Artiklar i Wikipedia som innehåller information om detta objekt eller närliggande ämnen.
Det finns inga länkar för objektet.
ARTIKLAR I WIKIDATA
Artiklar i Wikidata som innehåller information om detta objekt.
Det finns inga länkar för objektet.
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
Bilder i Wikimedia Commons som avbildar detta objekt.
Det finns inga bilder som avbildar objektet.
Bagaregården 42, utställningsdel
Utställningsdel
Bilden:
Upphovsman: <presImageByline>Reuter Metelius, Anna
Upphovsrätt: <presImageCopyright>
Göteborgs Stadsmuseum
Licens: <mediaLicense>
Typ <itemType>
Utställning
Presentationstext<itemDescription>
ÖVERSIKTLIG STADSDELSBESKRIVNING Den centrala delen av Bagaregården karaktäriseras till största delen av stadsingenjören Albert Lilienbergs stadsplan från 1911. Det är en plan med gator som följer terrängen och oregelbundna kvartersformer. EN HISTORISK TILLBAKABLICK Västra Bagaregården byggdes ut med landshövdingehus och villor cirka 1914–30. I östra delen på sluttningen mot Härlandavägen tillkom ...
ÖVERSIKTLIG STADSDELSBESKRIVNING Den centrala delen av Bagaregården karaktäriseras till största delen av stadsingenjören Albert Lilienbergs stadsplan från 1911. Det är en plan med gator som följer terrängen och oregelbundna kvartersformer. EN HISTORISK TILLBAKABLICK Västra Bagaregården byggdes ut med landshövdingehus och villor cirka 1914–30. I östra delen på sluttningen mot Härlandavägen tillkom ”Vidkärrs trädgårdsstad” och några landshövdingehus som var HSB:s första i Göteborg. En ny stadsplan upprättades för de norra delarna 1942 och området som brukar kallas Strömmensberg bebyggdes med lamellhus och punkthus 1944–58. I norr vid gränsen till stadsdelen Gamlestaden etablerades verksamheter av flera slag. SKF tog över delar av Kristinedals landeri. Mellan SKF och Gamlestadens fabriker tillkom lager- och industribyggnader, bl a en stor byggnad för Turitz & Co uppförd 1941. De delar som upplevs tillhöra SKF ligger således i Bagaregården. FÖRÄNDRAT, BEVARAT Kristinedals huvudbyggnad stod kvar till 1960-talet då den revs för att ge plats åt nya trafikleder mm. INGÅR I BEFINTLIGA PROGRAM I bevarandeprogram, del I-II ingår ingen bebyggelse från den här berörda perioden.
Den centrala delen av Bagaregården karaktäriseras till största delen av stadsingenjören Albert Lilienbergs stadsplan från 1911. Det är en plan med gator som följer terrängen och oregelbundna kvartersf...Visa hela
Den centrala delen av Bagaregården karaktäriseras till största delen av stadsingenjören Albert Lilienbergs stadsplan från 1911. Det är en plan med gator som följer terrängen och oregelbundna kvartersformer.Stäng
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
