GÅRDBY KYRKA

När Gårdbys första stenkyrka byggdes är inte känt, men på 1200-talet fanns här en
kyrkobyggnad i romansk stil. Kyrkan hade långhus, kor och absid. Tornet ska ha varit ett av
de mäktigaste på Öland med grundmåtten 9x10 meter. I början av 1800-talet väcktes ett
förslag om att bygga en gemensam kyrka för Gårdby och Sandby socknar. Av detta blev dock
intet. De båda socknarna byggde istället var sin ny kyrka. I Gårdby stod den nya kyrkan klar
1841. Man hade då delvis använt murarna från den medeltida kyrkan. Arkitekter var T Edberg
och N I Löfgren och byggmästare Peter Isberg från Algutsrum. Såväl interiört som exteriört
präglas kyrkan av klassicistiska stildrag. Kyrkan har renoverats vid flera tillfällen. Senaste
gången var 1989.

Kyrkobyggnaden fast inredning

Orgel och orgelfasad
Gårdby kyrkas orgel beskrivs av Alf Ohlsson i hembygdsföreningens skrift En bok om Sandby-Gårdby. Det är den äldsta bevarade orgeln på Öland. Orgeln fanns med från början i planeringen för det nya kyrkobygget. Ritningarna finns bevarade i ATA (se under flik 16). Orgelverket kom att byggas av orgelbyggare Pettersson från Visby. På orgelhusets omålade insida läses signaturen: Gårdby den 4 oktober 1842 C. O. Pettersson Orgelbyggare. Orgelfasaden består av fem pipfält inramade av arkitektoniska motiv. Det mittersta pipfältet står bakom rundbågig öppning flankerad av kannelerade pilastrar. Upptill avgränsas pipfältet av ett gavelfält med förgylld strålglans. På ömse sidor om det mittersta finns två pipfält som står öppet. De yttersta pipfälten är rundade och kröns av två förgyllda lyror. Den arkitektoniska utformningen skiljer sig något från de ritningar som finns i ATA (se under flik 16). En upprustning gjordes 1888. Då byttes bl. a. ett par stämmor och Trumpet 8 belädrades. 1949 renoverades orgeln av den danska firman Troels Krohn, som bytte ut bälgen och satt in en ny Waldflöjt 2 (istället för den ursprungliga Oktakvint 1 ½ ) och en ny Scharf 3 chor (istället för den ursprungliga Oktava 4). Orgeln äger stort kulturhistoriskt och musikaliskt värde. Orgeln renoverades återigen på 1980-talet. Orgelfasaden, orgelpallen och utsidan skärmväggarna inklusive dörren ommålades 1989.
År 2000 installerades en digital kororgel. Spelbordet är placerat mot södra korväggen i anslutning till den gamla altaruppsatsen. Spelbordet är kopplat till en förstärkare som är monterad på läktaren. Ljudet förmedlas via sju högtalare uppsatta inuti orgelhuset.

Bänkinredning
Bänkinredningen i långhuset är indelat i fyra kvarter. De två bakre kvarteren har sex bänkrader vardera och de främre har fem rader. Bänkarna är slutna mot mittgången och öppna åt sidogångarna i norr och söder. Golvet i bänkkvarteren utgörs av långhusets lackade brädgolv. Bänkinredningens ramstycke står löst ovanpå golvbrädorna, vilket ger en tröskelhöjd på 7,5 cm. I koret finns två korbänkar en i norr och en i söder. Var korbänk har två bänkrader. Utmed långväggarna i norr och söder finns långa väggfasta bänkar. På läktarens södra sida finns den ursprungliga öppna bänkinredningen kvar. Bänkinredningen fick sin nuvarande utformning vid kyrkans invändiga renovering 1956-57, då kyrkans befintliga bänkinredning från 1841 byggdes om. Bänkdörrar, gavlar och fronter återanvändes då bänkarna moderniserades. Vid renoveringen 1989 gjordes vissa förändringar. De bakersta bänkraderna togs bort för att skapa plats för läktarunderbyggnaderna. Innan bänkinredningen målades gjordes psalmbokshyllorna djupare. Bänkkvarterens fronter har ömsom stora, ömsom små förhöjda speglar. Bänkgavlarna är helt släta mot sido- och mittgångarna. Bänkdörrarna mot mittgången har förhöjda speglar. Gångjärnen av fransk typ, är troligtvis yngre än själva bänkdörrarna. Sittbrädorna är klädda med rutigt ylletyg i bruna nyanser.

Korbänkarnas fronter utgörs av speglar med målade apostlabilder, vilka ursprungligen satt i den medeltida kyrkans läktarbröstning. Apostlabilderna som är utförda i olja direkt på träspeglarna målades av Anders Georg Wadsten 1777. Apostlabilderna satt under en period som skärmar i två bänkar som fanns under läktartrapporna. Bilderna flyttades till korbänkarna vid renoveringen 1956-57 då bänkarna under läktaren togs bort. Vid renoveringen 1989 kompletterades psalmbokshyllorna. Befintliga hyllorna var för grunda. Före ommålningen kompletterades hyllorna med ny list. Detta utfördes inte i koret och på läktaren. Bänkarnas nuvarande färgsättning härrör från 1989 års renovering. Invändigt är bänkarna målade i bruten vit kulör samma kulör som dörrarnas och fronternas ramverk. Spegelfyllningar och lister är målade i gråbeige och golvsocklarna i grå kulör. Listverk runt speglarna samt ryggstödens, gavlarnas och dörrarnas överliggare är målade i två röda nyanser.

Läktarbröstning
Kyrkans nuvarande läktarbröstning är byggd efter ritningar av Theodor Edberg vid Överintendentämbetet (se bild G 114/3 under flik 16). Läktaren, läktarbröstningen och orgeln byggdes samtidigt som kyrkan uppfördes. Läktarbröstningens front mot kyrkorummet är utförd i slätpanel. Frontens överliggare och nederdel i höjd med bjälklaget markeras med en längsgående karnisformad gesims. Mittpartiet markeras med släta pilastrar i höjd med läktarkolonnerna. Mellan pilastrarna finns en rund kartusch med strålglans i mitten. På sidorna, utanför pilastrarna, finns tre speglar en stor och två mindre inramade med förgyllda lister. Färgsättningen, som utfördes 1989, knyter an till bänkinredningens kulörtema i gråbeige, gått och rött med förgyllda detaljer.

Altaruppsats, altarring och knäfall
Kyrkans äldre altaruppsats från 1777 står sedan 1930-talets renovering uppställd i korets södra del där den monterades ihop med den gamla predikstolskorgen. Altartavlan, Kristus på korset, är ett verk av Anders Georg Wadsten och utförd i olja på duk. Lammet på boken med de sju inseglen över sakristidörren tillhörde ursprungligen denna altaruppsats. År 1860 införskaffades kyrkans nya altaruppsats, vars ramverk ritades 1858 av Per Ulric Stenhammar, som en kopia av den uppsats som J. F. Åbom ritade för Köpings kyrka. På Stenhammars ritning finns antecknat: Färg och förgyllning lika med J F Åboms ritning till altardekoration i Köpings kyrka på Öland, efter vilken denna är en för Gårdby kyrka lämpad kopia. Träarbetet utfördes av snickaren Olof Jacobsson från Mortorp. Altartavlan, Nattvardens instiftande, målades 1859 av Sven Gustaf Lindblom från Kalmar. Tavlan är målad på duk med altartavlan i Växjö domkyrka som förlaga.

Vid renoveringen 1956-57 stängdes altarringens grind. Istället flyttades hela altarringen ut från korväggen så att öppningar skapades. Vid nästa stora invändiga renovering 1989 målades altarringen, altaret och hela altaruppsatsen utom tavelduken. Tidigare guldfärgade delar förgylldes med bladguld. Samtidigt ändrades knäfallet. Det gjordes flackare och djupare och kläddes med rött linnetyg. Lösa knäfallspallar kläddes om och målades lika altarringens. Altartavlan konserverades av Anna Billing Wetterlundh vid Jönköpings läns museum. I korsarmens norra del finns ett enkelt dopaltare. I dopaltarets översida ordnades en 10 mm slits mot muren för värmecirkulation. Altaret tillkom som gåva inför kyrkans återinvigning efter renoveringen 1956-57.

Predikstolen
Den gamla kyrkans predikstol utfördes av Anders Colleur 1702 och gjordes om av A G Wadsten år 1777. Predikstolskorgen monterades ihop med den gamla altaruppsatsen och placerades i korets södra del vid renoveringen på 1930-talet. År 2000 flyttades predikstolskorgen upp på läktaren för att skapa plats för kyrkans nya digitala kororgel. Kyrkans nya predikstol ritades av Ludvig Hawerman år 1858 och byggdes av snickaren Olof Jacobsson, som även tillverkade altaruppsatsen. Den består av en korg på pelare med baldakin. Ingång från sakristian genom pardörrar. Korgens fyllningar har förgyllda emblem. Baldakinen kröns av ett korsprytt klot och från dess innertak hänger en förgylld duva. Målad i grått, rosarött och blått enligt färgsättningsförslag framtaget vid renoveringen 1989. Predikstolen var tidigare målad i vita och ljusgrå toner.

Dopfuntar
Medeltida dopfunt från 1200-talet. Renoverad och konserverad 1939. Flyttad till sin nuvarande plats vid renoveringen 1955 då ett dopkor inrättades i den norra delen av tvärgången mitt i kyrkan.

Belysning
I koret hänger en stor kristallkrona. Denna krona är en nytillverkad kopia på den krona som stals vid 1980-talets mitt. Den stulna kronan var tillverkad på 1700-talet och ägdes ursprungligen av kantor Rosén i Ullevi. På 1850-talet sålde Rosén den till Gårdby församling. Kronan renoverades 1955 i samband med kyrkans restaurering. En mindre kristallkrona hänger över mittgången strax framför läktaren. Över mittgången och under läktaren hänger tre mässingskronor med elektriskt ljus och glödlampor i två kransar. I kyrkorummets mitt hänger en större krona med ljushållare i två kransar. De mindre kronorna under läktaren och i höjd med koret har en krans vardera. Samtliga kronor är odaterade. Ovanför bänkkvarteren hänger fyra träkronor. Två av dessa är kopior på liknande kronor som stals samtidigt som kristallkronan. På läktaren finns ytterligare två träkronor, vilka är försedda med elektrisk belysning. I tornets andra våning hänger ytterligare två träkronor. Samtliga är bronserade. Runt om i kyrkorummet finns ett antal mässingslampetter. På långväggarna hänger åtta större ljusplåtar med dubbla glödlampor. De installerades vid renoveringen 1955. På läktarunderbyggnaderna hänger något mindre med enklare utformning och två glödlampor vardera. De tillkom troligtvis vid renoveringen 1989

Textilförvaring
Hängande förvaring är inrättad i ett platsbyggt skåp i sakristians N-V hörn. Skåpet ändrades vid renoveringen 1956-57. Bredvid skåpet finns en lådhurts i grålaserad furu för liggande förvaring av mässhakar och antependier. Hurtsen tillkom på 1980-talet. Under våren 2009 kommer textilkonservator Evelina Sand vid Kalmar läns museum att genomföra en inventering av kyrkans textilier. Arbetet sker på uppdrag av Växjö stift.

null, För nedanstående kronologiskt upplagda beskrivning av kyrkobyggnadens historia har huvudsakligen använts arkivmaterial från Antikvariskt topografiskt arkiv (ATA) och Kalmar läns museums (KLM) arkiv. Övriga källor hänvisas via titlar eller författarnamn till litteraturlistan. Ragnhild Boström (BR) är kyrkoantikvarie och var under flera decennier medarbetare i projektet Sveriges Kyrkor. Boström har skrivit åtskilligt om Ölands kyrkor.

1000-tal
På kyrkogården finns en runsten med kristen inskrift. Detta tyder på att det har funnits en kyrka i Gårdby under 1000-talet. Troligtvis var denna kyrka en enklare träkyrka.
En bok om Sandby-Gårdby

1100-tal
Träkyrkan revs och ersattes av en i sten uppförd absidkyrka med kort kor []. Absiden var välvd, vid och hade trång triumfbåge.

1200-tal
Gårdby gamla kyrka hade ett väldigt torn med 3-4 alnar tjocka murväggar. Boström skriver att det omkring 1200 restes ett kraftigt försvarstorn med tunnvalv över bottenvåningen, bjälklag över nästa, därefter längsgående tunnvalv, ovanför detta ännu ett bjälklag. Den översta våningen var skyttevåning. Via en murtrappa i södra muren kom man upp till första våningen. Från första till andra våningen gick en murtrappa i norra muren, med dörröppningen mitt för bjälklaget, som mynnade över valvet i nästa våning. Under 1200-talets andra hälft välvdes långhuset och koret. Över valven tillkom en profan övervåning med flera små gluggar. Av medeltida inventarier är en dopfunt i gotländsk kalksten från 1200-talets förra hälft bevarad.

1634
Gårdby kyrka avbildades av Jonas Haquini Rhezelius. (se bild 4) Kyrkans utseende 1634 var i stora drag oförändrat sedan 1200-talet.

1677
Prästgårdens alla byggnader brändes ned av fienden. Prästgården låg mittemot kyrkan på byvägens östra sida. Själva prästgårdstomten är utritad på kartorna under många år. Byggnaderna återuppbyggdes aldrig. Kyrkoherden har allt sedan denna tid bott i Sandby prästgård.

1746
Valven över långhus och kor ersattes troligtvis med ett plant innertak.

1749
Gårdby kyrka avbildades av Petrus Frigelius. (se bild 5) Kyrkan hade samma utseende som när Rhezelius avbildade den.

1824
Kyrkan avbildades av Nils Isak Löfgren. (se bild 6-7) Teckningarna innefattar såväl exteriör, som interiör, detaljskisser, planer och sektioner.

1839
Genom beslut av Kungl. Maj:t tilläts församlingen att bygga en egen kyrka istället för sammanbyggnad med Sandby, vilket föreslagits av biskopen.

1840
Grunden till den nya kyrkan lades efter ritningar av Nils Isak Löfgren.

1841
Gårdby nya kyrka uppfördes i nyklassicistisk stil. De slutgiltiga ritningarna utfördes av Theodor Edberg vid Överintendentämbetet. I arkivmaterialet finns fasadritningar, planer, sektioner och skisser till orgelfasader. Den medeltida kyrkan revs, men i handlingar från 1928 hävdar intendent Manne Hofrén och riksantikvarie Sigurd Curman att det kan finnas delar av den medeltida kyrkans murar i den kyrka som uppfördes 1841. I korrespondensen framgår att möjligen har en del av nordväggen bibehållits. Den nya kyrkan uppfördes under ledning av byggmästaren Peter Isberg, som också lät restaurera den gamla kyrkans altaruppsats och predikstol innan de sattes in i den nya kyrkan.

1842
Läktarorgeln byggdes av S. P. Petersson i Visby. Orgeln är ett av denne orgelbyggares största och mest intressanta orgelverk.

1860
Nuvarande altaruppsatsen, altarringen och predikstolen tillkom. Predikstolen utfördes efter ritningar av Ludvig Hawerman. Altaruppsatsens ramverk ritades av Per Ulric Stenhammar och kopierar det som J. F. Åbom ritade för Köpings kyrka. Altartavlan, Nattvardens instiftande, målades 1859 av Sven Gustaf Lindblom från Kalmar. Motivet har altartavlan i Växjö domkyrka som förlaga.

1871
Lanterninens fasader kläddes med zinkplåt.

1879
Utvändig och invändig restaurering. Troligtvis installerades en kamin i koret vid den södra väggen. Rörskorstenen av järn syns på bilder från 1800-talets slut. Troligtvis installerades kamin även i sakristian. Golvet i kyrkorum och sakristia av trä. I vapenhuset låg kalkstensgolv bestående av gamla gravhällar. Kyrkorummets interiör var ljus med vita väggar. Kyrktaket var ljusgrått med marmorerad taklist. Kring kronornas upphängningspunkter målades rosett-ornament i grått och blått. De två bakre bänkarna pryddes av apostlabilder, sex på var sida. Bilderna satt tidigare i läktarbröstningen i den gamla kyrkan.
Yttertaket skall vid den här tiden ha haft enkupigt rött taktegel, lagt i bruk på läkt utan svall alltså på öppen läkt. Taknocken var täckt med upp- och nervända takpannor. Vindskivorna av trä var svartstrukna. Lanterninen och luckorna var klädda med målad zinkplåt. Solbänkarna var målade med svartmålad plåt. Portarna var utförda utan karm. Dörrbladen var gulmålade.

1888
Orgeln omdisponerades av J. Carlsson i Virestad.

1900-talets början
Långhusets skorsten ändrades. Järnröret byttes mot en liten, murad skorsten. Ny värmekamin kan ha installerats. Skyddsplåtar och rester efter rökrörsanordningens upphängning finns än idag kvar på vinden.

1930-1933
Exteriör och interiör renovering efter arkitekt Malte Erichs anvisningar, vilka upprättades 1928. Fullständigt restaurerings-program upprättades av entreprenören Bröderna Olsson i Färjestaden 1930. Anvisningar för invändiga arbeten och färgsättningsprogram gjordes av arkitekten och teckningsläraren Sven Rosman i Kalmar 1933. Entreprenör för målningsarbetena var målarmästare Gustaf Gustafsson i S:t Sigfrid. Inför renoveringen påtalade såväl riksantikvarien som Manne Hofrén vid Kalmar läns museum att det möjligtvis kan finnas delar av den medeltida kyrkans murar i norra långhusväggen. Om dessa misstankar skulle bekräftas under arbetenas gång förespråkades att murytorna frilades så att fullständig murverksdokumentation kunde utföras. Enligt källorna gjordes aldrig någon sådan dokumentation
Invändiga arbeten: Rosmans ändringsförslag rörde till största delen konstnärliga och gestaltningsmässiga förändringar i interiören. Innertaken i kyrkorum, vapenhus och sakristia målades i ljus, nästan vit kulör. Befintliga rosettornament vid ljuskronornas fästen bättringsmålades i grått och blått. Taklisten marmorerades. Bänkinredningen målades i ljusgrå kulör med enklare marmorering i fyllningarna. Bänkarnas bakstycken målades. Sittbrädorna lämnades dock omålade. Alla murade väggytor kalkmålades i varm ljusgrå kulör. Putslagningar gjordes med välslaget kalkbruk.

Nytt golv lades i koret och sakristian. Gamla altaruppsatsen från 1777 monterades ihop med predikstolen byggd 1702 och omgjord 1777. De placerades i koret vid södra väggen där kaminen tidigare stod. I anslutning till dessa arbeten gjordes eftersökningar efter den gamla predikstolens trappa och ljudtak, men dessa var förkomna. För ökad komfort installerades en ny och mer effektiv kamin vid norra långhusväggen. Kaminens placering ändrades och rökgången drogs om efter förslag framtaget av entreprenören Bröderna Olsson. Innerbågar sattes i kyrkorummets samtliga fönster. Takvalvet rengjordes och täcktes med lumppapp och isolering. Södra portens dörrblad sattes i karm och gjordes utåtgående. Innerdörrar monterades i södra porten, som på så vis fick ett vindfång. Utvändiga arbeten:
Östra och södra fasaderna putsades om. Hela kyrkan vitkalkades och snickerierna målades. Takstolarna riktades upp och förstärktes. Nytt svall lades och täckning utfördes med stickespån. Taktegel lades på dubbel läkt. Samtliga pannor kramlades. Nytt enkupigt tegel lades på norra takfallet. Tillvarataget helt tegel återanvändes och kompletterades på södra takfallet. Nockpannorna lades i bruk och spikades i nockplanka. Bruket blandades med rödfärg. Nya vindskivor tillverkades av 1 ½ ohyvlade brädor som tjärströks. Nya avtäckningar av galvaniserad plåt utfördes. Plåttaket på lanterninen skrapades, lagades och målades med oljefärg.

1939
Dopfunten restaurerades av konservator Sven Wahlgren i Kalmar. Tidigare stod dopfunten (fot, mellandel och cuppa) uppochnervänd på kyrkogården, som fundament till ett enklare solur.

1948
Elektrisk uppvärmning installerades enligt förslag av Tor Engströms Ingenjörbyrå, Kalmar.

1949
Orgeln omdisponerades av Fredriksborgs Orgelbyggeri, Hillerød.

1952
Komplettering av elektrisk belysning i kyrkorum, på läktaren och i sakristian samt tornet. Anslutning gjordes till befintliga centraler i tornet och i sakristian. Antikglas sattes in i korfönstren.

1956-1957
Måleriarbeten och ändringar efter arkitekt Ärland Noreens anvisningar. Byggmästaren Gösta Andersson i Gårdby, ansvarade för snickeri- och murningsarbeten. Måleriarbetena utfördes av målaremästaren Harry Alfredsson i Färjestaden. Konservator Sven Wahlgren stod för färgsättningsförslaget. Elinstallationer utfördes av elektriker Gunnar Magnusson i Gårdby. Invändiga arbeten: Putsade murytor sågs över och kalkmålades. Sprickor lagades och elledningar till vägglampetter bilades in i putsen, som sedan återställdes inför kalkmålningen. Kyrktak och träinredning rengjordes, skrapades och målades. Takrosetterna rengjordes och konserverades utan att målas över. Arkitekt Noreen framhöll i projekteringshandlingarna att måleriarbetet bör anförtros åt en icke endast tekniskt kunnig utan även med konstnärlig kompetens begåvad fackman.

Bänkinredningen ändrades och målades om i grå färgställning. Sidogångar med sidobänkar togs upp utmed väggarna. Fyra bänkrader togs bort på var sida under läktaren. De s.k. kyrkvaktmästarbänkarna invid västra väggen togs bort och bänkskärmarna med målade apostlabilder flyttades från bänkarna vid västväggen till korbänkarna, vilka även reducerades från två bänkrader till en på var sida i koret. De tre främsta bänkraderna på läktarens norra sida togs bort för att skapa plats för kören. När bänkinredningen flyttades konstaterades att golvet var i dåligt skick. Församlingen beslutade därför att lägga in nytt brädgolv i hela kyrkan. I fönsternischerna monterades kalkstensplattor. Takvalvet över kyrkorummet isolerades. Den medeltida dopfunten med nytt dopaltare flyttades till tvärgången mitt framför sydingången. En äldre samt en nyare bänk placerades på var sida om dopfunten. Den äldre bänken fanns tidigare i sakristian.

Altarrundens grind stängdes och hela altarrunden flyttades ut mot koret så att ingångar till altaret togs upp invid väggen. I sakristian byggdes det väggfasta skåpet i rummets N-V hörn om till textilförvaring. Samtidigt byggdes ett nytt skåp i liknande stil i rummets motsvarande hörn i öster. Taket målades blått. Kyrkorummets takvalv isolerades med gullfibermattor. Utvändiga arbeten: I sakristian gjordes en dörröppning mot väster. Smygarna murades upp av sten och själva valvet göts i armerad betong. Trädörr tillverkades och kläddes utvändigt med liggande kopparplåtar. Portalomfattningarna kring södra och västra portarna överputsades med cementbruk och dekorerades med ett enkelt, inristat mönster. Korfönstret ovanför altaruppsatsen murades igen inifrån.

1962
Sanering av träskadeinsekter i timmerkonstruktion och inventarier. Strimmig trädgnagare i långhusets och sakristians takkonstruktion samt även spår av husbock i tornet.

1965
Bårhuset genomgick byggnads- och ändringsarbeten efter arkitekt Gösta Gerdsiös ritningar.

1966
Utvändig restaurering. Plåtarbeten utfördes av Arvid Oskarssons Plåtslageri, Mörbylånga. Måleriarbeten utfördes av målarmästare Gustav B. Lekström, Algutsrum. Snickeriarbeten utfördes av byggmästare Mats Andersson, Lundtorp. Tornets plåttak lades delvis om. Nytt tornkors tillverkades, då det gamla blyinklädda träkorset var rötskadat. Det nya korset förgylldes. Murväggarna vitkalkades. Samtidigt installerades nya elkablar i tornet, då de gamla kablarna var sönderbrända efter en eldsvåda i tornet. Furuvirke från tornkorset tillvaratogs av kyrkvärden Ragnar Engström och hans systerson Karl-Erik Olsson, vilka tillverkade en adventsstake av virket.

C:a 1980
Nytt församlingshem uppfördes invid kyrkan.

1981
Renovering av orgeln. Sprickor i kancellerna limtätades. Arbetena utfördes av J. Künkels orgelverkstad i Lund.

1985-1988
Exteriör renovering som innebar utbyte av tegel på delar av kyrktaket, byte av hängrännor, reparation av torntaket och isolering av långhusets och sakristians vindar med lösull. Lanterninen byggdes om och fasaderna fick träpanel istället för befintliga zinkplåtar. Träpanelen målades röda och luckorna ljusblå. På tornets sydfasad fanns omfattande putsskador som åtgärdades och ny kalkavfärgning gjordes. Nytt koppartak lades på lanterninen och torntaket. Enligt hantverkarklotter i lanterninen lades taken om mellan den 16/11 87 till 28/1 88. Arbetena utfördes av plåtslagarna Hans Carlsson och B-E Andersson vid Sven Carlssons Plåt i Mörbylånga. En lådhurts för liggande textilförvaring införskaffades.

1987
Två kristallkronor och sex mindre ljuskronor blev stulna under dagtid då kyrkan stod öppen för besökare. Stölden skedde i juli månad. En organiserad liga misstänktes ha genomfört liknande stölder i fler kyrkor på Öland under samma period.

1989
Invändig renovering samt inredande av rum under läktaren. Program upprättat av Anders Westerlund vid Arkitektkontoret Eriksson & Westerlund AB. Slutförande av utvändiga arbeten.
Arbetena utfördes av Stefan Eriksson vid Byggnadsfirman Allert i Mörbylånga. Måleriarbeten utfördes av Nils Wideqvist och Anders Waldemarsson var förgyllare. VVS-arbeten utfördes av Thomas Eliasson vid Smedby Värme och Sanitet.

Utvändiga arbeten: Sockelputsen fick kompletterande avfärgning. Tornluckorna målades ut- och invändigt. Putsen var vittrad och delvis avfallen på portstolparna kring västra och södra ingångarna. Putsen knackades bort. Portalomfattningarna består av äldre gravstenar. De behölls oputsade efter ytterligare rengöring. Omfogning utfördes. Tegel-skärvor täcktes med bruk. Stentavlorna över portalerna konserverades och förgylldes. Järndubbarna som håller stenskivorna på plats rostskyddsmålades. Portdörrarna målades i rött och grått med uppgående gula solar i himmelsblå rundlar. Trapplanen framför portarna fogades om.

Framför södra porten gjordes vissa markarbeten. På kyrkogården grävdes nya schakt för elledningar, åskledare och VA-anslutning för den handikapptoalett som byggdes under läktaren. Invändiga arbeten: Alla putsytor i kyrkorum och vapenhus (ej sakristian) renoverades och omfärgades. Eventuella lagningar med KC-bruk bilades bort. Skadade ytor knackades bort. Större sprickor i murverket åtgärdades. Måleriarbetena innefattade tvätt, lagning och målning av tak och väggar, samt målning och förgyllning av bänkar och inrednings-detaljer. Innan bänkinredningen målades gjordes psalmbokshyllorna djupare. Hurtsen för textilförvaring målades med pigmenterad lack. Kulorna i takkronornas kedjor målades blå. Den putsade väggen i toaletten målades med matt latexfärg. Predikstolen målades under ledning av konservator. Altaruppsatsen och altarringen målades. Altartavlan konserverades (se nedan), samtidigt byggdes knäfallet om. Nummertavlorna utökades.

Under läktaren byggdes två utrymmen. I söder ett andakts- och samlingsrum och i norr ett kapprum med handikapptoalett och städskrubb. På grund av läktartrappornas placering gjordes läktarunderbyggnaderna fristående från ytterväggarna. Väggarna byggdes med överljusinsläpp och fönster med färgat glas för bättre ljusförhållanden. Läktarunderbyggnad utfördes i spånskiva. Synliga reglar utfördes i noga utvalt virke. Läktarunderbyggnadernas väggar överför och fördelar läktarens last till underliggande bjälklag. I samband med att toalett och vastvätt installerades i läktarunderbyggnaden drogs vatten och avlopp in i kyrkan. Schaktningsarbetena övervakades av arkeologer vid Kalmar läns museum. Några fynd gjordes ej.

Vissa elinstallationer gjordes. Det monterades 55 små bänkvärmare, plus en värmare bakom kantorn. Ljusreglage monterades på insidan av södra porten. Låda för ljud- och ljusreglage monterades norrut i bänkraden längst bak. I södra vindfånget tillverkades nytt golv bestående av en skiva som går att lyfta upp vid behov. Konserveringsarbeten: Kyrkans altaruppsatser konserverades. Altarmålningen från 1860 rengjordes och färgresningar fixerades. Äldre retuscheringar åtgärdades. Altarmålningen från 1777 rengjordes och färgresningar fixerades. Lakuner retuscherades. Det gamla läktarbröstets oljemålade spegelfält rengjordes, retuscherades och försågs med ytskikt.
Sanering mot strimmig trädgnagare i orgeln. Arbetet utfördes genom att angripna delar besprutades med Permex E, efter samråd med orgelbyggmästare Johannes Künkel.

1993
Sanering mot strimmig trädgnagare i inventarier och orgel. Saneringen utfördes genom gasning av kyrkorummet med Metylbromid.

1997
Sanering mot skadedjur i tornet och på långhusvinden genom punktsanering med Permetrin.

1998
Kristallkronorna och mässingskronorna hängdes om.

2000
Den gamla predikstolskorgen flyttades från koret till förvaring uppe på läktaren. Detta för att ge plats åt en nyanskaffad digital kororgel. Den nya kororgeln beställdes täckmålad i samma ljusgrå färg som grundfärgen på kyrkbänkarna. Ledningar drogs från den nya orgelns spelbord upp till högtalare monterade bakom orgelfasaden. Ledningarna drogs bakom fasta väggbänkar och under lös golvplatta vid ytterdörr. Därefter genom läktarunderbyggnadens vägg och upp genom ventilhål till läktaren.

2000
Automatisk klockringning installerades.

2004
Byte av två elradiatorer i sakristian.

2004
Nya brandluckor i stål monterades i passager mellan torn och kyrkvind.

2003
Toalettbyggnad utanför kyrkogårdmuren revs delvis. Murarna ingår idag i kompostområdet.

2005
Sockeln och fönstren målades. Arbetena utfördes av Johnny Johansson vid Nybro Måleri i Färjestaden.

2007
Putslagning utfördes på tornets södra fasad.

Litteratur
Axelsson, Roger et al. (1996) Det medeltida Sverige Öland. Riksantikvarieämbetet: Stockholm. Cintihio, Erik et al. red. (1993) Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. Sveriges Kyrkor: Stockholm. (SvK) Billow, Anders (1926) Ölands kyrkor förr och nu. Kalmar tryckeri AB: Kalmar. Boström, Ragnhild. I: Det medeltida Sverige Öland. Riksantikvarieämbetet: Stockholm. (BR) Boström, Ragnhild (1993) De öländska kyrkorna en översikt I: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. Sveriges Kyrkor: Stockholm. (BR) En bok om Sandby-Gårdby. (1972) Sandby-Gårdby hembygdsförening: Sandby-Gårdby. Erixon, Sigurd (red) (1959) Sveriges Bebyggelse Landsbygden, del IV. Bokförlaget Hermes AB: Uddevalla. Ohlsson, Alf () Kyrkorglarna. Särtryck ur En bok om Sandby-Gårdby. s. 131-143. Sjöström, Ingrid (1993) Kyrkorna från perioden 1760-1860 en sammanfattande översikt I: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. Sveriges Kyrkor: Stockholm. Ullén Marian (1993) Stiftsindelningen och kyrkobyggandet i Växjö stift 1760-1860 I: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. Sveriges Kyrkor: Stockholm. Ullén, Mariam, red. (2003) Öland, landskapets kyrkor. Riksantikvarieämbetet: Stockholm.
Muntliga uppgifter
Kjell Johansson, kyrkvaktmästare Stefan West, kyrkvaktmästare Johnny Johansson, målare