Genom huvudentrén i väster kommer man direkt in i vapenhuset. Porten är på insidan enkel och målad i en grå kulör med brytning mot grönt. Varje dörrblad har två profilerade tvärslår. Den murade väggen strax innanför entrén är målad vit. Det gråmålade taket över vapenhuset är en del av läktaren. Utrymmet byggdes om 1968-70 och förändrades igen i början av 1980-talet. På båda sidor om ingången är idag läktarunderbyggnader och fem dörrar leder från vapenhuset in till olika utrymmen. På södra sidan finns dörr till läktaren, ett rum med bergsvärmeapparatur och ett elrum. I norr finns en toalett och en brudkammare. Under 1900-talets början var väggen under läktaren mellan vapenhuset och kyrkorummet sluten med en pardörr i mittgången och separat entréer på norra och södra sidan till de två trapporna upp till läktaren. Pardörren hade spegelindelning på den nedre delen och ett glasat parti i den övre med färgat glas. De två enkeldörrarna var utförda lika pardörren. 1969-1970 togs väggen bort och mittpartiet under läktaren byggdes in med ny vägg längre in i kyrkorummet liksom utrymmet på norra sidan. I läktarunderbyggnaden gjordes utrymmen för brudkammare, toalett, städ och elcentral. Läktarunderbyggnad utvidgades under 1980-talet genom en utökning av mittpartiet mot norr för ny brudkammare
På golvet i vapenhuset ligger en heltäckningsmatta över trägolvet. Golvsockeln är profilerad och målad i en grå kulör. Taket i vapenhuset är ytterst rundat som portens överdel. Här hänger en lykta och två infällda infravärmare. Längre in är taket ombyggt till en rak form och där sitter tre infällda lampor. I vapenhuset finns fyra marmorerade pelare av trä och på var sida om utgången två pilastrar, även de marmorerade men i en avvikande färgsättning. 1925 togs befintlig kulör på pelare och pilastrar bort och målades om enligt en äldre färgsättning. Då restaurerades kyrkan under ledning av konservator Olof Karlsson med strävan att återställa den ursprungliga färgsättningen.
Pilastrarna är marmorerade i en grå färgskala och har ett gråmålat fundament som är lägre än pelarnas. Pelarna har en marmorering i brun färgskala med gråmålat fundament. Väggarna och dörrarna i läktarunderbyggnaden är svampmålade. Fodren samt karmar är gröna och fodren fortsätter upp mot taket och delar av väggytorna i fält. Dörren in till kyrkorummet är en pardörr med glas från 1968-69. Glaspartiet täcker två tredjedelar av dörren och är indelat i små rutor. Under finns en spegel med grå ram och en grönmålad botten. I övrigt är dörren målad i svampteknik lika väggarna. Trätrappan till läktaren på södra sidan är från 1968-69 och har en mörkt grå handledare på västra sidan. Samma typ av svampteknik återkommer på väggarna och fältindelningen i trappen. Här syns på västerväggen lite av en pelare, lika den i brudkammaren.
Brudkammaren är ett långsmalt utrymme som i norra delen är glasat ut mot kyrkorummet. Glaspartiet är indelat i smårutor precis som kyrkorummets entrédörrar. Rummet tillkom 1988 då läktarunderbyggnaden utökades. Sidostyckena på de bänkar som avlägsnades vid ombyggnaden återanvändes som en del av den östra väggen i brudkammaren. De vitmålade väggarna är åt söder och öster är av stående panel medan resten av rummet har en murad vägg. Taket är målat vitt. Det hänger en lykta med blyspröjsat glas strax vid ingången. Längre in i rummet finns en modern taklampa över ett soffmöblemang. Pelarna som bär upp läktaren är synliga på västra väggen. Längs med golvet löper en hög grön golvsockel. Kapphylla direkt innanför dörren samt på andra sidan en bänk.
Toaletten är handikappanpassad och trägolvet döljs av en grön plastmatta. Toaletten tillkom då man installerade bergvärme i kyrkan 1999. Väggen i norr är svängd, vilket även är tydligt ute i kyrkorummet. På väggarna sitter vitmålad väv. Inne i toalettutrymmet syns också delvis en av de pelare som bär upp läktaren, här vitmålad. I elrummet täcker en brun linoleummatta golvet. På västra väggen sitter ett elskåp. Även här är väggen svängd mot söder. Utrymmet med apparatur för bergvärmet har på väggarna vitmålad väv och på golvet en plastmatta. Här inne finns också en vattenho.
Läktaren är stor och rymlig och får ljus från fönstren på långsidorna samt i väster från ett runt fönster. Framför fönstren sitter träräcken. Trappan på läktaren södra sida från 1968/69 ersatte den befintliga trappan. Samtidigt sattes den norra trappöppningen igen. På läktargolvet ligger en täckande blå matta, fastsatt med fastskruvade kanter av metall. Orgeln är centralt placerad. På södra sidan finns tre gradänger uppbyggda men endast en bänk. På norra sidan står sex stycken bänkar och de är placerad på en upphöjning av trä med smala spontade brädor vilka ligger längs med västgaveln. De grönmålade bänkarna har ett högt ryggstöd och på baksidan bokstöd. Precis framför barriären är det gamla trägolvet med breda brädor synligt. I den lilla utkragningen på barriären står en elorgel med mikrofon samt stolar. Bakom orgeln står en av de gamla läktarbänkarna samt fällstolar i trä och andra föremål liksom ett stort element. På norra sidan står även ett grönmålat skåp där mässhakar samt antependium förvaras vilken tillkom 1975. På orgelns baksida hänger ett antependium. En lucka i taket bakom orgeln leder upp till vinden, endast nåbar med stege. Uppe på läktaren finns ett dragband vilket är fäst mellan långsidorna. Ett element finns på västra sidan. På läktaren finns på väggarna uppsatta fyra trearmade lampetter med elbelysning.
1807 fick kyrkan en orgel tillverkad av orgelbyggare Erik Nordqvist. 1925 togs befintlig målning på orgelfasaden bort och den äldre kulören återskapades. Den marmorerade fasaden når ända upp till taket med sina utsmyckningar. I mitten kröns orgeln av treenigheten. Piporna är inbyggda men har öppningar som gör dem synliga i orgelfasaden. 1941 installerades ett nytt orgelverk med 24 stämmor av H. Lindegren från Göteborg. Den senaste konserveringen skedde 1982 och ombyggnad och reparation av orgeln utfördes 1986. Orgelfasaden behölls och kompletterades med massiva speglar på orgelhusets gavlar. Arbetet utfördes av Johannes Menzel Orgelbyggeri B. Spelbordet är placerat mot orgelfasaden. På var sida spelbordet står ett skrivbord med pärmar av diverse slag samt ett skåp.
Mot kyrkorummet är läktarbarriären vackert utformad med marmorerade speglar med guldram samt avdelande kolonetter. Kapitälet är en del av den utkragade och marmorerade överliggaren. Barriären är marmorerad i olika nyanser av grönt. Barriären skjuter ut i två steg mot kyrkorummet. 15 speglar varav den i mitten dubbelt så stor som de andra. Kolonetterna är dekorerade med förgyllda kannelyrer. Läktarbarriären är på insidan enkelt utformad med speglar och är målad grå och på dess insida sitter element upphängda med en skyddande platta bakom. På barriärens södra och norra sida sitter bokstöd uppsatta. Överliggaren är mörkt grå med brytning åt grönt. Precis ovan barriärens fäste på både södra och norra sidan sitter en vit högtalare. Innan restaureringen 1925 hade både orgelfasaden samt läktarbarriären en färgsättning i ljus kulör och förgyllning, troligen från 1880-talet. 1927 sattes det på läktarbarriärens mittparti upp en duk av konservator Olof Karlsson för att dölja Sundins motivmålning föreställande musikinstrument. Duken avlägsnades 1987 och målningen togs åter fram.
Läktarunderbyggnaden går inte hela vägen fram till läktarbarriären. Två rader av pelarna som bär upp läktaren, åtta stycken, finns i kyrkorummet. Pelarna under läktaren har samma brunröda nyans som pelarna ute i vapenhuset. I norra delen finns också ett runt bord med stolar samt en barnhörna framför brudkammarens fönstervägg. I söder står ett bord med vykort och gästbok samt ställning på väggen för vykort. I taket av slätspont finns infällt sex fyrkantiga armatur. Från taket hänger också, på var sida om utgången, mindre högtalare. Bänkarna gick innan ombyggnaden ända mot vapenhuset.
Kyrkorummet har ett välvt tak som avslutas med ett spegelvalv. Brädorna i taket är vitmålade i en varm ton. Den kraftiga taklisten är marmorerad. Spegelvalvets mittparti har tre målade rosetter från vilka ljuskronor hänger ned över mittgången. I taket finns två igensatta öppningar, en på norra och en på södra långsidan, där det troligen suttit skorstenar från kaminerna i kyrkorummet. Taklisten och kyrkorummets väggar målades 1993, innan dess var väggarna troligen kalkavfärgade. Längs med rummet löper en låg bröstning i grått och den övre delen har en varm vit ton. På varje långsida finns höga fönster med rundbågig avslutning, på norra väggen fem och på södra fyra. Fönstren har 12 rutor med ytter- och innanfönster. Under varje fönster sitter ett element. Ovan portalen i söder är ett rosettfönster som liknar det ovan läktaren. Dörren är en pardörr med tre spegelfält på vardera dörrblad, rundade i överkant, och fästade i muren med grova gångjärn. Dörrbladen är målade i en grå kulör.
Ett trägolv ligger i långhusets riktning och i gångarna ligger mönstrade gångmattor i gråblå kulör. Bänkarna är indelade i fyra slutna bänkkvarter. Antalet bänkrader är 21 men har tidigare varit 25 bänkrader. Enligt skriftliga källor skulle bänkarna från början varit 27 stycken och utförts av Erik Gerdström från Ope. Bänkkvarteren börjar med bänk nummer fyra och avslutas med bänk nummer 21, samtliga dörrar är numrerade. Bänkarna moderniserades 1924 för att göras mer bekväma. De tre främre bänkar, vilka var kortare än de övriga, togs bort 1980 och fronten flyttades bakåt. Bänkfronterna är spegelindelade med marmorerade listverk samt överliggare. Sockeln är gråmålad och liknar golvsockeln i vapenhuset. Nyare fotstöd, ej målade. Dynor i en grön kulör med dragning åt det turkosa som fångas upp i bänkarnas kulör tillkom 1980. Ryggstödens spegelindelning är laserad med svampteknik. Under varje bänk sitter en bänkvärmare. Hattkrokarna som skall ha satts upp 1934 är borta. I bänkkvarteren är trägolvet synligt. I norra mittarmen står en ljusglob på en gravsten infälld i golvet med glasskiva över. Mot främre bänkkvarteret i samma korsarm står en låg bänk med ljus och stenar för förbön.
Det är ett stort och luftigt kor som är upphöjt från långhuset med ett steg. Koret utvidgades 1982. Barriären till predikstolens trappa sitter ihop med norra korbänkens bänkfront som fortsätter i vinkel längs östra väggen. På södra sidan finns också en sluten bänk. På södra sidan av koret står den i kalksten utformade dopfunten med dopskål av mässing. Dopfunten är från 1200-talet och tillskrivs den gotländske stenmästaren Sigraf. Bredvid den står ett mindre altare samt en golvljusstake. På södra sidan står även en kororgel vilken installerades 1993 och målades samtidigt av målare Per Halvarsson. På norra sidan står ett skåp med noter och under predikstolen en stor järnkista med flera lås samt massor med svarta notställ. På korgolvet står också en ambon samt ett flertal karmstolar på norra sidan mot bänken samt på södra sidan fällstolar lika de andra framför de bänkarna. Golvet täcks av en likadan matta som i kyrkorummet.
Predikstolen från 1786 är tillverkad av Johan Edler från Lockne som även utfört altaruppsatsen. Predikstolen är placerad på norra korväggen, mellan två fönster. Den harmoniserar i färgerna med läktaren, orgeln och altaruppsatsen vilket ger kyrkorummet en helhetskänsla. Bakom predikstolen en blå draperimålning i trä från 1791 med målade guldfransar vilken går ut något över fönsternischen samt under korgen och över ljudtaket. Draperingen binder ihop korgen och ljudtaket. Ljudtaket är rikt dekorerat och kröns av en strålsol. Taket är byggt i två nivåer. Det är förankrat i väggen bakom med en järnstång. Ljudtaket har invändigt ett plant målat tak i ljust grått med brytning av blått. Takets överhängande kanter är vackert utskurna ur träet samt festongerna. Alla detaljer är förgyllda. Korgen är tresidig med sidofälten rikt dekorerade med förgyllningar i relief. Ovan varje spegel sitter ett änglahuvud. Korgens överliggare är marmorerad och utkragad och på vilken ett marmorerat bokstöd är fäst liksom ett timglas. Tidigare fanns också en döskalle på timglaset som dock stals för ca 10 år sedan. Den nedre delen av korgen börjar med en marmorerad utkragad list på vilken det under är fäst snäckskal samt bladornamentik. Korgens underdel är korgimiterad och avslutas med en rundel. Korgen är förstärkt med två järnbalkar i norrväggen och in under korgen. 1981 upptäcktes att de befintliga träbjälkarna börja släppa från väggen. 1982 byttes de ut mot nu befintliga järnbalkar och predikstolen konserverades samma år.
Altaruppsatsen tillverkades 1784-85 av Johan Edler. Den har en antikiserande stil med kopplade kolonner och är stilmässigt en bladning av rokoko och gustaviansk stil. Centralt placerad och något indragen, står kristus på korset snidad i trä mot en neutral bakgrund. Två förgyllda kvinnogestalter av trä, så kallade profilörer, står på var sida om kolonnerna på en mindre avsats. Kolonnerna liksom altaruppställningen är målad med marmorimitation. Detaljer som kapitäl, putti, kolonnvulster och konsoler på altaruppsättningen är till stor del förgyllda. Bakom altaruppsatsen är målat ett skenperspektiv direkt på väggen samt upp över taket. Målningen utfördes av Jonas Wagenius från Sundsvall 1790-92. Genom att måla arkitektoniskt på väggen bakom själva altaruppsatsen förstärks intrycket och gör altaruppsatsen större och magnifikare. Skenperspektivet är uppbyggt av kolonner med korintiska kapitäl och nischer med urnorna målade i grisailleteknik. Här liksom bakom predikstolen är draperingen blå. Draperingen hålls längst upp ihop av en målad i dimensionerna stor putti. Predellamålningen nedanför Kristusgestalten är målad på duk och föreställer nattvarden. Den skänktes 1800 till kyrkan. Konstnären är okänd men skriftliga källor tyder på att det skulle kunna vara Pehr Sundin. Omfattningen kring entrén in till sakristian är målad och är en del av skenperspektivet. 1925 och 1982 konserverades altaruppsatsen.
Altarbordet har raka sidor med avfasade kanter med förgyllda kannelyrer och på altarbordets framsida är målat en lagerkrans med symmetriskt hängande festonger av lagerblad. Dekorationerna är dock inte synliga då ett antipendium hänger framför. Altarbordet är av trä och målat i en ljust grönt kulör, ev. laserat och är en del av altaruppsatsen. På bordet ligger en duk med spets som går ned över altarets sidor och på den står två silvervaser, gåva 1959 från Matilda och Jonas Torkelsson samt Märta Magnusson f. Ajax till minne av Märta och Torkel Nilsson och Nils Torkelsson, Bjerte. Två silverljusstakar, gjutna samt ett metallkors med detaljer av trä och en Kristus på korset i metall, tillverkad i dåtidens västtyskland. Altarbordet renoverades 1987. Framför altaret står ett knäfall av S. Eliasson tillverkat 1975. Det är klätt med ett likadant tyg som på altarringen.
Den slutna altarringen är halvcirkelformad med utskjutande och svända sidopartier och ingång från sidorna. De marmorerade balusterdockorna ger ett livligt intryck genom sin genombrutna fasad. Sockeln med knäfall är gråmålad med ett rött plyschtyg liksom på överliggaren. Delar av altarringens listverk och facklorna som kröner gavlarna på altarringen är förgyllda samt guldmålat.
Nummertavlorna är förankrade i korbänkarna och riktade mot kyrkorummet. De har en svart tavla av tyg med vacker förgylld ramdekor. Den svarta tavlan är vändbar. 1982 konserverades nummertavlorna liksom predikstol, altaruppsats, orgelfasad samt bänkar. Korbänkarna är annorlunda målade än de i kyrkorummet i övrigt. Speglarna är svampmålade i grönt och i varje spegel är en kärve målad och med ramar målade i blått och rött. Bänken är annars svampmålad i brunt kring spegelpartierna. Golvlisten skiljer sig ngt och är mer markerad samt har en utkragad övre del som är mörkgrå samt listen under brun och den nedre ljusare grå.
Framför de främre bänkarna mot koret står på norra sidan en svart flygel med pall och en golvlampa samt fällstolar. Längs med ytterkanten mot norra långsidan sitter en trälåda som döljer de rör vilka leder till bänkvärmarna.
Golvlisterna i kyrkorummet längs långsidorna verkar ha höjts någon gång då den kompletterats med en undre del. Golvlisten är målad grå med en hög och rundad kant. I väggar samt i golvsockeln finns missprydande urtagningar för kablar med mera. I golvet finns spår efter tidigare bänkar samt hål i golvet för bänkvärme, framförallt framme i koret är detta tydligt. I mittgången togs en inspektionslucka upp 1999. I den bakre delen syns spår efter bänkar i golvet.
På väggarna hänger, strax framför två fönster på var långsida, högtalare i vitt med en något grå framsida. De är monterade på ett järn. På långsidorna hänger trearmade lampetter med elektriskt ljus med reflektionsbricka bakom, tre på norra sidan samt fyra på södra sidan. Samma typ av lampetter sitter även på var sida om altaruppsatsen. Övrig belysning i kyrkorummet utgörs av tre par strålkastare på södra och norra sidan i koret, fästa mot taklisten och vilka riktas mot altare samt predikstol.
Sakristian nås genom en dörr bakom altaruppsatsen. Det är två breda trappsteg ned, klädda med en likadan matta som i koret. I sakristian ligger ett trägolv och i golvet sitter en lucka, mot södra sidan, vilken leder ned till ett källarutrymme med trappa av kalksten samt murat valv av kalksten. På sakristians golv ligger en blå gångmatta samt två vanliga mattor. Golvsockeln är något rundad i överkant och gråmålad. Gångmattan leder fram till det lilla altaret som nu står framför den igenmurade öppna spisen. Nischen på öppna spisen är försatt med likadant blått tyg som på det lilla altaret. 1950 restaurerades sakristian då den öppna spisen sattes för och blev böneplats samt två skåp som placerades på var sida av spisen. Altarbordet är täckt av en duk vilken går ned över sidorna. En knäpall i trä står framför klädd i det blåa tyget. På väggarna mot öster står skåp med profilerade avslutningar, på var sida om altaret.
I sakristian finns två fönster, en i söder och en i norr, placerade i djupa nischer. Mellan glasrutorna sitter galler. De något sluttande fönsterbänkarna har kompletterats genom att man satt in en överbryggande trähylla. På dessa hyllor står nu diverse föremål som ljusstakar, böcker och en pigtittare. Under fönstren sitter element. Väggarna i sakristian är putsade i en vit varm ton. På södra väggen hänger två kollekthåvar. På norrsidan sitter en äldre trädörr med gångjärnsbeslag och ådermålning med utgång mot norr. I nischen ligger kalksten på golvet. Mellan dörrarnas karmar sitter dragband, tre på västra sidan.
Taket i sakristian är av trä i olika bredd och vitmålat. Det är fältindelat av smala profilerade lister målade i en varm grå kulör lika den profilerade taklisten i rummet. Det är lågt i tak men är ändå ett ljust rum med ljusinsläpp från två håll. Rummet är inte övermöblerat. Det står ett fällbord med karmstolar varav en äldre samt två mindre bord, åt söder. Det stora bordet åt norr. Mot västra väggen står ett ståndur anno 1834 där mekaniken är tillverkad av N. Andersson i Lockne och fodralet av Jonas Söderplan. På västra väggen sitter fotografier på tidigare kyrkoherdar.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
