Skerike kyrka

bäst av de två stjärnvalven, det bakre av Vadstenatyp och det främre ett Sturevalv. Valvpelarna är halvrunda, en ovanlig form i sammanhanget. Rester av medeltida målningsdekorationer finns på triumfbågens undersida och runt dörren mot sakristian. På södra sidan finns igensatta spetsbågiga fönster markerade i murverket. I övrigt har valv och väggar vitkalkats och sedan laverats i en lätt grågul nyans. Ett stort medeltida krucifix av trä hänger i triumfbågen.

Från 1904 är de öppna bänkraderna med rundade gavlar, numera målade ljusgrå. Korets och mittgångens golv av hyvlad kalksten blev lagda 1964. Altaret från 1755 är tillverkat av furubräder och utformat i rokokostil. Ovanför är en altarprydnad från 1792, komponerad av snidade pilastrar på ömse sidor om korfönstret och förgyllda änglahuvuden ovanför. På läktaren över kyrkorummets västra del finns en orgel med fasad från 1600-talet.

Inträde sker genom tornets vapenhus vars interiör är enkel, med släta vitrappade väggar och på södra sidan en inmurad gravhäll av gjutjärn. Torntrappan i norr är byggd 1964, inklädd med laserad spåntad panel. I tornrummet en trappa upp förvaras utflyttade inventarier. Inne i den lägre sakristian finns väggfasta skåp från 1904 och det medeltida altarskåpet.
, I långhuset finns 22 gotiska takstolar med saxkryss. 0,66 meter i cc avstånd. Virket är tvärbilat, eventuellt med saxslipad bila med överställt skaft. Timmermannen har arbetat sig framåt. Behuggningen liknar den i St Nicolaikyrkan i Arboga. Täljda fyrkantiga dymlingar. Timmermärkning finns som streck på hanbjälke och saxsparre mot norr, ej konsekvent på alla delar. Dock vanligt att saxsparre och tillhörande hanbjälke har likadan markering. Taket hade ursprungligen en lätt utåtsvängd takfot, något som byggts bort i senare tiders takomläggningar. Utseende och utformning av taklaget tyder på att det är från 1500talet. Befintligt taklag restes sannolikt i samband med valvslagningen kring 14501500.

Sakristian har en sentida konstruktion.

Då Skerike fick kyrka i sten, troligen omkring 1200, omfattade den ett långhus som var lägre än idag och ett kor som var ännu smalare och lägre. Torn fanns från inte från början, men kan ha tillbyggts ganska snart därefter. Omkring 100 år senare byggdes långhuset ut till dagens storlek. Östra gaveln fick ett högt, gotiskt fönster och pryddes nu eller möjligen något senare med en tegelblindering i form av ett stort kors. Inträde skedde genom en flersprångig portal på sydsidan. Mot norr tillkom sakristia och möjligen tillbyggdes kyrkans västtorn först nu.

Från början var kyrkorummet sannolikt täckt med ett tunnvalv av trä, men under 1400-talets senare hälft slogs istället de alltjämt befintliga två valven. Bevarade målningar finns på triumfbågens undersida och runt sakristians portal. Samtidigt byggdes ett vapenhus utanför kyrkans sydportal. Dessutom anskaffades ett altarskåp, ett triumfkrucifix och den tidigast kända predikstolen, varav delar återstår, inbyggda i den nuvarande från 1651/1852.

Att kyrkan står på instabil lera, intill ett vattendrag, har tiderna igenom orsakat svåra sättningsskador. Äldsta kända uppgiften är från en biskopsvisitation 1623, då norra och västra väggarna hade rämnat, valven spruckit och vapenhuset var fallande. Tornets mur skred ifrån kyrkan i övrigt. För att avhjälpa bristerna murades en av vapenhusets väggar upp på nytt 1628 och valven lagades 1674-75 - vid samma tid målades troligen liljorna på valvpelarnas kapitäl. 1685 blev sakristians, tornets och vapenhusets murar förstärkta med järn.

Då murmästare Erik Skog gjorde en besiktning år 1719 konstaterades återigen stora skador: Samtliga takfall läckte och murarna hade förskjutits svårartat i kor, sakristia och torn. Tegel hade fallit från korets valv och gjort det farligt att sitta i de främsta bänkraderna.

Yttertaken lagades på 1720- och 30-talen, men först 1752-53 skedde en mer genomgripande upprustning. Långhusets murar hopskruvades med järnstag, medan det fallfärdiga vapenhuset revs. Samtidigt upptogs nuvarande rundbågiga fönsteröppningar, vilka försågs med gallerfönster av smidesjärn. 1755 revs sakristian och en större byggdes på nästan helt nya grundmurar, delvis av sten hämtad från det tidigare rivna vapenhuset. Sedan blev kyrkan successivt nyinredd; bänkkvarter och ett altare i rokokostil tillkom 1755, valv och väggar vitlimmades 1763. Vid nästa förnyelse 1792 tillverkade Jonas Holmin den snidade och förgyllda altarprydnad som alltjämt omger korfönstret.

Predikstolen flyttades 1852 till sin nuvarande plats på korets norra sida och fick samtidigt nya bilder, skurna av församlingens klockare Johan Jacob Hiller. 1858 förstorades läktaren över kyrkorummets västra del och för första gången fick kyrkan en orgel, som var från 1600-talet och hade tillhört Tortuna kyrka.

Därefter ställdes församlingen på nytt inför akuta grundproblem. Det medeltida tornet lutade till fall, vilket 1859 framtvingande en rivning av dess övre del. 1867 revs resterande murar och ett helt nytt torn uppfördes 1870-71, efter ritningar av A R Pettersson.

Även det tornet visade sig snart vara instabilt. Dess grund förstärktes därför vid en större upprustning år 1904. Samtidigt blev långhusets yttertak belagt med falsad järnplåt, istället för tidigare spån. I fönstren sattes nya rutor av frostat glas (de gamla fönsterrutorna användes vid reparationer på Tidö slott). Kyrkorummet fick en öppen bänkinredning, från början målad i blågrön nyans. Gavlar från 1755 års bänkkvarter var fram till 1963 uppsatta som paneler på norra och södra väggarna.

Tornets murar blev ytterligare förstärkta år 1927, men byggnadssättningarna fortgick. Den (kanske) slutliga lösningen blev 1962-63 års förstärkning med sammanlagt 33 betongpålar på ett djup av 3-6 meter. En betongbalk göts runt hela kyrkans och sakristians grundmurar. Ytterväggar och valv förankrades med förspända sträckankarjärn av högvärdigt stål. Även stjärnvalven förstärktes. Yttertakets bärande delar förstärktes/reparerades med tryckimpregnerat virke. Sedan dess verkar kyrkan stå stadigt.

Efter förstärkningarna restaurerades/omgestaltades kyrkorummet 1963 under ledning av arkitekt Per Bohlin. Panelen av gamla bänkgavlar utefter norra och södra väggarna togs bort. Därefter lagades alla putsytor, kalkavfärgades och laverades. Dessutom spårades och framskrapades medeltida muralmåleri, som restaurerades av konservator. I kyrkorummets södra långvägg frilades nischer, som avspeglar medeltida fönsteröppningar. Nyantikglas sattes i samtliga fönster för att dämpa ljusinsläppet. På en nygjuten betongplatta lades nya golv av hyvlad kalksten. Korfönstret återöppnades och för att framhäva 1792 års altarprydnad blev det medeltida altarskåpet flyttat till sakristian. Våren 1964 fortsatte kyrkans förnyelse med att fasaderna fick sin nuvarande puts, avfärgad i ljusgrå nyans. I västportalen sattes en ny pardörr, klädd med lackad panel av ek.

Största insatsen sedan dess är en inre renovering 2000, då valv och väggar rengjordes och laverades. Bänkinredningen ommålades i en ljusgrå nyans och triumfkrucifixet återfick sin ursprungliga placering, i triumfbågen mellan kyrkorummets båda valv.

Källor och litteratur

Otryckta källor
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900

Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Byggnadsinventeringar
Kyrkogårdsinventering, redovisad 1984-06-19 av antikvarie Ulla Bergquist
Skerike kyrka renoveringen 1999-2000, rapport dnr 98: 382-316

Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a; 75 a, biskopsvisitation 1684
Västerås domkapitel E IV a; 75 a, brev 26/5 1690
Västerås domkapitel E IV a; 75 a, protokoll från besiktning den 24/8 1719
Västerås domkapitel E IV a; 75 b, inventarium 1771, protokoll från besiktning 5/9 1798 & protokoll från besiktning 5/9 1804
Västerås domkapitel E IV b; 99, Skerike kyrkas historia, historik sammanställd 1875 av pastor J C Schultz
Västerås domkapitel E 5 a; 3 och 4, ämbetsberättelser 1931, 1943-48 & 1955-61
Västerås domkapitel F III a; 35, visitation 3/8 1867
Västerås domkapitel F III a; 37 visitation 1885
Västerås domkapitel F III a, 40, visitation 14/10 1904

Tryckta källor
Armerad sockel på 33 pelare håller Skerike kyrka på plats, artikel införd i VLT 1963-05-20
Blåslampa mot gamla målningar i Skerike kyrka, artikel införd i VLT 1964-01-22
Märkliga målningar friläggs i Skerikes 1300-talskyrka, artikel införd i VLT 1963-08-06.

Litteratur
Barsegård, Stig: Stiftskrönika/Västerås stiftsbok 1965, s 163-174/
Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län en inventering
/Västmanlands museums årsskrift nr 62 - Västerås 1984/
Kilström, Bengt Ingmar: Skerike kyrka - Utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1985
Lundblad, Torsten: Skerike socken: dess kyrka och församling - Skerike församling 1980
Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952

Se också bifogad PDF