GRÄSMARKS KYRKA

Den murade kyrkan i Gräsmark från 1730-talet har ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti i öster, västtorn och vidbyggd sakristia i nordost. Ingång sker i väster genom tornets vapenhus samt mitt på långhusets sydsida. Kyrkans murar är putsade, såväl ut- som invändigt och genombryts av rundbågiga muröppningar. Den putsade fasadfärgen är bruten i svagt guldockra med distinkt målade engelskt röda hörnrusticeringar och över portar och fönster för att markera valvbågarna. Det valmade sadeltaket på såväl långhus som sakristia är lagt med skiffer från Glava. På långhuset är det kvadratiska skiffret mönsterlagt med rundhugget skiffer i romber.

Tornet har rundbågeformad port av trä i väster. Parställda, rundbågeformade ljudluckor sitter under tornets takfot. Tornet avslutas med en flack huv och trälanternin med fönster, vilket tillkom 1836. Överst på tornet finns ett förgyllt kors på kula.

Sakristian på den norra sidan har en rundbågeformad port mot väster och ett rektangulärt fönster mot norr. Tillbyggnaden är putsad och avfärgad lika som långhuset och har ett sadeltak klätt med skiffer. Gavelspetsen mot norr är klädd med ljust målad lockpanel.

Avvattningssystem av koppar.

Komplettering vid invetering 2004: Den första kyrkan i Gräsmark låg vid Uddheden, strax öster om den nuvarande kyrkan. Den gamla kyrkan som var av trä, mätte ca 14 x 11 meter och invigdes 1663.

Den nuvarande kyrkan uppfördes av murarmästare Christian Haller mellan åren 1733-1739. Vid invigningen användes altartavlan från den gamla kyrkan men år 1753 ersattes den av en altaruppsats tillverkad av bildhuggaren Isac Schullström. Predikstolen, också den från den äldre kyrkan, kompletterades 1759 av Isac Schullström. Sakristian stod färdig 1762. Takmålningarna i kyrkorummet utfördes 1770 av målarmästare Erik Joneaus från Karlstad.

I samband med att det spånklädda taket och tornspiran skadades vid en storm 1836 lades tornöverbyggnaden och taket med skiffer. Lanterninen tillkom 1839 och sattes då på en äldre plåttäckning. En omfattande interiör omgestaltning ägde rum 1874. Då målades takmålningarna över, målningarna över orgelläktaren täcktes med ett tygstycke och de målade draperingarna på väggarna putsades över. Den medeltida altartavlan överlämnades till Kongl. Witterhets- och Antiqvitets Akademien i Stockholm. Predikstol och altartavla målades över med vitt och guld.

En restaurering ägde rum 1924 efter program av arkitekten Gustaf Birch-Lindgren i samarbete med konstnären Tor Hörlin. Takmålningarna togs fram och färgsättningen på inredningen återställdes. Äldre träskulpturer återinsattes i kyrkorummet. Dessa togs från både bårhusets vind och från Statens historiska museum i Stockholm. Glasmålningar efter förebild av Tor Hörlin insattes i koret och ovanför södra ingången.

Exteriören renoverades 1975 under ledning av arkitekt Janne Feldt, Karlstad. Fasadernas krämgula färg återställdes och de dekormålade hörnkedjorna och valvöppningarna i rött frilades. En interiör renovering skedde 1979 då väggarna omkalkades och den röda draperingen kring altaruppsats och fönster påbättrades. De två nedersta bänkar togs bort så att ett "kyrktorg" bildades. Mellan åren 1987-1990 konserverades altaruppsats, predikstol, läktarbarriär, orgelfasad och tak under ledning av konservator Urban Ullenius, Stockholm. Interiöra arbeten fortsatte 1991-92 då den befintliga läktarunderbyggnaden flyttades längre mot öster, en gammalt igensatt fönsteröppning i tornets bottenvåning mot söder togs upp och förstorades något och skiffertaket lades om.

En exteriör renovering efter program av arkitekten Karl Karlsén genomfördes 2001. Fasaden rengjordes och putslagades och avfärgades, lanterninen skrapades och målades och dess plåttäckning sågs över, lagades och målades. Fönstren målades bruna. Ett nytt uppvärmningssystem installerades samma år.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Rektangulärt kyrkorum med förhöjt tresidigt avslutat kor i öster och läktare i väster. Det välvda trätaket är dekorerat av målarmästare Erik Jonaeus 1770. Altaruppsats och predikstol från 1700-talets mitt är utförda i färgstark provinsiellbarock. Slutna bänkar som ansluter mot ytterväggar är fördelade i tre kvarter.

KYRKORUMMET har ett lackat trägolv. I bänkkvarteren är golven något förhöjda och betsade. En röd vävd matta ligger i mittgång och korsgången mot söder. En gråbeige golvsockel följer väggen runt hela kyrkorummet. Väggarna är putsade och avfärgade i ljust grått. Västväggen av trä är försedd med marmorerade fyllningar i grått och blått. Kring de rundbågeformade FÖNSTREN finns målade draperingar i rosa och lite gult. Fönstren av trä är målade i ljust grått. Södra PORTEN är rektangulär och försedd med blå marmorerade fyllningar. Ovanför dörren finns ett runt fönster med en målning efter förlaga av Tor Hörlin, 1931. Motivet föreställer Daniel i lejongropen. TAKMÅLNINGAR är utförda 1770 av målarmästare Erik Jonaeus, Karlstad. Motivet utgörs av den yttersta domen. Mitt över långhuset sitter Kristus som domare på en regnbåge. Runt om honom sitter 24 vitklädda äldre män i fyra grupper. Mot väster finns de tre ärkeänglarna med sina attribut; Mikael med det långa svärdet samt Gabriel och Rafael som blåser basun. Längst i väster, över orgelläktaren, finns helvetet speglat som de förtappades boning. Här finns nakna människofigurer som omges av röda eldslågor. Under står " Betänck o menniska tig nu wäl: Si helwetet högt gapar Wil swälia up hwar oren siäl. Bed Gud han i tig skapat, ett hierta rent, en anda ny: så at tu ej förachtar Hans nåd: och kan så undan fly Then, som tig eftertrachtar." Öster om den tidigare nämnda regnbågen finns himlen där det mot en blå botten svävar vita molntussar, änglar och människor i vita kläden. Några av dem har blommor eller olivkvistar i händerna. Längst i öster, över koret, sitter Gud Fader, klädd i ljusblå mantel. I vänster hand håller han riksäpplet medan den högra handen är rest i en välsignande gest. På hans högra sida sitter Sonen, vilken i ena handen håller en spira och i den andra ett kors. Båda har en reslig gloria kring huvudet och de omges båda av strålarna från en sol med en duva i mitten- Den Heliga Ande. Slutna BÄNKAR fördelade på 4 kvarter. Dörrar och mellanstycken med marmorerade fyllningar grått och blått. Rygg, sits och psalmbokshylla är målade i gråbeige, fotbrädan i brunt. Lösa blå dynor. Vid södra porten är två av bänkarna kortade eftersom det där tidigare har stått en kamin. Golvet är där lagt med rött tegel. Bänkarna längst bak är kortade med ca ½ bänk; på södra sidan för ljusbärare, på norra sidan för ljud- och ljusmixer. I kyrkorummet finns mässingskronor och mässingslampetter på väggarna.
KORET är förhöjt ett steg och golvet är lagt med lackade brädor. ALTARE av trä är målat i grågrönt. Upphängning av antependier sker med krokar och öglor. ALTARRINGEN har marmorerade fyllningar i blått och grått och ramverk i blått. Knäfall och överliggare är stoppade och klädda med grågrönt skinn respektive grått tyg. Altarringen är till formen rundad framtill och går sedan i en rektangel mot korväggen och är där försedd med dörrförsedda öppningar, en åt vardera hållet. Bakom altarringen är golvet lagt med en grön heltäckningsmatta. ALTARUPPSATS tillverkad 1753 av bildhuggaren Isac Schullström. Den består av tre, på vart andra stående delar. Centralmotivet utgörs av den korsfäste Kristus omgiven av Mara och Johannes. Vänster om detta står Moses med lagens tavlor och till höger Aron iklädd översteprästens skrud. I den mellersta avdelningen finns en skulptur av Kristus som står på ett klot. Med kors i handen och en strålande gloria symboliserar skulpturen den uppståndne Kristus som hela världens segerherre. På var sida om honom står två skulpturer föreställande barmhärtigheten med ett lamm vid sina fötter och Rättfärdigheten med vågskålar i handen. Uppsatsen kröns av en förgylld, strålande sol med de hebreiska bokstäverna för Jehovah. Solen omges av rikt skulpterade akantusblad i silver och guldförgyllnig. Ytterst finns dessutom skulpturer betecknande hoppet och kärleken. Altaruppsatsens två nedre delar omges av förgyllda akantusslingor. Dominerande färger på uppsatsen är grönt, blått och svart samt silver och guldförgyllningar. Bakom altaruppsatsen finns en målad drapering i rosa. Den går från taket ner på vägen. PREDIKSTOL på korets norra sida är tillverkad till den gamla kyrkan och påbyggd av Isac Schullström 1759. Den åttkantiga predikstolen har en rak trappa med portal och dörr. Korgen och trappan är försedda med förgyllda skulpturer av lärjungarna. Mellan dessa finns förgyllda akantusslingor. Överliggaren på korg och trappa består av en kraftig, marmorerad list. Under och mellan skulpturerna skymtar den äldre predikstolens utformning med ljus och mörk ek i plattskörningsteknik. Ljudtaket är tillverkat 1746 av schatullmästaren Wilhlmi. Den åttkantiga huven kröns av Kristus med segerfana och nedanför detta finns basunblåsande änglar. Under baldakinen hänger en duva vilken symboliserar den heliga inspirationen. Strax öster om predikstolen finns den rundbågade dörren in till sakristian. Ovanför denna hänger en GOBELÄNG från 1929. Den hängde fram till 1981 under den fyrkantiga BALDAKINEN av trä på korets södra sida. Den är målad i blågrönt med en rödbrun tandsnittslist upptill. Längs "takfoten" hänger en vävd textil. Insidan är målad i gråblått och försedd med tecknen alfa och omega. På hörnen står stå skulpterade ljusbärare i form av änglar. (Dessa har tidigare varit placerade på läktarskranket.) Under baldakinen hänger ALTARSKÅP. Det är en kopia av ett medeltida altarskåp som numer ägs av Statens historiska museum och visas på Värmlands Museum. Originalet är troligen tillverkat i Västsverige under 1400-talets slut eller 1500-talets början. Enligt traditionen skall det vara en gåva från den finsktalande befolkningens gåva till kyrkan. Det i kyrkan befintliga skåpet är tillverkat av den bulgariske träsnidaren Iordan B Joranov och finns på plats sedan 1981. Skåpets mittparti föreställer den sk apokalyptiska madonnan, som stiger på måne och är klädd i solen. Hon uppvaktas av änglar i en krans. Det översta änglaparet har troligen hållit ett rökelsekar, det mittersta paret musicerar medan det de båda nedersta änglarna knäböjer i bärande ställning. Till vänster finns skulpturer föreställande S:ta Katarina av Alexandria och Paulus. På den högra sidan finns S:t Brynolf av Skara med två mördade män under fötterna samt under detta en skulptur föreställande S:t Elin av Skövde. Under altarskåpet finns ett dopaltare och på golvet står en DOPFUNT från 1929 av sten. Den åttkantiga cuppan med texten "Anno Domini 1929" bärs upp av en rund pelarfot på en liten åttkantig fot. KORFÖNSTER från 1927 tillverkade av NP Ringström efter förlaga av Tor Hörlin. På norra sidan återges Maria med barnet och texten "Ett barn varde oss födt, en son blive oss given". Fönstret på södra sidan visar hur Kristus bär sitt kors, åtföljt av texten "Näpsten var lagda på honom för att vi skulle få frid". I koret finns också ett piano inköpt 1988, en cembalo från 1986, två gyllenläderstolar och två kandelabrar i gorm av vridna kolonner,
KYRKVÄRDSBÄNKAR som stått längs väggarna i koret, men nu är de placerade framför varandra 2+2.
En blå KORMATTA av ullgarn i röllakansteknik, inköpt från Libraria 1967, signerad "ALDK -67". En AMBO av trä, tillverkad av Lydia och Alvar Johansson, Gräsmark 1984.
LÄKTAREN en utskjutande mittdel som bärs upp av åtta stycken brunmarmorerade fyrkantspelare. Här finns delar av äldre bänkar bevarade. LÄKTARENS SKRANK har av hela fyllningar med 16 målningar som enligt uppgift också är målade av Jonaeus. De förställer Kristus, Jungfru Maria, apostlarna och Paulus. Eventuellt är dock några av dem målade senare och av en annan målare. Läktarbarriären är förhöjd med ett svart smidesräcke. ORGEL från 1947 tillverkad av firman Marcusseu & A.Abeurau. Organisten sitter vänd mot församlingen. ORGELFASAD från 1858 marmorerat i blått och grått med förgyllda detaljer i nyklassicistisk stil. LÄKTARUNDERBYGGNAD har skiffergolv och väggar av puts och blåmålad lockpanel. Mellan den hela väggen och läktarens undersida finns ett öppet spjälverk som öppnar upp mot kyrkorummet bakom. Taket är klätt med gamla breda, vitmålade plankor. Nyare dörrar av trä med ramverk och marmorerade spegelfyllningar i blått. Trappa från 1991 till läktaren på norra sidan av trä med infälld nålfiltsmatta. I läktarunderbyggnaden finns brudkammare, WC, klädavhängning mm. Framför väggen finns i kyrkorummet en ljusbärare.
SAKRISTIA har skiffergolv och de putsade väggarna övergår i ett välvt innertak. Väggar och tak är avfärgade i vitt. Ett rektangulärt fönster finns på norra väggen och en rundbågeformad dörr togs upp mot väster, troligen från 1960-70-talet. Längs östra väggen finns textilförvaring och möbleringen i övrigt är sparsmakad.
VAPENHUS har skiffergolv och putsade väggar i gulvitt. I en rund nisch mot söder finns ett litet fyrkantigt fönster. Väggen är här försedd med målad drapering i blått. Här står ett antal smideskors uppställda. Gamla kyrkportar mot väster är inåtgående och uppställda i fast läge. Utanför dess finns nyare, utåtgående dörrblad. Det plana taket är klätt med brunmålad, profilerad lockpanel.
ÖVRIGA INVENTARIER-
PSALMNUMMERTAVLOR med förgyllda ramar och svarta tavlor, bärs upp av marmorerade pelare.

KLOCKOR: STORKLOCKAN från 1794 omgjöts 1849 och bär inskriptionen: I FOLK! BÄRER FRAM HERRANOM HANS NAMN ÄRO, KOMMER I HANS GÅRDAR OCH TILLBEDER HONOM I HELIGO PRYDNING!! PS 96. V: 8.9."
LILLKLOCKA från 1724 bär inskriften: WI VILJE KOMMA OCH GÅ IN UTI DINA GÅRDAR, HERRE, OCH TILLBEDJA INFÖR DIN FOTPALL, TY VI HAFVE DINS HUS BONING KÄR OCH DET RUM DER DIN ÄRA BOR. PS. 132.V.8.PS. 26. V. 8."