggdes.

Det medeltida koret revs vid ombyggnaden av kyrkan på 1760-talet, också under ledning av Pehr Olofsson i Dillne, då kyrkan fick den utformning den har idag. Istället byggdes det nuvarande tresidigt avslutade korpartiet som invändigt är något bredare än långhuset. Dessutom uppfördes sakristian och de rundbågiga fönstervalven med tresidigt avslutade fönster sattes in på den södra och östra väggen i kyrkorummet. Takryttaren som omtalas i arkivalier togs bort.

För mer historik se även beskrivning av exteriör samt interiör.

Kyrkobyggnaden består av ett långhus med tresidigt avslutat korparti i öster, en sakristia i nordost och vapenhus i väster. Kyrkan är delvis medeltida. De västra, norra och södra långhusväggarna har medeltida murverk som sträcker sig ungefär fram till första bänkraden i kyrkans interiör. Detta innebär att kyrkans ursprungliga bredd är bevarad. Sannolikt var den murade medeltidskyrkan en salkyrka med ingång på södra väggen. Denna portal sattes igen 1701 och istället togs en ingång på västra väggen upp och ett vapenhus i trä tillbyggdes.

Det medeltida koret revs vid ombyggnaden av kyrkan på 1760-talet, också under ledning av Pehr Olofsson i Dillne, då kyrkan fick den utformning den har idag. Istället byggdes det nuvarande tresidigt avslutade korpartiet som invändigt är något bredare än långhuset. Dessutom uppfördes sakristian och de rundbågiga fönstervalven med tresidigt avslutade fönster sattes in på den södra och östra väggen i kyrkorummet. Takryttaren som omtalas i arkivalier togs bort.

Murarna är vitputsade. Takfoten är av trä och målad vit. Kyrkan har ett spåntäckt sadeltak som är valmat över koret i öster. Spånen har C-form. Någon gång under 1900-talet försågs sakristian med ett taktäckning av plåt men det ersattes åter av spån 1973. Två kyrkspiror pryder långhusets taknock i öster och väster. Den östra bär årtalet 1767, den västra 1900. Långhuset har två fönster mot söder och två mot norr. I det tresidigt avslutade koret omges ett centralt runt fönster av två rundbågiga. I exteriören är fönsterbågarna målade gröna. På korets södra vägg finns en separat entré till koret. I vapenhuset finns ett fönster mot söder och ett runt fönster över portalen mot väster. Portalen i väster och dörren till koret är beklädda med kopparplåt.

Kyrkorummet täcks av ett tredingstak av brädor som är valmat över koret. Över koret är en målning infälld i taket som är utförd av den i kyrkosammanhang ofta anlitade målaren Anders Berglin 1776. Målningen är utförd på brädor. Den omges av en snidad ram som är marmorerad i blått och brunt och som bär upp en kullist. Fyra kartuscher omger ramen på var sida.

Den klassicistiska altaruppsatsen som utfördes 1864 står mot korväggen och består av dubbla kolonner som bär upp ett rakt bjälklag med ett draperat kors mellan kolonnerna. Både kolonnerna och väggen bakom korset är målningsmarmorerade. Genom en rund öppning i altaruppsatsen bakom korset syns korväggens runda fönster med bemålat glas. På väggen bakom altaruppsatsen finns en draperimålning och en schablonmålning i taket. Predikstolen som sitter på södra väggen bär årtalet 1664 och är smyckad med mönster i plattskärningsteknik. Den är delvis bemålad med marmorering i en blå tonskala och förgylld.

Vid norra väggen i koret finns ett dopaltare där den medeltida Anna-själv-tredje skulpturen står placerad på en väggnisch. Framför altaret står den i trä snidade dopfunten som enligt en inskrift på foten är tillverkad 1696. Denna typ av dopställ med snidad fot och med en överdel inramad av änglahuvuden finns i flera andra jämtländska kyrkor men är annars mycket ovanlig i landet. Till höger om dopaltaret är dörren in till sakristian som är snidad och bemålad i rött, blått och grönt. Dörren bär årtalet 1767 och där står skrivet med målarfärg Denna döran har Olof Jonssan i Holbacken jort och sjenkt . I väster finns en orgelläktare med infällda målningar i läktarbarriären. Den byggdes ursprungligen i vinkel 1735 och byggdes troligen om till nuvarande utseende 1887-88. Målningarna i läktarbarriären är gjorda 1736 av Carl Hofverberg för den första läktaren. Vid samma tillfälle målade Hofverberg predikstol och altarskrank.

Sedan kyrkan fick sin nuvarande form på 1760-talet har den restaurerats och ändrat karaktär främst två gånger i interiören. 1887-88 sattes de två fönstren in på norra väggen, den slutna bänkinredningen byttes ut mot fristående öppna bänkar och interiören fick en färgsättning i vitt, blått och guld. Väggarna försågs med en målad fältindelning. En värmekamin sattes in på norra väggen i koret. Dessutom byggdes ett nytt vapenhus av trä. Den nuvarande orgelfasaden är från år 1900.

1936-38 restaurerades kyrkan på nytt efter ett förslag av länsantikvarie Erik Festin och byggmästare J. A Sandberg. Tanken med restaureringen var, förutom att genomföra underhållsåtgärder som att putsa om kyrkan och laga spåntaket, att åter framhäva kyrkans äldre karaktär. Därför valde Festin att avlägsna delar av den inredning som tillförts kyrkorummet under renoveringen på 1880-talet och med hjälp av bevarade delar av kyrkans äldre inredning låta bygga en delvis helt ny inredning.

Således togs väggmålningarna från 1880-talet bort och väggarna målades i en enhetlig ljus kulör och en ny sluten bänkinredningen byggdes med bevarade äldre bänkskärmar som förebild. De främsta bänkskärmarna och kyrkvärdsbänkarna är original. Ett täckt trappräcke istället för det genombrutna balusterräcket byggdes upp till predikstolen. Altaruppsatsen från 1864 förändrades i sin bemålning genom att dess fond och kolonner marmorerades. Värmekaminen avlägsnades och kyrkan fick elektrisk belysning och elvärme. Den murade spisen i sakristian revs. Vapenhuset från 1880-talet revs och ett nytt murat vapenhus med spåntäckt sadeltak uppfördes. Dörrarna till vapenhuset kopparkläddes. En ny trappa upp till läktaren byggdes till vänster om ingången i vapenhuset. Taket i vapenhuset försågs med en dekorativ blomstermålning utförd av en konstnär vid namn C Jonsson. Mellan vapenhus och kyrkorum gjordes ett vindfång med två nya dörrar och på samma sätt gjordes ett vindfång i den södra ingången i koret. Fönstret över södra porten sattes igen men det är fortfarande markerat i muren. Den inre dörren är en kopia av originaldörren från kyrkan som förvaras i länsmuseet.

1973 putsades kyrkan åter om och målades invändigt. Bänkinredningen målningsbättrades och pelarna under läktaren målades helt om i samma kulör som tidigare. Sakristians plåttak byttes ut mot spån. Skiffergolvet i vapenhuset lades om. Trägolvet och bjälklaget i kyrkorummet byttes och isolerades med gullfiber 1982. Bjälklaget utgörs av stålbalkar som vilar på betongfundament. Nya bakstycken i bänkinredningen utfördes 1983. Idag täcks trägolvet i långhusets mittgång och korgolvet av en brun heltäckningsmatta. År 2000 byggdes vapenhuset om såtillvida att ett mellanbjälklag utfördes och en toalett samt städrum installerades i vapenhuset.

I kyrkan finns förutom den medeltida Annasjälvtredje-skulpturen flera medeltida skulpturer som står placerade på nischer längs kyrkorummets väggar.