Ytterlännäs Gamla kyrka

En dryg km öster om den nya kyrkan ligger Ytterlännäs medeltidskyrka. Den ligger avskilt i gränszonen mellan skog och åkermark, centralt i odlingsbygden i ett höjdläge på den landtunga som skjuter ut i Ångermanälven vid Nyland. En vik av älven gick i äldre tider upp mot kyrkan, som idag saknar anknytning till någon vattenled. Väg 333 passerar längre söderut förbi kyrkotomten.

Medeltida salkyrka med sakristia i norr och vapenhus i söder. Kyrkan, som varit invigd åt Sankt Göran, hade ursprungligen ett smalare rakslutet kor, vars östmur ingår i den nuvarande korväggen. Kyrkan är uppförd i skalmurad gråsten, som utvändigt slätputsats och målats vit. Samtliga knutar, omfattningarna kring blindfönster, samt sockeln på den östra, södra och västra fasaden är putsad med spritputs, som avfärgats i tegelröd kulör. Fälten i blindfönstren är ljust gula och försedda med gulbruna korsande ränder, som imiterar fönsterspröjs. Kyrkan har sedan 1773-års brand ett brutet och valmat yttertak täckt av tjärade bräder, 1925 och 1937 omlagda med lockbrädor, samt med en takryttare för klockorna. Svartmålade ljudluckor av trä, dubbla par mot söder och norr, med åttkantiga fyllningslister. Lanterninen är försedd med överljus i små spröjsade lufter, har ett karnissvängt tak är täckt med svartmålad plåt och den avslutas upptill med ett litet fönsterförsett åttkantigt "torn", som kröns av en lökkupol och en vindflöjel från 1730. Hängrännor i tjärat trä på smidda dekorerade krokar, raka stuprör i tjärat trä. Tak över vapenhus och sakristia, lika långhuset, lades helt nya 1978.

Medeltida salkyrka med sakristia i norr och vapenhus i söder. Kyrkan, som varit invigd åt Sankt Göran, hade ursprungligen ett smalare rakslutet kor, vars östmur ingår i den nuvarande korväggen. Kyrkan är uppförd i skalmurad gråsten, som utvändigt slätputsats och målats vit. Samtliga knutar, omfattningarna kring blindfönster, samt sockeln på den östra, södra och västra fasaden är putsad med spritputs, som avfärgats i tegelröd kulör. Fälten i blindfönstren är ljust gula och försedda med gulbruna korsande ränder, som imiterar fönsterspröjs. Kyrkan har sedan 1773-års brand ett brutet och valmat yttertak täckt av tjärade bräder, 1925 och 1937 omlagda med lockbrädor, samt med en takryttare för klockorna. Svartmålade ljudluckor av trä, dubbla par mot söder och norr, med åttkantiga fyllningslister. Lanterninen är försedd med överljus i små spröjsade lufter, har ett karnissvängt tak är täckt med svartmålad plåt och den avslutas upptill med ett litet fönsterförsett åttkantigt "torn", som kröns av en lökkupol och en vindflöjel från 1730. Hängrännor i tjärat trä på smidda dekorerade krokar, raka stuprör i tjärat trä. Tak över vapenhus och sakristia, lika långhuset, lades helt nya 1978.

Till vinden når man via en trappa på västra sidan om vapenhuset, byggd 1978-80. En liten svartmålad lucka i trä strax under takfoten ovan vapenhuset, öppnas inåt i muren. Här är muren stegformad upp till en trappa i trä i två avsatser upp mot taklanterninen. En sparad knästock från branden finns kvar intill luckan. Takstolar står med knän och remstycken och har två hanbjälkar p g a det brutna taket.

Den romanska sydportalen, som är rundbågig och uppåt avsmalnande, har en dörr med medeltida järnbeslag och ett unikt ringbeslag av brons i form av ett lejonhuvud.

Den ursprungliga planformen bestod av ett långhus och ett smalare rakslutet kor, en form som ännu återfinns i bl.a. Alnö gamla kyrka i Medelpad. Sakristia och vapenhus har tillbyggts senare. Det ursprungliga sadeltaket var högt och brant lutande, som kan ses t. ex. i Överlännäs och Skog. Ytterdörren var belägen i södra långhusväggens västra del, en hög och smal nisch med dörr i trä, rikligt försedd med konstfullt smide och en dörrklapp i form av ett lejonhuvud i brons, Den finns kvar ännu idag, men nu inbyggd i vapenhuset. De höga och breda fönsterna togs upp under 1700-talet. Två mot söder, åtta lufter, de två övre med bågform, blyspröjsade glas, enkla bågar, gul målning. Ett mot öster och ett mot väster, det senare med svartmålade luckor i trä. I väster också ett högre sittande fönster från 1700-talet med fyra lufter för den övre bänkraden på läktaren. Fönster troligen utbytta under 1900-talet. Solbänkar i trä, lockpanel. Sakristian har två små fönster, ett mot norr med järngaller utvändigt, ett mindre mot öster, likaså med järngaller.

Vapenhuset är, liksom sakristian, byggda omkring år 1500. Dess ytterdörr är en kopia i trä, troligen från restaureringen 1937. Stjärnvalv med fyra hörnstöd. In till långhuset genom en mycket hög och smal muröppning. Väggar och tak putsade och dekorerade lika långhuset. Här finns de bakersta bänkraderna i väster och rakt fram mot norr. Liksom de bägge trapporna till de båda läktarna, placerade över varandra, burna av träpelare, några runda i balusterform, andra avfasade, den äldsta nedre läktarens bakre västra del påbörjad 1652. En ny orgel inmonterades här 1978. Nedre läktaren har räcke med svarvade pinnar och tandsnittsförsedd handledare. Även nedre listverk har kraftigt rödmålade tandsnitt. Ramverkets fyllningar inramas av rödmålade konsoler. Blå marmorering på ramverk, gråröd i fyllningar.

Bänkinredningen är sluten och härstammar från 1720-talet. Blåmålat ramverk, rödmarmorerade fyllningar i de äldsta partierna. Bänkdörrar med gula listverk med upphöjda gråaktigt marmorerade speglar. Fasta bänksidor med vegetativ grönmålad trädekor, vitmålade blommor. Korgrindarna flyttades till sin ursprungliga plats i kyrkorummet 1978. På främsta skärmen finns korskranksdekor och på ömse sidor om mittgången två pidestaler med flammande vaser i trä. Vad färgsättningen beträffar är den möjligen vad avser bänkfronter och läktarfronter påverkad av Lundbergs restaurering 1937, men troligen ännu senare efter arkitekt Lars Holmers uppmätningar 1961-62, då han upptäckte urpsrungliga färgrester på bl.a. nedre läktaren. Äldre fotografier visar att bänkkvarteren varit mycket sparsamt dekorerade, troligen under hela 1800-talet, och alltså är en 1900-tals uppfattning.

Under 1400-talets sista decennier utvidgades koret så att den nuvarande salskyrkoformen erhölls. Den östra korväggen bibehölls, vilket man kan se spår av i yttermuren. Kyrkorummet täcks av två senmedeltida stjärnvalv i tegel. Sex stödpelare i tegel murades som fundament till dessa. Valven har ovanligt välbevarade kalkmålningar från sent 1400-tal erinrande om den så kallade Tierpskolans stil. En inskription i korvalvet har tolkats som en signatur "Eghil", men är i själva verket början av alfabetet. Ytterlännäs gamla kyrka har det gemensamt med Alnö gamla kyrka i Medelpad att målningarna i valven aldrig varit överkalkade. De rengjordes och konserverades 1938. Dessutom framknackades och konserverades rester av väggarnas kalkmåleri vid samma tillfälle. Dessa ytor hade då varit överkalkade sedan 1750-talet.

Långhusets golv, liksom koret, har breda, obehandlade bräder av olika bredd, omlottlagda.

Kyrkans äldsta föremål är en gotländsk dopfunt (av ciborietyp) från 1200-talet, stående i korets södra del, och ett svårdaterat triumfkrucifix, möjligen från samma tid, på norra korväggen, monterat här 1978. År 1760 tillverkades predikstolen på norra väggen med trappa och dörrfront från koret strax intill sakristians dörr av Jon Göransson-Westman. Predikstolen, omnämnd som utförd i senkommen karolinsk barock, har antydd åttkantig form, fyllningarna avgränsas av förgyllda volutformer med röd botten. Fyllningar med broskverk på röd botten. Flat botten på korg som döljs av inåtsvängda konsolformer, mellan vilka broskverk med ansikten placerats, som avslutas med en stor knopp. Blå marmorering på listverken. Rikt dekorerat äldre ljudtak utfört av Hans Biskop, möjligen under 1720-talet, likaså försedd med broskverk. Krönande figur med standar. Förgylld duva svävar på dess undersida.

Vidare finns ett altarskåp från 1400-talet, södra korväggen under fönster, samt ett Mariaskåp från 1500-talets början av Haken Gulleson, försett med ärkebiskop Jakob Ulfssons vapen, stående i södra valvstödets östra sida. Sluten altarring flerkantig i trä, blått ramverk, fyllningar blåmarmorerade, gula lister. Knäfall med kuddar av grått fårskinn, armstöd saknar tyg. Murat altarbord. Runt korfönstret finns en skulpterad omramning med predella i två avsatser, flankerande kannelerade kolonner med krönande vita änglar, utfört av Magnus Granlund 1739-40. Denne har också gjort altarringen. På predellans front finns fyllningar med förgyllda broskverk. Mittpartiet har sista måltiden som motiv. Altaruppsatsen målades i gråblå marmorering och förgylldes 1757 av Carl (?) Hofverberg (Nordborg). Söder om altaruppsatsen finns en mindre nummertavla med förgylld ram, tillverkad 1761.

Sakristian har ett likartat utseende men utan dekormåleri. Golv lika vapenhus med central lucka ned till stenmurad brunnsform, ca 2, 5 m ned. Väggar och tak putsade och vitmålade. Kryssvalv. 1962 konserverades dörren av trä in till sakristians - stående breda plank, svart smidesgångjärn, lika dörr i söder till sakristian.