KULLA GUNNARSTORPS KVARN

Kulla Gunnarstorps väderkvarn byggdes under 1800-talets första år, enligt vissa uppgifter stod den färdig år 1809. Kvarnen är en av de tidigast byggda väderkvarnarna av holländsk typ i Skåne och såvitt känt, den äldsta bevarade. Uppbyggnaden är typisk för en skånsk holländare. På ett sockelparti av gråsten med genomgående port vilar det åttakantiga, avsmalnande kvarnhuset med en stomme av åtta genomgående ståndare, uppdelat i tre loft och täckt av en rörlig hätta med fäste för kvarnvingarna. De kraftiga drivaxlarna och drivhjulen är av ek, lagrade i järn. Från stjärnhjulet på den lodräta mittaxeln (spindeln) överfördes kraften till tre kvarndrev som driver två par kvarnstenar på kvarnloftet. Den tredje axeln driver en skalkvarn i golvbjälklaget mellan sockeln och broloftet, där mjölet tappas i säckar. Ovanför kvarnloftet finns hissloftet med en vinschanordning för de vertikala transporterna av säckar med säd och mjöl. Sockelpartiet är vitkalkat med en sågfris i rött tegel och kvarnhuset är klätt med tjärade takspån. Ett intressant särdrag hos Kulla Gunnarstorps Mölla är den s.k. båthättan som följer vingaxelns lutning. Dessa båthättor fanns på många av de tidigaste holländarna men byttes efterhand ut mot kupolhättor. Det var dåvarande ägaren till slottet, Amalie Sparre, som lät uppföra den stora "Holländaren" och byggmästaren var en inflyttad tysk vid namn Georg Soffel. Den nya väderkvarnen uppfördes som ersättning för godsets gamla, skattelagda tullkvarn, Gryntemölla, en vattenkvarn som inte längre fungerade pga brist på vatten. Från 1916 finns det uppgifter om ganska omfattande reparationer av den då mer än 100 år gamla kvarnen. Den siste mjölnaren hette Nils Persson och 1950 slutade han helt att mala. 1962 donerades kvarnen till Kullens hembygdsförening som räddade kvarnen från förfall. Mellan 1962 och 1964 fick kvarnen en ny axel, nya vingar och en helt ny spånklädsel. I början av 1980-talet bröts vingarna i en storm och 1989/90 genomförde Kullens hembygdsförening ännu en omfattande renovering. Till kvarnen hör också en mjölnarebostad, ett "möllehus" som byggdes samtidigt som kvarnen.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Skåne län, 1992-06-02, Dnr 221-6473/90

Kulla Gunnarstorps väderkvarn byggdes under 1800-talets första år, enligt vissa uppgifter stod den färdig år 1809. Kvarnen är en av de tidigast byggda väderkvarnarna av holländsk typ i Skåne och såvitt känt, den äldsta bevarade. Uppbyggnaden är typisk för en skånsk holländare. På ett sockelparti av gråsten med genomgående port vilar det åttakantiga, avsmalnande kvarnhuset med en stomme av åtta genomgående ståndare, uppdelat i tre loft och täckt av en rörlig hätta med fäste för kvarnvingarna. De kraftiga drivaxlarna och drivhjulen är av ek, lagrade i järn. Från stjärnhjulet på den lodräta mittaxeln (spindeln) överfördes kraften till tre kvarndrev som driver två par kvarnstenar på kvarnloftet. Den tredje axeln driver en skalkvarn i golvbjälklaget mellan sockeln och broloftet, där mjölet tappas i säckar. Ovanför kvarnloftet finns hissloftet med en vinschanordning för de vertikala transporterna av säckar med säd och mjöl. Sockelpartiet är vitkalkat med en sågfris i rött tegel och kvarnhuset är klätt med tjärade takspån. Ett intressant särdrag hos Kulla Gunnarstorps Mölla är den s.k. båthättan som följer vingaxelns lutning. Dessa båthättor fanns på många av de tidigaste holländarna men byttes efterhand ut mot kupolhättor. Det var dåvarande ägaren till slottet, Amalie Sparre, som lät uppföra den stora "Holländaren" och byggmästaren var en inflyttad tysk vid namn Georg Soffel. Den nya väderkvarnen uppfördes som ersättning för godsets gamla, skattelagda tullkvarn, Gryntemölla, en vattenkvarn som inte längre fungerade pga brist på vatten. Från 1916 finns det uppgifter om ganska omfattande reparationer av den då mer än 100 år gamla kvarnen. Den siste mjölnaren hette Nils Persson och 1950 slutade han helt att mala. 1962 donerades kvarnen till Kullens hembygdsförening som räddade kvarnen från förfall. Mellan 1962 och 1964 fick kvarnen en ny axel, nya vingar och en helt ny spånklädsel. I början av 1980-talet bröts vingarna i en storm och 1989/90 genomförde Kullens hembygdsförening ännu en omfattande renovering. Till kvarnen hör också en mjölnarebostad, ett "möllehus" som byggdes samtidigt som kvarnen.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Skåne län, 1992-06-02, Dnr 221-6473/90