SÖDRA NY KYRKA

Komplettering vid inventering 2002:
Södra Ny kyrka är Värmlandsnäs största kyrkobyggnad med plats för cirka 400 besökare. Anledningen till att denna kyrka byggdes så stor kan bero på att de intilliggande storgårdarna Sjönnebol och Ramstad hade många anställda och att det till kyrkan dessutom kom tillresta båtfolk som lade till vid Staviken.
Åtminstone en kyrka har funnits före den nuvarande. Det var en träkyrka, timrad med spåntak, med fristående klockstapel som var belägen något om väster från dagens kyrkobyggnad. Den lär enligt uppgift ha sålts i delar på auktion 1774 efter det att den nya kyrkan stod klar.
Enligt kyrkans arkiv startade bygget av den nya kyrkan 1757, detta årtal finns även angivet på tornets västfasad. Som arkitekt och byggmästare fungerade först den tyskbördige Christian Haller, domkyrkoarkitekt Karlstad. Men bygget kom efter hans död att slutföras av Hallers gesäll Sven Hertz.
Kyrkan invigdes i februari 1773 och uppvisade då ett rektangulärt långhus med rakt avslutat kor och med torn placerat i väster med vapenhus i bottenvåningen. Kyrkans exteriör har fortfarande prägel av byggnadstiden. Murarna är utvändigt spritputsade och invändigt slätputsade. De genombryts av rundvälvda fönsteröppningar. Västtornet kröns av en kopparplåtslagen huv med sluten lanternin. Sedan 1871 finns en vidbyggd sakristia under pulpettak i öster. 1828 utbyttes äldre takbeläggning av spån mot skiffer och masardtakformen höjdes något. Karaktär åt kyrkan ger det för Värmlands sockenkyrkor unika tornuret.
Interiört var kyrkan ursprungligen så planlagd att i korpartiet låg von Echstedtska graven på ena sidan och sakristian på den andra. Över dessa rum fanns en läktare och i mitten över altaret en predikstol (de sistnämnda inflyttade från den gamla kyrkan). Under sent 1700-tal målades kyrkans snickerier i "berliner-blå marmorering" och väggarna runt fönstren dekorerades med "målade gardiner". 1819 installerades en Eberhardt-orgel. Denna ersattes av en ny 1871, nu placerad på den av år 1854 uppförda västläktaren. Västläktaren uppfördes av Huggenäsborna som efter en sammanslutning kommit att tillhöra Södra Ny. Läktaren byggdes av E Dahlgren från Färms Ås och målades av A G Andersson från Åmål. Vid denna ombyggnad i kyrkan förändrades även koret. Den befintliga mur, som utgjorde vägg för sakristia och gravkor, borttogs och altaret flyttades intill östra väggen. Predikstolen flyttades fram till det främre korfönstret.
1871 genomfördes en omfattande renovering av interiören under ledning av arkitekt F R Ekberg, vilken innefattade att en ny predikstol, nytt altare, nytt golv i koret, nya fönster, 12 nya bänkar samt uppmurning av en ny vidbyggd sakristia öster om koret. Inredningsdetaljerna från denna renovering uppvisar nyklassicistiska renässansstildrag. De nya inredningsdetaljerna målades i vitt med guld, bänkarna målades i ekimitation. 1930 var det dax för ytterligare en renovering nu under ledning av arkitekt Bror Almquist. Kyrkan putsades, långhustaket reparerades, taknocken och vinkeln mellan långhustaket och tornet täcktes med kopparplåt, tornluckorna reparerades. Inne i kyrkan lades ett nytt innertak på det gamla. Golvet, som tidigare låg på marken, höjdes och lades fritt vilande på gjutna betongbjälkar. Bänkarna gjordes "bekvämare" i långhuset och för läktaren anskaffades nya bänkar. Orgeln restaurerades och vissa inventerarier konserverades. Kyrkorummet målades om i sin helhet för att återskapa 1700-tals kulörer i blått. Altare och predikstol marmorerades med grön umbra.
1966 genomgick kyrkan på nytt en utvändig renovering då partier delvis putsades om. Tornhuvens plåt utbyttes och kyrkan försågs med nya dragstag i järn. I tornet lagades murskador med betongsten. Kyrkan fick nytt regnvattensystem och samtliga fönster på sydsidan utbyttes. Invändigt målades väggarna. 1992 tillkom läktarunderbyggnader. Dessa utrymmen utformades i samråd med länsmuseet och Riksantikvarieämbetet och rymmer idag brudkammare, förråd, toalett, våtrum och kapprum. Handikappsanpassning genomfördes vid den norra långhusentrén. Golven omlades och ventilerades och ny värmeinstallation med bänkvärmare tillkom. Kyrkorummets väggar målades svagt gula med silikatfärg.

Kyrkan är murad av gråsten med ett rektangulärt långhus, rakt avslutat korparti, utbyggd sakristia i öster samt torn i väster. Murarna är spritputsade och avfärgade vita, runt fönsteröppningarna slätputs. Västtornet kröns av en plåtslagen, skivtäckt huv med sluten lanternin. Långhuset har ett masardformat skiffertak, rektangulärt skiffer. Sakristians tak har pulpetform och är täckt av skiffer.
Ingång i väster samt via långhusen i söder och norr samt via sakristian i söder. Samtliga fönster och dörrar är brunmålade tillika takfot. Brun plåt i fönsternischerna. Gråmålad betongsockel. Regnvattenssystem av brunmålad galvaniserad plåt. Den norra långhusentrén är handikappanpassad. Södra entrén nås via en granittrappa med tre steg. Vid sakristian en trappa med fem steg.
Tornet har synliga ankarslut, svartmålade. På den västra fasaden skrivet EGvE samt UEG (Erik Gustav von Echstedt, Ulrika Eleonora Gadde) samt årtalet 1757. Framför huvudentrén i väster en svängd trappa med fem steg flankerad av enkla smidesräcken. Rundbågig portal. Bruna dörrar. Över dörren, för ljus till tornrummet, ett runt fönster. Ett plan ovan en rundbågig öppning med lucka, brun. Överst två tornluckor i vardera väderstreck, bruna. Karaktär åt tornet och kyrkan ger ett i väster vänt tornur, svart botten med visare och romerska siffror förgyllda. Tornet avslutas med ett litet kopparklot och ett tunt kors med kulor i ändarna.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - enskeppig salkyrka med förhöjt korparti med rakt avslut. Vitputsade väggar som genombryts av rundbågiga öppningar med gråmålade fönster. Blåmålat trätunnvalv med profilerad marmorerad taklist. Mittgång och sidogångar har stengolv, bänkkvarteren skurgolv. Väggfasta bänkar med dörrar som avdelas i fyra kvarter. Altaruppsats och predikstol i nyklassicistisk stil. Utgång till sakristia via koret bakom altaruppsatsen. Entré till kyrkan via vapenhus i väster och via långhusets syd- och nordväggar. Orgelläktare i väster med underbyggnader rymmandes brudkammare, förråd, toalett, våtrum och kapprum.
LÅNGHUSET har ett blåmålat trätunnvalv som avslutas i en beige-svart marmorerad taklist. Fem dragstag har inmålats i takkulören. Mitt och sidogångar har stengolv, bänkkvarteren skurgolv. Väggarna är putsade och avfärgade svagt gula. Väggarna bryts upp av rundbågiga fönsteröppningar. Fönsterbågarna är gråmålade. Innerfönster med hela rutor. I södra och norra långhusväggen entréer genom rundbågiga öppningar. Innerdörrarna är innåtgående och målade bruna på stående panel. Litet vindfång.
BÄNKINREDNINGEN är uppdelad i fyra grupper så att sido/korsgångar bildas ut till långhusväggarnas entréer 10+8, 10+8 rader. Bänkarna är vägganslutna och har dörrar. De främre tre bänkdörrarna är gamla (1700-tal) med målade vapensköldar, samtliga bänkdörrar är numrerade. Under läktaren, på underbyggnadernas innerväggar har monterats gamla bänksidor ända fram till entrédörren. Bänkarna är invändigt laserade grönbruna, har svarta överliggare och blåa gavlar och dörrar med fyllningar marmorerade. Bänkvärmare under varje bänk, långa randiga dynor.
Rak VÄSTLÄKTARE med orgel bärs upp av kolonner, kraftig brun bas med marmorerad överdel i grönblått på gråvit grund. Barriär med sex speglar marmorerade i blått och vitt. Barriären är förhöjd med smidesräcke. Båge i mässing för ljus. Klassicistisk utformad ORGEL, 1871, samhörig i stil och kulör med altaruppsatsen. Läktaren uppbyggdes av Huggenäsborna, byggmästare E Dahlgren från Färms Ås 1845 och målades av A G Andersson från Åmål. Tavla under läktaren ger denna information. Läktaren har brunlaserat trägolv. 6 + 4 bruna enkelt utformade bänkar. Belysning för kör med spotlights på skenor i tak. Läktaren nås via en låg dörr från tornet. Utrymningsstege. LÄKTARUNDERBYGGNADER finns i söder rymmandes HWC, våtrum, garderob, textilrum och samlingsrum. Nya innerdörrar marmorerade i grönblått med grågröna omfattningar. Väggarna panelade och laserade gulvita. Lackat brädgolv och gråmålade trätak. Mittgången under läktaren har mörkt grönt tak. I norr ett utrymme för ljusskåp, skåp för klockringning och en skrivpulpet.
KORET har ett rakt avslutat östparti, är förhöjt två steg och belagt med lackat trägolv. Väggar och tak lika övriga kyrkorummet. Koret har ett fönster på vardera långsida, tidigare har funnits fönster i östväggen. Förutom altare med altaruppsats, altarring och predikstol finns i söder en dopplats med väggtextil, kors som stålar i ett landskap, ovan en kyrkvärdsbänk med originalmåleri från 1700-talets slut. I sydöstra hörnet en från 1999 uppförd ställning för en medeltida klocka (tidigt 1400-tal). Ovan klockställningen hänger ett medeltida krucifix. I nordvästra hörnet ytterligare en väggtextil i rödrosa med texten: Saliga som hör Guds ord och tar vara på det, Luk 11:28. Efter norra och södra väggen står vardera två brunlaserade stolar (tidigt 1900-tal). Därutöver finns två mattor, en kormatta och en matta innanför altarringen samt flygel, bord, processionskors, kistlåda samt två höga mässingsljushållare vilande på tre fötter. ALTARE och ALTARUPPSATSEN (1871) är klassicistiskt utformad med räfflade pilastrar som bär upp en arkitrav, runt ett törne och svepeklätt guldkorsmålning framför en tavla med landskap och änglar. I båge ovan korset text: Det är fullkomnadt. Uppsatsen sträcker ut sig på sidorna och bär upp psalmnummertavlor med triangelformat avslut överst. Altaret är rektangulärt av kisttyp. Textilupphängning med kardborreband. Halvcirkelformad sluten ALTARRING med dörrar, smala balusterdockor och blått vävt tyg på överliggare och knäfall. Oktogonal PREDIKSTOL i nyrenässansstil (1871). Baldakin med dekor, tandsnitt, stjärnor, fransar och tofsar. Innertak blåmålat med guldstjärnor och silvrig duva. Stolen är laserad ljust gråbrun, förgyllning.
Den i öster placerade SAKRISTIAN byggdes 1871 och nås från kyrkorummet via portal med tre trappsteg bakom altaret. Från rummet finns utgång på sydväggen. Golvet är av trä, väggarna putsade och trätaket är gråmålat. På östväggen finns ett gråmålat rundbågigt fönster. Efter den norra väggen skåp för förvaring med en central altardel. Under altaret liggande textilförvaring. 1998 tillkom ett textilförvaringsskåp med lådor för mässhakar och antependier placerat i det sydöstra hörnet. Skrivbord och stolar. I fönsternischen förvaras en solsten daterad 1726.
VAPENHUSET är inrymt i tornets nedre plan och har golv av grova stenblock. Putsade innerväggar i svag gul kulör. Ett grått rundbågeformat fönster finns i den södra väggen. Efter den norra leder en trappa upp till torn och läktare. Trappan skärmas av med en vägg enkelt och rustikt snickrad målad med en vit bottenfärg med en enkel marmorering i företrädelsevis grönblått och rött. Trappan är ursprunglig. Taket uppvisar även det äldre dekorationsmåleri, möjligtvis äldre än kyrkan. Målningen visar slingor och akantusblad i gult, svart och engelskt rött på en vit botten. Plankorna är ej korrekt monterade. Under södra fönstret står en enkel träbänk, planka vilande på två bockar. Belysning sker via tre väggmonterade mässingslampetter. I taket en smideskrona för fyra ljus. Två trappsteg leder fram till brunmålad fiskbensmönstrad pardörr framför kyrkorummet.
TORNET består av vapenhus, tornrum och tre våningsplatåer. Tornrummet har trägolv, vitslammade väggar och rymmer några skåp. Ingång till västläktaren sker här via en låg pardörr. Den andra platån har en tonlucka åt väster och lucka till vind, den följande tornluckor åt samtliga väderstreck. I tornet förvaras några äldre stolar (1772) samt den äldre predikstolen. Murarna är ovan tornrummet utan invändig puts och uppvisar att lagningar av muren skett med betongsten (1966). Tornet rymmer två kyrkklockor.
ÖVRIGT - I den södra korsgången är ett LJUSTRÄD placerat. Två epitafier, norra och södra väggen. I söder över Gustaf von Eckstedt f 1714 d 1792 och fru Ulrica Elena. I norr över Hans Trol f 1884 d 1718. Målaren HANS GEORG SCHÜFFNER föddes i Lidköping och inskrevs som 15-åring vid målarämbetet i Göteborg. 1735 anhöll han om mästarvärdighet. Han bodde sedan först i Lidköping och inspirerades av Läckötraditionen. I slutet av 1730-talet kom han att arbeta med ett flertal kyrkor i Dalsland bl a Fröskogs kyrka. Från mitten av 1700-talet målade han i Värmland. 1750 Stavnäs, 1750 Holmedal, 1753 Glava, 1763 Eskilsäter, 1764 Millesvik, 1767 Ölserud och slutligen 1769 Botilsäter. Troligtvis har han även målat i Kila kyrka och Södra Ny.