Stadsdelen Östermalm
Östermalm kallas idag den del av staden som avgränsas i väster och norr av järnvägen, i söder av Kavelbrovägen och i öster av Östra leden.
Namnet Östermalm kom till 1911 när en stadsplan för området öster om innerstaden fastställdes. Det som omfattades av planen 1911 var emellertid ett ganska litet område nordost om nuvarande Volvos fabriksområde.
Före 1911 bestod det aktuella området av beteshagar för kor och får, en del tillhörde kyrkan och en del staden. Intill järnvägens östra sida utvecklades dessa betesmarker till en park som på 1860-talet fick namnet Boulognerskogen och söder om denna anlades en badhuspark runt den vattenkuranstalt som låg där mellan 1870 och 1904.
1868 startades, söder om vägen mot Öm, senare kallad Östergatan och idag Kavelbrovägen, Sköfvde Gjuteri och Mekaniska verkstad av en ingenjör John Grönvall. Intill gjuteriet byggde Grönvall arbetarbostäder enligt traditionellt mönster med bruksgator men av dessa finns ingenting bevarat. Norr om fabriken och landsvägen, Kavelbrovägen, uppstod däremot spontan bebyggelse vid Ekedal, nuvarande Ekedalsvägen, och vid nuvarande Lyckegatan och Nicklasbergsgatan, i kvarteren Tulpanen och Krokusen. I Ekedalsområdet finns bara en byggnad bevarad men i Tulpanen och Krokusen finns ännu rester från denna Östermalms tidigaste bebyggelse. Gjuteriet påbörjade 1908 tillverkning av Pentamotorer och tog senare namnet Pentaverken, ett namn som finns kvar i en kvartersbeteckning och även gett namn åt järnvägsundergången i Kungsgatans östra ände. Pentaverken övergick senare i Volvos ägo
Den stadsplan som fastställdes 1911 utarbetades av Per Olof Hallman, samme man som gjort planen för stadens södra delar 1903. Hans ideer var desamma som 1903, att använda sig av befintliga vägar som stadsgator och Henriksbergsgatan och Ekedalsgatan utgjorde stommen i det nya gatunätet. Planen för Östermalm kom dock bara att realiseras till vissa delar. Planerade torg och platser blev aldrig utförda.
1917 köptes länderiet Kanikeruder, norr om Boulognerskogen och nuvarande Hjovägen av Karlssons MekaniskaVerkstads AB som där byggde järnsmälteri och valsverk och senare även ett garveri.
1920 styckades 14 tomter av från gården Eriksdal, strax öster om stadsplanegränsen. De första husen byggdes på en vacker tallbacke öster om Djupedalsvägen och alla dessa hus ritades av arkitekten FA Neuendorf som även byggde ett hus åt sig själv där.
1924 upprättades en plan över Kanikeruder som då hade övergått i AB Skövdeindustriers ägo. Ett flertal fristående småhus byggdes därefter runt länderiets huvudbyggnad, vilken finns kvar i exteriör orört skick och idag används som vandrarhem i STF´s regi.
1947 antogs en stadsplan över hela Kanikeruders markområde och kvarteren Prosten och Bostället bebyggdes med småhus av den typ som blev vanlig i hela Sverige från 1930-talets slut.
Även i den södra delen av det nuvarande Östermalm upprättades en ny stadsplan 1947. Det var gården Eriksdals resterande mark som inköptes av Skövde stad och togs i anspråk för att skapa billiga och bra bostäder. AB Skövdebostäder hade bildats fem år tidigare och dess direktör Gustav Lake var den drivande kraften bakom denna moderna "Grannskapsenhet" med lamellhus grupperade runt gröna gårdar och med affärer och gemensamhetslokaler. Området "Tallbacken" ingick också i den nya stadsplanen varvid den östra delen av backen fick kvartersmnamnet Tallbacken och den västra fick namnet Fusalyckan. På 1950-talet utökades stadsdelen med hyreshus åt öster och villor mot söder. Ingenjör Carl Tesdorpf byggde utmed Grenanders gata en rad hyreshus med ett för 1950-talet karaktäristiskt formspråk, utan motsvarighet i Skövde. Samtidigt byggde han en villa åt sig själv högst upp på Tallbackskullen, invid den enda resterande skogen. Huset ritades av Ralph Erskine och framstår än idag som extremt modernt.
Eriksdalsskolan blev klar 1955 och därefter bebyggdes området mellan Östergatan och Kavelbrovägen. Under senare år har industrierna inom Östermalm byggts ut så att bostadsbebyggelsen nu är omgärdad av industrier i söder, norr och öster,
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
