BARA KYRKA

Kyrkan är enskeppig och har långhus och kor täckta av kryssvalv. Sakristian är förlagd till korsarmen i söder, den s.k. Herrskapskyrkan, Valven i långhus och kor är från 1300-1400-talet. Sakristian täcks av ett plant tak. Koret är upphöjt. Långhuset har två öppna bänkkvarter åtskilda av mittgången. Golven är belagda med gult tegel frånsett koret som har grå åttkantiga och svarta fyrkantiga konststensplattor. I sakristian finns ett gråmålat trägolv.
Kyrkans fasta inredning och inventarier
Altaruppsatsen är från tidigt 1600-tal. Den är rikt skulpterad och utformad i renässansstil med bl.a. kolonner, änglahuvuden, brosk- och beslagsornamentik. I centrum finns en målning på pannå med ett korsfästelsemotiv. I överstycket finns en målning med motivet Lammet och fanan. På sidostycken finns vapensköldar för ätterna Grubbe, Laxmand och Ulfstand.
Altarundeln har rundad form med öppen barriär av balusterdockor, målade i gråbrunt..
Dopfunten är daterad till senare hälften av 1100-talet och utförd i sandsten. Cuppan har dekor i låg relief med palmettbård. Foten har fyra maskaroner. I Skånes medeltida dopfuntar av Anders Tynell hänförs dopfunten till Höörsgruppen. Dopfunten är placerad i långhusets sydöstra del. Till kyrkan hör en dopfunt från sent 1800-tal i gjuten cement och konststen, terrazzo. Den är placerad i vapenhuset.
Predikstolen är från 1885 och ritad av E Jacobsson. Den är samtida med övrig fast inredning, som är utförd i en medeltidsinfluerad stil. Ådringsmålad i ljust brunt med förfyllda detaljer. Trappan har räcke med spegelfyllningar och listverk. Predikstolen är placerad i invid väggen i långhusets nordöstra del.
Bänkinredningen , är samtida med övrig fast inredning från 1885och består av fristående bänkar med dekorativt utformade svängda gavlar. De två främre bänkraderna på vardera sida är försedda med luckor och bildar en sluten del av bänkkvarteret. Inredningen är ekådringsmålad i ljust brunt.
Orgeln, orgeln är byggd av AV Lundahl, Malmö, 1883 och senare ombyggd. Orgelfasaden, från 1885 och troligen ritad av arkitekt E Jacobsson, är av triumfbågstyp och indelad i tre fält med högre rundbågigt mittfält som avslutats med en gesims medan sidofältens avslutning är kvartscirkelformade. Fälten har synliga pipor. Fasaden är ådringsmålad och har förgyllda detaljer. Spelbordet finns på södra sidan av orgelhuset. Läktarbarriären består av ett ramverk med fyllningar och listverk. Den har samma målningsbehandling som orgelfasaden.

Bara kyrka är uppförd under 1100-1200-talet. Ursprungligen var den utformad som en romansk kyrka med långhus och kor. Det är inte känt om kyrkan hade absid. Det nuvarande rakt avslutade koret tillkom i samband med att kyrkan utvidgades mot öster under slutet av medeltiden. Tornet i väster och ett numera rivet vapenhus mot söder tillkom vid samma tid. Samtidigt slogs valv i långhus och kor. Den s.k. Herrskapskyrkan, söder om koret och idag använd som sakristia, tillkom under 1600-talet och utgjorde ursprungligen ett gravkor för ägarna till Torups slott. Kyrkans äldre murverk är uppbyggt av sandsten, marksten och krita.

Källor och litteratur, ett urval
Underhållsplan för Bara kyrka 2004-12-30, Ponnert Arkitekter AB, Degeberga
Fernlund, Siegrun: Ett herranom värdigt tempel. Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812-1912, 1982
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet
Projektrapport under utgivning, Skåne. Landskapets kyrkor. (red. M Dahlberg)