SVARTEBORGS KYRKA

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

SVARTEBORGS KYRKA är omnämnd tidigast omkr 1140, som en av de två s k fylkeskyrkor som låg inom det område som nu är Bohuslän: "Sæx ero fylkis kirkiur i þenna iij fylkium. Æin a Konunga hellu ytri. Annur a Suertiborgh..." (Borgartingslagen, omkring 1140)

Kyrkan hade en romansk planlösning med smalare kor, skiljt från ett större rektangulärt långhus genom en triumfbåge. En västlig ingång är dokumenterad, med spetsbågig utformning, vilket daterar den till 1200- eller 1300-tal. Ovanför denna ingång satt en skulptur av S:t Olav, vilken idag finns på Bohusläns museum.

I interiören tillkom under 1600-talet ny träinredning, som altaruppsats och predikstol, kanske också dopfunten.

Kyrkan byggdes om till sin nuvarande planform 1708, då det äldre koret revs och det nuvarande tresidiga byggdes. Med all sannolikhet togs också större fönster upp i kyrkan, eventuellt samma fönsteröppningar som idag. Det är dock inte otroligt att de förstorats något vid något senare tillfälle under 1700- eller 1800-tal.

Knappt 20 år efter den stora ombyggnaden i kyrkan, så dekorerades innertaket 1727 med kyrkans stora takmålning av Christian von Schönfelt. Han målade också delar av den övriga snickeriinredningen.

Ett klocktorn av trä byggdes 1757 vid västgaveln.

Någon gång under 1800-talet, sannolikt under dess andra hälft, skedde en renovering då stora delar av 1727 års måleri målades över.

1906 skedde ytterligare en renovering, som hade stark prägel av den tiden, med ett golv av s k viktoriaplattor (svarta och vita klinkerplattor i rutmönster), nya bänkar mm. En sakristia inreddes invid predikstolen, vilket frigjorde utrymme i koret så att altaret och altaruppsatsen kunde flyttas tillbaka mot korväggen (tidigare hade den varit bakom altaret). Samtidigt så renoverades takmålningen. Centralvärme installerades också, med ett pannrum utgrävt under koret.

1938 byggdes en sakristia till på norrsidan.

Under efterkrigstiden har vapenhuset inretts, och en korbänk har försvunnit, men få övriga ändringar i kyrkorummet, med två undantag. Korgolvet har under senare år bytts mot ett trägolv, och det gamla orgelhuset ersattes 1979 med ett helt nytt, som har ett modernt formspråk men med grundformerna hos en barockorgel.

KYRKORUMMET är relativt stort för en sockenkyrka av medeltida ursprung, och med flera tydliga blickfång i takmålningar, altaruppsats, läktare och orgelfasad. Koret har tresidig avslutning åt öster och ingen särskild markering mot långhuset, annat än att korgolvet är ett steg högre. Sakristia finns på korets norrsida.

GOLVET är i mittgången belagt med en blå matta. I bänkkvarteren ett brunt lackat trägolv, troligen från 1906/1911 eller 1938. I koret ett brunt oljat eller vaxat trägolv, inlagt på 1990-talet. VÄGGARNA är slätputsade och vita. TAKET är ett välvt brädtak, avvalmat över koret. Taket är täckt med målningar. I mötet mellan tak och vägg en profilerad taklist, marmorerad i brunt och grått. Fyra tvärbjälkar tvärs över långhuset år också dekorationsmålade, med grisaillemålade akantusslingor.
TAKMÅLNINGEN är mycket anslående , och utförd av Christian von Schönfelt 1727. Genom ett grisaillemålat listverk är taket indelat i flera fält, varav ett stort fält mitt över långhuset. I detta fält finns en framställning av den yttersta domen. Över koret en framställning av treenigheten i form av Fadern och Sonen sittande på ett klot, och den helige ande i form av en duva svävande ovanför dem. I de mindre fälten runt om de större finns olika bibliska scener. Konserverade flera gånger, 1909 av MB Wallström, 1938 av Sven Gustafsson, 1954 av C O Svensson, 1977 av Christer Wildenstam.

INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt på korets sydsida. Från vapenhuset en dubbel glasad dörr av lackad ek, med överljusfönster. Modern. I koringången sitter en dubbel spegeldörr som innerdörr, gråmålad med förgyllda lister, och med ett överljusfönster ovanför. Troligen 1800-tal eller tidigt 1900-tal. På väggen ovanför kordörren finns en profilerad rundel av stuckatur. Till sakristian leder en liten rundvälvd dörr med en grå spegeldörr, från 1938. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i mörkbrunt, och med innanfönster. Ytterbågarna troligen från 1800-talets förra hälft eller äldre, innanfönstren yngre, sannolikt 1938. I innerbågarna sitter antikglas i blyinfattning.

SAKRISTIA - På korets norrsida, byggd 1938, med enkel inredning huvudsakligen från denna tid.

VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Inredningen helt från 1964, med golv av kalksten, väggar av laserad slät panel och tak av vitmålad panel, med en enkelt målad dekoration kring lampfästet. Enkla dekorativa målningar i fönsternischer mm. Innanför ytterporten ett vindfång, med glasade innerdörrar. Biutrymmen kring vapenhuset, med enkla släta dörrar. Två stycken series pastorum på sydväggen. Av trä, rektangulära; brunlaserad plywood med ljusgrå text, och med profilerade ramverk. 1938. På norrsidan en trappa upp till rummet en trappa upp, inrett på motsvarande sätt. En äldre bräddörr med smidda gångjärn leder in till läktaren.

INREDNING:

ALTARE - Av trä, med en enkel altarskiva av trä. Målad i ljusgrått. Från 1906, då placeringen också flyttades in mot östväggen.
ALTARUPPSATS - På altarets bakkant, placerad mot korets östvägg, står en stor och rikt skulpterad altaruppsats av trä. Uppbyggd i tre våningar, med skulpturer och bladverk. HUVUDMOTIVET i nederdelen är en skulpterad relief föreställande Jesu dop. Reliefen flankeras av två skulpturer av Paulus och Petrus, omgivna av druvklasbehängda kolonner och ytterst flankerade av vingar med skulpterade broskverk. I det smalare MELLANPARTIET är mittmotivet ett krucifix, flankerat av skulpturer och karyatider. ÖVERST en rundbågig tavla med texten "Si Guds Lamm", flankerad av skulturer och krönt av ett skulpterad och delvis förgyllt överstycke. ALTARUPPSATSEN är ett 1600-talsarbete, bemålat av Christian von Schönfelt 1727. Övermålad med vitt 1856; restaurerad 1906, konserverad 1954, 1977.
ALTARRING - Öppen rektangulär med svarvade dockor Målad i mörk- och ljusblått med förgyllningar. Överliggare och knäfall klädda med vinröd plysch. Oklar ålder, möjligen från 1906.
PREDIKSTOL - Placerad invid fönstret på norra långhusväggen. Av skulpterat trä, bestående av korg, ljudtak och trappa. KORGEN är åttkantig, med kraftiga förkroppningar och kolonner i hörnen. På sidorna målningar inom arkadbågar, målningarna föreställande gammaltestamentliga profeter (Esaias, Jeremia, Hesekile och Daniel). Målad i grönt och svart med förgyllda listverk. Från 1600-talets mitt, bemålning av Christian von Schönfelt. Profilerat underrede från 1904. Konserverad 1977. LJUDTAKET sexkantigt, med kraftigt profilerad kant och genombrutna gavelstycken på ovansidan. Textband med bibelspråk längs kanten. Målad likt predikstolskorgen, och med motsvarande historia. TRAPPAN med ett räcke indelat i speglar och med profilerade över- och underkantslister. Målat i grått och svart med lister i rött och förgyllning. Räcket sentida, möjligen 1938.
DOPFUNT - Placerad på korets sydsida. Består av två olika delar. Foten är medeltida och tillverkad av täljsten. Cuppan är av trä, sexkantig, med svängda sidor, stående på ett skulpterat träklot, vilket i sin tur är fästat på stenfoten. Runt cuppans kant snidad ornamentik och i hörnen skulpterade små lejonuvuden. Målad i brunt med dekorationer i dämpade toner av bl a grönt. Foten är som nämnts av medeltida ursprung. Cuppan är sannolikt från 1600- eller 1700-tal. Oklart om den alltid stått på stenfoten, eller om detta är ett senare arrangemang. Restaurerad 1938.
BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning utmed långväggarna. Bänkgavlarna har snidad och förgylld bladdekor i överdelen och genombrutna armstöd. Bänkryggarna indelade i speglar. Inredningen från 1906, ommålad senast 1977. Några bänkar under läktaren borttagna för att ge plats åt bokbord, ljudpulpet etc. På läktarens norrsida finns ålderdomliga, mycket smala och enkelt utformade bänkar, vilka mycket väl kan ha hög ålder.
LÄKTARE - Läktare i väster, buren av fyrkantiga träpelare med enkelt profilerade kapitäl, gråmålade med förgyllningar. Läktarbröstningen är indelad med ett ramverk i form av arkadbågar, med femton fält med målningar i. Målningarna föreställer apostlarna och Kristus samt ytterligare några ur gamla testamentet. Ramverket enkelt marmorerat. Läktaren troligen byggd under tidiga 1700-talet. Möjligen är inte pelarna under läktaren ursprungliga. Målningarna och övrig bemålning på läktarbröstningen utförda 1727 av Christian von Schönfeldt. Restaurerade 1977.
ORGEL - Stor orgelfasad, dominerad av sina synliga pipor. Orgelhuset av brunlaserat trä, med modernt enkla raka former, kombinerat med förgyllda barockinspirerade ornament i pipöppningarnas överdel. Orgelverk och orgelhus från 1979, byggt av Hammarbergs orgelbyggeri i Göteborg. Kyrkans första orgel var byggd av Molander 1885.
NUMMERTAVLOR - Två stycken, placerade på korets snedväggar. Svarta rektangulära siffertavlor omgivna av profilerade och förgyllda ramar, och med snidade och förgyllda krönornament. Troligen från 1938 eller senare. Ytterligare två nummertavlor sitter mitt på respektive norra och södra långväggarna. Enklare utförande, med svarta rektangulära siffertavlor omgivna av profilerade och förgyllda ramar. Troligen från 1938 eller senare.
KLOCKOR - I tornet hänger tre klockor. Den minsta är från 1618, med inskription. Mellanklockan från 1956, med inskription; gjuten av C. Bergholtz, Sigtuna. Den största klockan från 1908, med inskription; gjuten i Göteborg.
ÄLDRE INREDNINGSDETALJER - I tornrummet finns ytterligare målningar av Christian von Schönfelt 1727, på speglar som härrör från kyrkans tidigare korbänkar, uppsatta här 1977.

SVARTEBORGS KYRKA är byggd i sten, och består av långhus, fullbrett kor med tresidig koravslutning i öster, sakristia i norr, och ett torn av trä i väster. Långhusets västparti är medeltida, koret från 1708, sakristian 1938. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en putsad utskjutande sockel, målad i grått. Slätputsade omfattningar kring fönster och dörrar. Kyrkans TAK är ett sadeltak, avvalmat över koret, täckt med rött tegel. Under takfoten en profilerad taklist av trä, brunmålad.
TORNET är av trä, från 1757 med fasader av vitmålad locklistpanel. Ovanför ett mindre kopparklätt takfall en något indragen klockvåning, med spetsigt avslutade ljudluckor av trä, målade i svart. Ett enkelt kopparklätt torntak krönt av en smal spira med kors över klot överst, även dessa av koppar.
HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. En rektangulär stentrappa i fem steg med järnräcken leder till en dubbel svartmålad trädörr med diagonalställd panel. Ytterligare en ingång på korets sydsida, med en rundbågig öppning och med en svartmålad trädörr även där, med ett överljusfönster. En stentrappa med smidda räcken utanför, samt en ramp av trä utmed kyrkväggen. Även sakristiedörren och pannrumsdörrarna har motsvarande utformning. Ytterdörrarna och trapporna troligen från 1938 års renovering. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i brunt. Solbänkar täckta av kopparplåt. Flera av ytterbågarna från tidiga 1800-talet eller äldre.