GÅSBORNS KYRKA

Komplettering vid inventering 2003:
Den första kyrkan på platsen stod färdig 1652. Kyrkan, som var uppförd i timmer, låg intill Gåsborns hytta vilken finns omnämnd redan 1584. Hyttan är idag borta, men bergsmannagårdarna minner om det förgångna. Efter brand 1927 ersattes den om- och tillbyggda 1600-talskyrkan av en ny träkyrka, invigd 1930. 1945 eldhärjades även denna kyrka efter ett blixtnedslag.
Den nuvarande tegelkyrkan uppfördes åren 1946-47 efter ritningar av arkitekten Einar Lundberg. Kyrkan byggs med ett rektangulärt långhus med smalare, rakavslutet kor, vidbyggd sakristia på långhusets norra sida samt ett torn i väster, vilket kröns av en huv med lanternin. Takfallen och tornhuven kläs med skiffer. Kyrkobyggnadens fasader avfärgas med en ockrafärgad slamputs. Kyrkorummet förses i koret med interiöra målningar av värmlandskonstnären Simon Sörman. Föremål räddade från de äldre kyrkorna konserveras av Sven Dalén. Armaturer skapas av Lars Holmström, Arvika, efter ritning av Lundberg. Interiört måleri utförs av J A Hagqvist i Filipstad. Nya kyrkklockor gjuts av G Bergholtz efter rester av de bärgade.
Sin första orgel, placerad på västläktaren, tillkommer och invigs 1952, byggd av Wilhelm Hemmerstam i Köpenhamn. 1980 byggs den sammas orgelverk ut och hela orgeln framflyttas österut. År 1985 sker en skiffertaksrenovering. I april 1990 förklaras kyrkan skyddad enligt kulturminneslagen. 1992 sker komplettering av takskiffret, förgyllning av kors och glob på tornet samt lagning och avfärgning av putsfasader och målning av fönster. Under hösten och vinter 1997-98 utförs renoveringsåtgärder beträffande mögel- och rötskadat golv. Arbetet har utförts under ledning av L-G Thörnbloms Bygg & Konsult, Grythyttan. I samband med dessa arbeten moderniseras den elektriska värmeanläggningen och i vapenhuset installeras golvvärme under ett nytt skiffergolv.

Kyrkan består av rektangulärt långhus med smalare och lägre, rakslutet kor, vidbyggd sakristia på långhusets norra sida samt västtorn, indraget i långhuset på den norra fasaden. Huvudingång sker i väster via tornet, men ingång finns även via sakristians västfasad. Kyrkan har en historicerande exteriör som är putsad och avfärgad i djup gulockra under skiffertäckta takfall. Västtornet kröns av huv med reslig skifferklädd lanternin.
Kyrkan är byggd som en långhuskyrka med en stomme i tegel på en svarttjärad sockel. I öster blir sockeln hög och här finns dörr till utgrävd källardel. Golvbjälklaget består av bärverk av trä med isolering av sågspån. Golvbjälklaget är upplagt på betongmurar utvändigt och betongplintar invändigt. Under golvbjälklaget finns ett kryputrymme tillgängligt från förråd under korbjälklaget.
Fasaderna är slammade och avfärgade i en djupt gulockra ton, närmast orange, och genombryts av svagt rundbågiga fönsteröppningar med grönmålade bågar. Även vindskivor och takfot är inmålade i samma gröna kulör. Fönstren har i överkant en svag markering genom högställda tegelstenar. Sakristian i norr, har ingång i väster som nås via en trappa i granitsten, två steg. Dörren är målad grön med smal stående panel. Under takfot ett i teglet markerat listverk. Byggnaden har ett regnvattensystem av koppar. Långhuset och koret täcks av sadeltak med skiffertäckning. Sakristian har ett valmat tak med samma ytbeläggning. Skiffret är av glimmertyp och även nocken är av skiffer.
Tornet i väster är på den norra sidan inbyggt med långhuset. På den norra fasaden finns två mindre fönster, för bakomliggande trappa och tornrum. Två mindre fönster finns även på tornets södra fasad. Entrén i väster sker genom en insänkt rundbågeformad portal som nås via en granittrappa i tre plan. Dörren, av partyp, är av trä med fyrkantsindelning och kopparklädd nederdel. Svartmålade räcken på sidan av entrén. Ovan portalen en sten med text: GÅSBORNS KYRKA. Uppförd 1652. Brunnen 1927. Återuppbyggd 1928-30. Ånyo brunnen 1945. Ånyo återuppförd 1946-47. Tornet har två tornluckor i vardera väderstreck. Grönmålade tornluckor med snedställd panel. Fasaden avslutas med en teglad profilering under torntaket. Tornet kröns av en oktogonal skifferinklädd lanternin placerad på ett svängt skiffertak och avslutas med en svängd huv krönt av ett förgyllt kors på stor kula. Den skifferklädda lanterninen har en gråmålad takfotslist av trä.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Rektangulärt långhus med förhöjt smalare kor med rakt avslut och vidbyggd sakristia norr om långhuset. Golv av trä, putsade väggar och ett spetsbågeformat panelklätt innertak. Svagt rundbågeformade fönster. Profilerad triumfbåge i övergången koret; altarväggen är dekorerad med monumental muralmålning av Simon Sörman (1905-1963). Predikstol och dopfunt från 1947. Bänkar bildar två kvarter, och är vägganslutna mot norr, söder och väster. Läktare i väster, som en balkong, med orgel från 1952. Vapenhus i tornets bottenplan.
LÅNGHUSET Kyrkorummets tak har en spetsbågig form med träpanel i långhusets och slätputsad valvning i koret. På altarväggen finns en monumental muralmålning av konstnären Simon Sörman.
Långhuset har ett lackat trägolv, putsade väggar avfärgade i en gulbeige ton med en putsad taklist mot en större trälist målad i grått och grönt som bär upp ett spetsbågeformat vitmålat innertak av trä. Väggarna bryts upp av svagt rundbågeformade fönsteröppningar med laserade gröna bågar. Bågarna bildar en stor korsform med mångspröjsning innanför. Fönstren är kopplade med helstora innerglas. Mittgången täcks av en matta, beige heltäckningsmatta. Tre ljuskronor över mittgången, elektrifierade och en mindre för levande ljus över koret. Ljuslampetter på väggarna. Utgång till sakristian genom trädörr, laserad med rutmönster. BÄNKARNA är vägganslutna mot norr, söder och västvägg. Efter väggarna löper en bröstning i bänkarnas höjd. Bänkarna har raka gavlar och saknar dörrar. De är målade i två gröna kulörer och en djupt engelskt röd kulör.
KORET är förhöjt två steg och har lackat trägolv och putsade väggar lika långhuset. Ett fönster är placerat i den södra väggen. Det har samma form som långhusets, men något lägre. En spetsbågeformad nisch, med trappstegsdekor, öppnar upp till koret. I koret står ett högt placerat rektangulärt ALTARE av vitslammat tegel med marmorskiva från 1947. Framför det en tät, tresidigt bruten ALTARRING med fyllningar i beige med grönt ramverk från 1947. Sammetstyg i guldfärg på knäfall. Koret har en rakt avslutad vägg i öster med en ALTARTAVLA i form av en sk muralmålning utförd 1947 av konstnären Simon Sörman. Den upptar hela korväggen och domineras av den högt placerade Kristusgestalten såsom såningsman, läraren Jesus m.a.o. Omedelbart därunder ser man en illustration till liknelsen om de fyrahanda sädesåker: den grunda jorden på hälleberget, den törnebevuxna, den tilltrampade och den goda jorden (enligt Matt. 13 och Lukas 8). Sidopartierna visar samtidsmänniskor, till vilka modeller mer eller mindre tydligt valts bland befolkningen. Kring människorna är deras omgivningar och levnadsvillkor antydda: den värmländska landsbygden, skogen och bergsbruket, kyrkans återuppbyggande men även på avstånd stora offentliga byggnader. Flossad KORMATTA i vitt, gult och grönt. Mitt på kormattan är kyrkans ljusbärare placerad, 1980. AMBO i trä, inmålad i kulörer lika bänkarna.
En PREDIKSTOL från 1947 är placerad på i korets norra parti, på väggen öster om nischen in till koret. Den nås via en svängd furutrappa från långhuset. Korgen har fyra sidor och en sexsidig baldakin. På korgens fyllningar sitter snidade evangelistfigurer med symbolerna; svärdet, nyckeln, korset, bok och klubba samt änglahuvuden. På korgen ett timglas från äldre predikstol (äldsta kyrkan), 1700-tal. Baldakinen har en enkel utformning och avslutas med ett förgyllt kors på kula. Predikstolen är hållen i grönt, rödlila, guld och blågrå kulörer. Som pendang till predikstolen, står i korets södra parti, utanför nischen, DOPFUNTEN av sandsten. Den har en rund platta och bas som bär upp en rundformad kuppa med spetsbågeblinderingar. Ovan dopfunten en psalmnummertavla. Den är daterad i ramen 1797. Överst en strålande sol. Beige bottenplatta. Sidolampetter sitter på ramen, i mässing. Två figurer, snidade och bevarade från äldsta kyrkan, sitter monterade på långhusväggarna; Matteus och Lukas.
LÄKTAREN i väster hänger ut som en balkong från en spetsbågeformad nisch för orgeln. Läktaren har en rak barriär med fyllningar. De har målningar av konstnären Simon Sörman, 1947. Porträtt i helfigur visande svenska psalmdiktare i sju fält: Olaus Petri, Jakob Arrhenius, Jesper Svedberg, Haquin Spegel, Johan Olof Wallin, Frans Mikael Svedberg, Samuel Hedborn, Lina Sandell och J A Eklund. Barriären är förhöjd med ett räcke. Undersidan är panelad och grönmålad. I övrigt dominerar gult, grönt och mörk grönt vad gäller bemålning. ORGELN är liten, vit med träfärgade pipor. Orgelverket är byggt av Wilhelm Hemmerstam, Köpenhamn och invigdes 1952. Ombyggnad 1980. Under läktaren finns entrédörren. Den är en pardörr med fyllningar, målad gul i ett grågrönt ramverk och vitt listverk. Norr om entrédörren ett litet fönster, medeltidsinspirerat, för ett bakomliggande förråd.
SAKRISTIAN norr om långhuset med utgång till kyrkorummet väster om predikstolen har trägolv, putsade väggar och ett gulmålat trätak. Fönster finns i öster, rektangulärt med småspröjsning, båge målad grön. Utgång i väster. Textilförvaring och skrivbord samt fyra porträtt av betydelsefulla präster som tjänstgjort i församlingen.
VAPENHUSET har ett golv av Grythytteskiffer, grå sockel, putsad vägg och ett panelklätt tak målat grågrönt. Mellan vapenhus och kyrkorummet en smalare rumsdel, en förhall, där dörrarna nu är bortplockade. Här finns dörrar till bakomliggande två förråd. Enkla släta gråmålade dörrblad. Även pardörren som leder in till kyrkorummet är gråmålad. I det nordöstra hörnet en trappa till tornet och läktaren. I trappan finns ett litet fönster, i norr. Ytterportens dörrblad är målade gråa. I vapenhuset förvaras ett bokbord, kista och en prästlängdstavla. TORNET har manuell ringning av klockorna. Gjutna 1947 av rester efter de som skadades i branden.
ÖVRIGT - piano, processionskors av trä tillverkat 1992 av Gunnar Andersson, Gåsborn, två kyrkvärdsstolar, sittdynor, hörselanläggning.