TÄNNÄS KYRKA

Kyrkan är uppförd i timmer och består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti i öster, en mindre sakristia vid östgaveln samt västtorn. Tornet är relativt lågt och kröns av en lika låg korsprydd lanternin utan öppningar. Ingång sker genom tornet men det finns separat ingång till sakristian från norr.

Kyrkan uppfördes omkring 1851-1855 av byggmästare Johan Nordell från Los i Hälsingland, efter ritningar av förste arkitekten vid Överintendentsämbetet, Johan Adolf Hawerman, 1840. En äldre bevarad ritning från 1837 gjordes troligen av Knut Schanke från Röros men reviderades av Hawerman. Denna ritning visar ett torn avslutat med lanternin och spira, vilket troligen aldrig kom till utförande. Kyrkan som föregick den nuvarande var belägen något söder om denna och byggdes 1672. Denna kyrka restaurerades och ombyggdes på 1790-talet. Det finns delar av inredning från den äldre kyrkan bevarad i den nuvarande, såsom dörrarna i vapenhuset och de snidade ornamenten ovanför. I sakristian finns också en tavla med texten Anno 1672 uti maij månad bleff däne kyrkin funderat, och bygd och den 24 juni samma år af kyrkioherde här Hinrik Oloffson Drake ? och invigt.

Kyrkan är uppförd i timmer och består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti i öster, en mindre sakristia vid östgaveln samt västtorn. Tornet är relativt lågt och kröns av en lika låg korsprydd lanternin utan öppningar. Ingång sker genom tornet men det finns separat ingång till sakristian från norr.

Idag har kyrkan en putsad och gråmålad naturstenssockel. Tornets sockel är gjuten. Fasaderna är klädda med liggande vitmålad panel på förvandring målad vit med oljefärg. Långhusets knutlådor av slät panel är formade som pilastrar som bryter upp fasaden. De bär upp en kraftig markerad taklist. Tornet har liggande panel precis som långhuset med slät panel vid hörnen. Yttertaket som är flackt är belagt med bandtäckt svartmålad plåt. Långhuset har sex fönster, tre mot norr och tre mot söder. Fönstren är rundbågiga och småspröjsade. Fönstren är målade i samma vita färg som fasaden. Vitmålade hängrännor och stuprör.

Tornet delas upp av en list i höjd med långhuset taklist. Det finns en liten lucka ovanför listen. Ljudluckorna av trä är rektangulära och svartmålade och sitter strax under torntaket. Den profilerade taklisten är precis som på långhuset mycket kraftig. Lanterninen ovanför är mycket låg och har inga öppningar. Lanterninhuven kröns av ett förgyllt kors, som utbyttes vid den senaste renoveringen 1984. Kyrkans ytterport är av trä och den fiskbensmönstrade panelen målad brun. Ovanför ingången finns en platta med förgylld inskription (Oskar I). Den höga trappan är av kalksten, som är ganska starkt förvittrad. Det finns en handikappramp i sträckmetall lagd över trappan från norr. Sakristian är tillbyggd öster om koret med separat ingång från norr. Den smala skorstenen till spismuren finns kvar.

Kyrkorummet täcks av ett flackt tunnvalv med längsgående gråvit panel med blågrå målade rundlar kring kronornas fästen. Panelen har fallande längder vilket visar att den är av hög ålder. Väggarna är klädda med gråvit stående slätpanel, också med fallande längder. Antagligen är panelen från byggnadstiden. Även invändigt är väggarna försedda med en profilerad taklist och framskjutna väggpilastrar. Den slutna bänkinredningen som moderniserats under 1900-talet är troligen också ursprunglig. Den består av ett bänkkvarter på var sida om mittgången och är målad i ljusgrått och beige med gula lister. Bänkdörrarna är numrerade. Mellan bänkdörrarna finns nedsänkta marmorerade partier. På bänkkvarteret längst fram finns större speglar med marmorering som omgärdas av en gulmålad list. Det finns höga ljusstakar i smide på varannan bänkrad. Kyrkans golv är lackat och golvbrädorna smala. Under predikstolen finns ett skåp där det gamla breda golvplankorna syns. Nuvarande golv är lagt ovanpå det gamla.

Orgelläktaren som byggdes 1957-58 har försetts med samma typ av marmorerade speglar på läktarbarriären som bänkinredningen. Läktaren bärs upp av två kannelerade kvadratiska pilastrar som är marmorerade i grått. Orgeln har en modern utformning men är målad i samma färger som kyrkans inredning i övrigt.

Korväggen pryds av en stor skenperspektiv- och draperimålning. Den centrala altaruppsatsen med kannelerade pilastrar i vitt och guld bär upp en båge. På altarets ljusmålade sockeln står ett förgyllt kors med svepeduk mot ett målat golgatalandskap. Sockeln flankeras av förgyllda änglar. Skenperspektivet och draperimålningen är målat av Nils Magnus Åkerström från Östersund 1856 och har en färgsättning i grått, blått och rosa. Altarringen med balusterdockor är målad vit och har knäfall i ljusblått tyg. Det finns en dörr på var sida om altaruppsatsen in till sakristian. Predikstolen i vitt med förgyllda lister och emblem är från byggnadstiden. Draperimålning även bakom predikstolen. Framför predikstolen står en vitmålad dopängel som troligen är utförd av samma person som tillverkat altaruppsatsens änglar. I vapenhuset är dörrarna in till kyrkorummet dekorerade med snidad allmogedekor. Över dörrarna finns också snidad dekor som ursprungligen utfördes för den äldre kyrkan av Jöns Ljungberg från Ljusnedal omkring 1796. Den äldre kyrkans predikstol också utförd av Ljungberg finns uppställd i sakristian.

Det förefaller som om kyrkan till många delar bevarar sin ursprungliga prägel även om en hel del förändringar skett under 1900-talet. Taktäckningen har bytts ut flera gånger och består sedan renoveringen 1984 av det nuvarande bandtäckta plåttaket. Tornet hade före 1984 plåttak på sin övre del och skiffertak på det undre taket, medan långhuset hade spåntak. 1984 isolerades också vinden och bjälkar byttes ut. Exteriören målades om. Det är osäkert om kyrkan alltid har haft panel på förvandring.

Kyrkans fasta inredningen är till stora delar bevarad från byggnadstiden, om man undantar läktaren. Ytskikten i form av taket och väggarnas panel liksom den fasta inredningen i form av bänkar, altaruppställning, predikstol och nummertavla är bevarad. Bänkarna har tidigare gått fram till fönstren längst fram, så två eller tre bänkrader är borttagna och bänkinredningen är invändigt moderniserad. Interiören målades senast om 1984 och målsättningen var att färgsättningen skulle gå tillbaka på den ursprungliga färgsättningen i grå och vita färgtoner. Det mest framträdande nytillskottet sedan byggnadstiden är orgelläktaren och orgeln, samt det nylagda golvet ovanpå det gamla. I sakristian gjordes 1984 ny skåpinredning samtidigt som predikstolen placerades där.