ÖSTRA HOBY KYRKA

Kyrkomiljö
Östra Hoby ligger i sydöstra Skåne mellan Borrby och Simrishamn, ett par kilometer från kusten och Skillinge fiskeläge. Landskapet kring byn är ett flackt jordbrukslandskap vilket övergår i mjuka kullar norr om byn. Öster om byn rinner en bäck med utlopp i havet. I området finns rikligt med fornlämningar från förhistorisk tid framför allt i form av boplatslämningar och gravhögar. En lantmäterikarta över Östra Hoby från 1700-talets slut visar en oregelbundet formad by med en klunga gårdar samlade kring kyrkan i norr och en sydlig del grupperad utmed bäcken och vägen till Skillinge. Byvägarna sammanstrålade öster om kyrkogården i ett bytorg. Byn var stor, med över 30 gårdar, och därtill fanns flera mindre hus. Prästgården låg söder om kyrkan. Enskiftet innebar en stor förändring med enbart ett tiotal gårdar kvar i en glest utspridd by. Prästgården brann 1882 och flyttades därefter något västerut.

Den nuvarande byn är återigen förtätad med gårdar och gatehus tätt liggande kring tillfartsvägarna. Öster om kyrkan finns en stor grusplan där skolan från 1902 ligger längs östra sidan. På samma plats låg tidigare byns sockenstuga och fattighus. Söder om skolan från 1902 ligger en äldre skola vilken under en period fungerat som församlingshem. Byggnaden ägs numera av byalaget och prästgården söder om kyrkogården är privatbostad.

Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning Östra Hoby 70:1. Fornlämningen avser Östra Hoby bytomt enligt lantmäterikarta från 1728 och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogård
Kyrkogårdens äldsta delar utgör en kvadratisk yta kring kyrkan som sedan utvidgats i flera etapper. Äldsta kända utvidgning gjordes 1824 men det är inte känt i vilken riktning. Enligt en beskrivning från 1830 hade kyrkogården en port mot öster och två luckor; en mot öster och en mot söder. Ytterligare utvidgning gjordes 1857 norr om kyrkan som ersättning för de gravplatser som försvunnit vid kyrkans tillbyggnad. År 1864 lämnades förslag på trädplantering kring kyrkogården. Under 1878 anordnades breda gångar på kyrkogården, häckar planterades och en järngrind sattes upp. Den västra delen av kyrkogården planerades om 1892. År 1894 tillkom en järngrind åt öster. Nytt förslag till kyrkogårdsutvidgning togs 1928. Denna utvidgning bör motsvara kyrkogårdens västra halva.

Genom de många utvidgningarna har kyrkogården fått en avlång rektangulär form. Kyrkogården har en enhetlig begränsning mot norr, söder och öster av stående granitblock på vilket ett järnstaket av smide är fastsatt. Den västra mursträckningen består av en putsad och vitmålad mur avtäckt med vingtegel. Innanför kyrkogårdsmurarna finns en trädkrans av hamlad lind. Huvudentrén till kyrkogården är från öster. Ingången markeras med höga murade grindpelare av granit med uthuggna blinderingar och hjärtformat krön med ett kors överst. Grinden är av smidesjärn och formad med kors, volutformer och årtalet 1878. I kyrkogårdens nordöstra begränsning finns en grindöppning av samma utseende med lägre och enklare utformade stenpelare. Längre västerut finns liknande järngrindar med årtalen 1904 och 1930. Huvudgångarna på kyrkogården och en yta kring kyrkan är grusade.

Den äldsta kyrkogårdsdelen närmast kyrkan är till stora delar grästäckt med spridda äldre gravvårdar stående i gräset och enstaka bevarade grusgravplatser. Delar av kyrkogården verkar moderniserad med låga gravvårdar stående tätt. Dessa är gräsgravplatser med en liten planteringsyta vid gravstenen. Övervägande del av gravplatserna på kyrkogården norr om kyrkan består av gravplatser med detta utseende. Sydväst om tornet finns en askgravplats med en rund stensatt yta omgiven av ett grästäckt område där minnesstenarna ligger i ett solstråleformat mönster. Längre västerut ligger en minneslund med en buxbomsingärdad yta och minnessten intill en stor lönn. Från norra grinden leder en cypresskantad gång fram till kyrkan.

Kyrkogårdens västra, senare del har en tydligare planläggning. Från tornets västra entré leder en lindallé fram till ett korsande gångstråk. Öster om detta gångstråk har gravstenarna sekelskifteskaraktär från omkring 1900-talets början. Kyrkogården västra del består huvudsakligen av buxbomskantade grusgravplatser med låga gravstenar.

På kyrkogården finns flera gravvårdar med kulturhistoriskt intresse såsom kalkstenshällar och gjutjärnsvårdar. En gravvård söder om koret ska vara huggen som gesällprov av Nils Olsson, Kvarnby. Vid korets södra sida står en sten i svart diabas rest 1992 till minnet över fiskare och sjömän som begravts till sjöss. En romansk gravsten med huvud och fotgavlar ligger väster om tornets södra stödpelare. Intill denna ligger en gravhäll huggen i kalksten, i gammal stil, över folkskolläraren Axel Lancing 1924-2004.

Byggnader på kyrkogården
Ett förslag till gravkapell upprättas 1936 Iwar Ingwarsson. Gravkapellet ligger intill kyrkogårdens västra gräns och består av en hög putsad och vitmålad byggnad med gråmålad sockel. Entrén i öster består av en hög trappa och en rakt avslutad och utskjutande dörromfattning gjuten i betong. Upptill på dörromfattningen finns inskriften Kristus är uppståndelsen och livet. Dörrarna skivklädda och över dör-ren finns ett latinskt kors i relief. Tre rakavslutade fönster finns på vardera långsidan och en sidoentré i norr samt en trappnedgång till en källarvåning på kapellets baksida. Yttertaket är flackt möjligen av plåt eller papp med kraftig utkragning vid takfoten.

Söder om kyrkan, intill kyrkogårdens södra begränsning finns en enkel ekonomibyggnad med toalett, personalutrymmen och förråd. Byggnaden är i ett plan med fasader av brunmålad liggande panel samt sadeltak av betongtegel.

Källor
Underhållsplan för Östra Hoby kyrka, Barup & Edström arkitektkontor 2005.
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015.
Ö. Hoby - Skillinge, utgiven av studiecirkeln Bygd i Förvandling, 1982
Skånes kyrkor 1050-1949, Claes Wahlöö, Kävlinge 2014.

Internet
Forskningsdatabas för Medeltida kyrkor i Skåne, Barbro Sundnér. Svensk Nation-ell Datatjänst. Webbsida: https://snd.gu.se/sv/catalogue/study/SND0941
Riksantikvarieämbetet Fornsök. Webbsida: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
Lantmäteriets historiska kartor. Webbsida: http://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/Historiska-kartor/