HYCKLINGE KYRKA

Historiken kompletterad vid inventeringen 2005:

KYRKOBYGGNADEN
Det är lite känt om Hycklinge medeltida kyrka. Det har med största sannolikt funnits en kyrka redan under 1100-talets slut eller 1200-talets början. Om det var samma kyrka som utdömdes som mycket bristfällig i mitten av 1700-talet eller om den hade ersatts av en stenkyrka är oklart. Den kyrkobyggnad som beskrivs i mitten av 1700-talet var uppförd av gråsten med rektangulärt långhus. Kyrkan var tornlös och en klockstapel av trä fanns strax utanför kyrkogården. Stiftsmurmästaren Petter Andersson fick i uppdrag att utföra ritningar till en ny kyrkobyggnad. Ritningarna godkändes inte av Överintendentsämbetet, som genom arkitekt Olof Tempelman utförde nya ritningar. Olof Tempelman (1745-1816) var anställd vid Överintendentsämbetet och var professor i arkitektur vid Konstakademien. Han var uppvuxen i Östergötland och engagerade sig i ett flertal kyrkobyggen i länet. Två ritningar från 1775 finns bevarade och visar en kyrkobyggnad i brytningspunkten mellan rokoko och den begynnande gustavianska stilen. Kyrkan uppfördes sannolikt av murmästaren Petter Andersson med återanvändning av de medeltida murarna i norr och väster. Kyrkan stod klar 1778 och fem år senare var även tornet klart. Det visade sig dock ganska omgående att den södra muren var för dåligt grundlagd och kyrkan hotade att rasa. Den revs, med undantag av tornet, år 1791. Arkitekt Per Wilhelm Palmroth vid Överintendentsämbetet stod för ritningarna till den nya kyrkan, som uppfördes av stiftsbyggmästaren Casper Seurling intill det bevarade tornet. Kyrkan uppfördes 1792 av sten med rektangulärt långhus med tresidigt avslutat kor i öster och sakristia mitt på nordsidan.

Den nya kyrkan försågs med en ny altarprydnad med altartavla målad av Pehr Hörberg 1794. Han hade sannolikt även ritat omfattningen, som återfinns bl a i Ekeby kyrka i Närke från 1793 och 1794 i Lekeryds kyrka i Småland. Han dekorerade även läktarbarriären med medaljonger med kungaporträtt i grisaille, dvs i gråtoner. Målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Pehr Hörberg (1746-1816) var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Orgel tillkom 1810 och var byggd av orgelbyggaren Pehr Schiörlin i Linköping. Även han var ofta anlitad. Predikstolens tillkomsthistoria är ännu inte helt utredd. Enligt äldre uppgifter ska predikstolen från 1692 ha flyttats över till de nya kyrkorna och ersatts av en ny predikstol först 1845-55. På ritningarna till kyrkans nybyggnad från 1775 och 1792 är predikstolen placerad på norra väggen med uppgång direkt från sakristian. Den nuvarande predikstolen ska enligt uppgift ha tillverkats av en lokal snickare i mitten av 1800-talet. Den tofsförsedda baldakinen har samma utförande som den samtida i Horns kyrka och de är sannolikt tillverkade av samma snickare. Korgen och baldakinen skiljer sig något åt i utförandet och korgen kan eventuellt vara äldre. I slutet av 1800-talet renoverades kyrkan och de nuvarande fönstren med nygotisk spröjsning och delvis färgade glas tillkom. Sannolikt härrör även ytterdörren till västportalen från samma tillfälle.

Nästa större renovering utfördes först 1961 under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee. Det var framför allt interiören som förändrades med läktarunderbyggnader, vilka inreddes till bl a brudkammare och kapprum. Bänkarna moderniserades och bänkkvarteren gjordes om med sidogångar. Exteriören renoverades först 1992 efter ritningar utförda av ATRIO arkitekter i Västervik.

Exteriör beskrivning
Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia mitt på norra långsidan och torn i väster. Kyrkan och tornet är uppförda av sten med vita putsade fasader. På såväl långhus som torn finns ankarjärn. Tornet saknar sockel, medan långhuset har en grå spritputsad sockel. Sadeltaket är valmat mot öster och täckt med svartmålad plåt med jämna falsar och ståndrännor. Taket har sannolikt delvis bevarat plåten från 1885 års renovering. En vindflöjel finns över koret med årtalet 1819. Tornet kröns av en svängd huv med plåtklädd lanternin med takfall täckta med kopparplåt. Klockvåningen är försedd med rundbågiga öppningar med gråmålade plåtinklädda luckor. Den östra öppningens nedre del döljs av långhusets övre takparti, vilket kan indikera att det äldre rivna långhuset var något lägre. Fönsteröppningarna är rundbågiga med inmurade, äldre, gråmålade, spröjsade träbågar i nygotik. De övre glasen är färgade. Fönstren ska enligt uppgift vara skänkta av förre nämndemannen Lars Magnus Pettersson i Hagaberg, född 1825. Fönsterblecken är av svartmålad galvaniserad plåt. Huvudingången är via tornet i väster, vilken är försedd med en rundbågig portal med en äldre dubbeldörr med dekorativt utformade grönmålade speglar. Över den västra ingången finns en kalkstenstavla med följande text; KYRKAN BYGGDES NY 1778, TORNET AF GRUND UPMURADT 1783. GUDI ALLENA ÄRAN. En ingång finns även centralt placerad på södra långsidan. Portalen har en omfattning i gustaviansk stil med överliggande lunettfönster med färgat glas. Dörren som sannolikt är ursprunglig är av samma typ som dörren mellan vapenhus och långhus. Den är grönmålad och klädd med en profilerade panel i rombmönster. På sakristians västra sida finns nedgång till källare/pannrum och i norr finns två källarfönster.