Svenska baptistsamfundet

Svenska Baptistsamfundet var ett kristet trossamfund. Sedan det genom beslut 2011 tillsammans med Svenska Missionskyrkan och Metodistkyrkan i Sverige bildat Equmeniakyrkan har i princip all verksamhet övertagits av den nya kyrkan. Svenska Baptistsamfundet var den äldsta svenska frikyrkan och en del av den internationella baptismen.
Anders Wiberg var en av de ledare som arbetade för att bilda Svenska Baptistsamfundet, vilket skedde 1857.
Svenska baptisternas missionsverksamhet (så kallad yttre mission) började 1881 i Spanien, följt av Kina 1891, Kongo-Kinshasa 1892. Andra länder var Ukraina, Azerbajdzjan, Turkmenistan, Vitryssland, Litauen, Thailand, Japan och Albanien.

I början av 1900-talet uppstod konflikter kring den nya karismatiska väckelsen inom samfundet, vilket slutade med att samfundet (Stockholms distriktförening av baptistförsamlingar) 1913 uteslöt Stockholms sjunde baptistförsamling, Filadelfia. Filadelfia utvecklades vidare under Lewi Pethrus ledning till den svenska pingströrelsen.

Under 1930-talet uppstod en ny konflikt som slutade med att samfundet splittrades i två, i och med att Örebromissionen bröt sig ur 1934.

Trots den tidiga förföljelsen och splittringen enligt ovan, så växte rörelsen och när Baptistsamfundet var som störst 1934 hade det över 68 000 medlemmar.

Baptistsamfundet var ett av de första samfunden i Sverige att ordinera kvinnliga pastorer och först med att utse en kvinnlig samfundsledare (missionsföreståndare).