SUNDALS-RYRS KYRKA

Kyrkorummet är ljust och rymligt och präglas liksom kyrkans exteriör av nygotiska och romanska stildrag med det mesta av den ursprungliga inredningen bevarad, bl a färgsatt i bruna och beiga kulörer som kontrast mot de ljusa vägg- och takytorna. Färgsättningen härrör från en renovering 1984 då man strävade efter att återställa de ursprungliga färgerna och delar av inredningen som förändrats vid en renovering 1950. Koret i öster är förhöjt två steg. I väster finns en orgelläktare med sekundära underbyggnader (1973). Södra läktarunderbyggnaden inrymmer sakristia, textilförvaring och toalett. Mot norr finns kapprum, toalett och städutrymme. Ingångar till kyrkorummet finns från vapenhuset i väster (tornets nedervåning) och från de mindre vapenhusen i södra och norra korsarmarna. Dörrar finns också från den ursprungliga sakristian på korets norra sida och det f d arkivet på dess södra sida.

Golvet är av lackat trä och väggarna är vitputsade. Det vinklade taket har vita fält av sekundärt påsatta skivor som inramas av nygotiska snickerier i bruna och beiga kulörer, bl a de takstolarna som är neddragna längs väggarna och försedda med schablonmålningar och förgyllningar. Fönsterpartierna med mönsterspröjsade höga rundbågiga och runda fönster har omfattningar av mönstermurat tegel b l a som kolonner med förgyllda kapitäl. De rikt utformade glasmålningarna i koret skildrar dels frälsningshistorien samt visar centrala kristna symboler. Dörrarna i kyrkorummet är segmentbågeformade par- och enkelspegeldörrar med skurna mönster. Pardörrarna till vapenhusen är brunt ådringsmålade medan dörrarna till gamla sakristian är grått täckmålade. Ovan dörrarna till södra och norra vapenhusen samt dörrarna till gamla sakristian och f d arkivet i koret finns stuckatur bl a i form av rosetter.

Det femsidiga koret, liksom kyrkorummet i övrigt, ger ett stort och rymligt intryck, väl belyst genom de stora fönstren med glasmålningar. Kring valvet/triumfbågen mot långhuset finns ett språkband med texten "Kommen till mig i alle som arbeten och äro betungade så skall jag giva Eder ro". I själva valvbågen finns marmoreringar i grå och rosa kulörer och längs de vitputsade väggarna finns brunbeiga kolonner som ansluter till takets ribbvälvning.

Det ådringsmålade altaret av trä är placerat intill östväggen. Altaruppsatsen är kyrkans ursprungliga som 1984 återinsattes efter varit borttagen sedan 1950. Altaruppsatsen är liksom altarringen, predikstolen och läktarorgeln i nygotisk stil med med bla spetsbågar, spiror, kolonner och fyrpassornamentik. Till kyrkans nygotiska ursprungliga inredning hör också en nummertavla, placerade i långhusets sydöstra del. Altaruppsatsen är utformad som tre spetsgavlar med ett träkors framför och färgsatt i bruna och beiga kulörer med förgyllningar. Altarringen är femsidig med en genombruten barriär med kolonner som bär upp små spetsbågiga valv. Den höga och smala predikstolen är placerad på väggen mot koret i långhusets norra del och nås genom en trappa från den ursprungliga sakristian norr om koret. Den är rikt ornamenterad bl a med spetsformiga listverk och grekiska kors på den sjusidiga korgen samt spetsformiga och tornliknande listverk på baldakinen. Kyrkans dopfunt är placerad vid långhusets sydöstra vägg och överflyttad från Sundals-Ryrs gamla kyrka. Funten som är av täljsten är daterad till 1200-talets senare del och har en spetsflikornamentik längs överkanten. På väggen bakom dopfunten står en kopia av Thorvaldsens Kristusfigur vilken under åren 1920-1984 var placerad på altaret.

Bänkinredningen är ursprunglig med några rader, bl a för läktarunderbyggnaden, borttagna längst bak i kyrkorummet. Bänkarna breddades också 1984. De tidstypiska öppna bänkarna är indelade i två kvarter med ursprungliga sidogångar och mittgång. Gavlarna, grönt ådringsmålade, har en rundning med fyrpassornamentik upptill. Ryggarna, klädda med pärlspontpanel, och sitsarna är grönt täckmålade. På läktarens södra sida finns liknande, men enklare utformade bänkar. Läktaren nås via en spiraltrappa av stål (1973) på västväggens norra sida samt genom de ursprungliga trapphusen längs tornets norra och södra sidor (ingångar från utsidan).

Läktaren har ett framskjutande mittparti och bärs upp av fyra skurna kolonner i bruna kulörer med förgyllda kapitäl. Mellan kolonnerna löper segmentbågeformade dekorativt skurna bjälkar. Bröstningen, huvudsakligen ådringsmålad i grönt, består av en ursprungligen öppen barriär med sekundära skivor på baksidan och har en rik trädekor med rundbågiga valv med små kolonner. Orgeln på läktaren är ursprunglig med kyrkan, byggd 1906 av A Loocrantz, Alingsås, och enligt uppgift en av få eller den enda bevarade orgeln av honom. Fasaden är utformad i nygotisk stil med bl a spetsbågiga avslutningar och spiror. Orgeln är huvudsakligen färgsatt huvudsakligen i brunt med förgyllningar, bl a på en krönande harpa. Förutom läktarorgeln finns en digital kororgel, placerad framför predikstolen, från 2002.

LÅNGHUS - Själva kyrkorummet (läktarunderbyggnad beskrivs under egen rubrik nedan). GOLV - Lackat trägolv (1973)
VÄGGAR - Vitputsade. Den öppna takstolskonstruktionen är neddragen på väggarna och karaktären av en mycket rikt artikulerad beklädnad. Kring de rikt utformade bruna och beiga takstolarna finns bl a förgyllningar och schablonmålningar. Kring fönstren finns mönstermurade tegelomfattningar bl a som kolonner med förgyllda kapitäl. Ovan dörrarna till norra och södra vapenhuset finns stuckatur i form av rosetter och rund båge krönt av stiliserade skulpturer. Framträdande i kyrkorummet är språkbandet längs valvet/triumfbågen mot koret. Denna, liksom bla dekorativa delar kring takstolarna återskapades vid en renovering 1984. På språkbandet står det "Kommen till mig I alle som arbeten och ären betungade så skall jag giva Eder ro". DÖRRAR - Till vapenhusen mot väster, söder och norr: Ursprungliga segmentbågeformade parspegeldörrar med skurna mönster. Brunt ådrade förutom sidorna mot norra och södra vapenhusen (grått täckmålade). Dörrar till läktaren från tornet (två st): Ursprungliga grå enkelspegeldörrar med skurna mönster.
FÖNSTER - På långsidorna, stora fönsterpartier med rundbågade höga smala mönsterspröjsade fönster med blyspröjs i innerbågarna. Mot norr och mot söder finns på var sida tre partier med tre fönster. I fönsteraxlarna närmast tornet finns (i anslutning till läktarunderbyggnaden) på var långsida ett parti med två fönster krönta av ett större runt fönster. Samtliga fönster består av dubbla järnbågar. Ovan norra och södra vapenhusen finns runda mönsterspröjsade fönster i nischer.
TAK - Vinklat innertak med rikt artikulerad öppen takstolskonstruktion. Mellan de bruna takstolarna och takstolsdetaljerna finns fält med sekundärt påsatta vita skivor och som inramas av nygotiska snickerier i bruna och beiga kulörer, bl a de takstolarna som är neddragna längs väggarna och försedda med schablonmålningar och förgyllningar.

LÄKTARUNDERBYGGNAD - Från 1973. Inrymmer sakristia, textilförvaring och toalett mot söder. Kapprum, toalett och städutrymme mot norr. Mot norr finns också en öppen spiraltrappa (svartlackerat stål och sättsteg av trä) från samma tillfälle.
GOLV - I kapprum, som övriga långhuset. I sakristian, heltäckningsmatta. På toaletterna, plastmattor.
VÄGGAR - Vit vävtapet förutom i sakristian (gråvit strukturtapet).
DÖRRAR - Släta enkeldörrar
FÖNSTER - Se långhusets övriga fönster ovan.
TAK - Vita släta skivor.

KOR
GOLV - Upphöjt två steg i förhållande till långhuset. Parkettmönstrat av furu.
VÄGG - Vitputsade partier mellan brunbeiga kolonner, fortsättningar av takets ribbvälvning. I valvbågen mot koret, marmoreringar i grå och rosa kulörer. Kring fönster, omfattningar av mönstermurat tegel bl a som kolonner med förgyllda kapitäl. Ovan dörrarna till gamla sakristian (mot norr) och f d arkivet (mot söder), stuckatur i form av rosettdekor och valvbågar.
DÖRRAR - Till gamla sakristian (mot norr) och f d arkivet (mot söder): Likadana som mellan läktaren och tornet (se långhuset, dörrar).
FÖNSTER - Samtliga korfönster är försedda med rikt utformade glasmålningar som tillkommit vid tre olika tillfällen, 1938, 1947 och 1963. Målningarna har tillkommit i olika etapper (1938, 1947 och 1963) av konstnärerna Gunnar Torhamn, Hugo Schultz och Folke Ruding. Upphovsman till de flesta målningarna är Gunnar Torhamn. Samtliga är också försedda med dubbla järnbågar. Mot öster finns tre partier med dubbla rundbågiga fönster krönta av runda fönster. Mot norr och söder ovan dörrarna till gamla sakristian (norr) och f d arkivet (söder) finns runda fönster. Målningarna på de höga rundbågiga fönstren skildrar frälsningshistorien. Det vänstra jesu födelse och hans besök i templet vid tolv års ålder, det högra Jesu verksamhet och det mittersta, de centrala, om lidandet och uppståndelsen. De runda fönstren är fyllda med symboler. Här återfinns bl a Gudssymbolen, det allseende ögat, Kristussymbolen, lammet med segerfanan och en duva som symboliserar anden. Symboler finns också för tron, hoppet och kärleken, med ett ankare i mitten samt den kristna sången och psaltaren, med en harpa i mitten. TAK - Putsat, ribbvälvt med dekormålade kolonner i brunt som fortsätter ned längs väggarna. Partierna mellan pilastrarna är beiga.

FAST INREDNING
ALTARE - Av trä, ådrinsgmålat bl a i gula kulörer.
ALTARUPPSATS - Ursprunglig, borttagen 1950 men återställd 1984. Likt altarring, predikstol och läktarorgeln utformad i nygotik Bl a spetsbågar och spiror. Huvudsakligen målad i bruna och beiga kulörer. Förgyllningar. Till mittpartiet hör ett enkelt mittparti.
ALTARRING - Ursprunglig med delvis ombyggd 1984 (förlängd bl a). Likt altaruppsats, predikstol och läktarorgeln utformad i nygotik. Femsidig öppen barriär med kolonner som bär upp spetsbågiga valv. Huvudsakligen gröna kulörer, förgyllningar. Överliggare och knäfall stoppade och klädda med rött tyg.
BÄNKINREDNING - Ursprunglig men bänkar borttagna längst bak i kyrkan. Bänkarna breddade 1984. Indelade i två kvarter med ursprungliga gångar längs långsidorna. Tidstypiskt utformade öppna bänkar med grönt ådringsmålade gavlar som är rundade upptill och försedda med fyrpassornamentik. Grågrönt täckmålade sitsar och ryggar, de senare med pärlspontpanel. På läktarens södra sida, urspr bänkar likt övriga men enklare målning (grön kulör) och smalare sitsar. PREDIKSTOL - Placerad på långhusets nordöstra vägg. Nås via trappa från gamla sakristian (norr om koret). Ursprunglig, likt altaruppsats, altarring och läktarorgeln utformad i nygotik. Rik dekor bl a i form av spiror och spetsbågar på baldakinen. Färgsättning bl a bruna, gröna och blå kulörer, förgyllningar.
ORGEL - Läktarorgeln: Från 1906 av A Loocrantz, Alingsås, enligt uppgift en av få eller den enda bevarade orgeln av honom. Fasaden är likt altaruppsatsen, altarringen och predikstolen utformad i nygotik. Bl a spetsbågiga avslutningar och spiror upptill. Förgyllningar, bl a en harpa överst i mitten. Placerad framför predikstolen finns sedan 2002 en digital orgel.
LÄKTARE - Längs långhusets västvägg. Nås via en sekundär spiraltrappa (1973) vid västväggens norra sida samt via de ursprungliga trapphusen på båda sidor om tornet (endast förbindelse utifrån). Framskjutande mittparti. Bärs upp bl a av fyra skurna kolonner i bruna kulörer och förgyllda kapitäl. Mellan kolonnerna löper segmentbågeformade dekorativt skurna bjälkar. Bröstningen består av en ursprungligen öppen barriär med sekundära skivor på baksidan. Rik trädekor med rundbågiga valv med små kolonner. Huvudsakligen ådringsmålning i grön kulör, förgyllningar.

SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - 1200-tal av täljsten. Överflyttad från Sundals-Ryrs gamla kyrka. Placerad vis långhusets sydöstra vägg. Vid dopfunten står en kopia av Thorvalsdsens Kristusfigur, vilken var placerad på altaret 1920 -84
NUMMERTAVLA - En ursprunglig i nygotik, placerad vid långhusets sydöstra vägg.

VAPENHUSET I VÄSTER - Utgör tornets nedervåning och här finns kyrkans huvudentré. Förutom detta vapenhus finns två mindre vapenhus (ett mot norr, ett mot söder) i anslutning till långhusets östra del vilka beskrivs nedan.
GOLV - Kalkstensplattor i snedlagt mönster.
VÄGGAR - Vitputsade. Vit vävtapet kring fönsterpartierna mot söder och norr. I portnischen, tegel.
PORT - Segmentbågeformad ytterport mot väster. Ursprunglig. Som pardörr med rosa pärlspont och smidesbeslag på utsidan, sekundära (1950) släta skivor på insidan.
DÖRR - Till kyrkorummet, se långhus, dörrar.
FÖNSTER - Mot norr och söder, två fönster åt varje håll. Nederst rektangulära med krysspröjs och ovan dessa runda med krysspröjs. Ytterbågar av järn, innerbågar av trä.
TAK - Kassettak, brunbeiga trälister kring vita fiberskivor.

VAPENHUSEN MOT SÖDER OCH NORR
GOLV - Keramiska plattor med schablonmönster. Närmast ytterdörrarna , kalkstenshällar. VÄGGAR - I norra vapenhuset vitputsade, i södra vit vävtapet. I port- och fönsternischer: tegel. PORTAR - Ytterportar, motsvarande vapenhuset i väster.
DÖRRAR - Till kyrkorum, se långhuset.
FÖNSTER - Ovan portarna, Dubbla små runda fönster med spröjs och bågar av järn. Enkla bågar.
TAK - Rundbågiga tak. Som väggarna, vitputsat i norra vapenhuset, vit vävtapet i södra vapenhuset.

SAKRISTIA - Här avses "gamla" sakristian norr om koret. I läktarunderbyggnaden från 1973 finns en nyare sakristia inredd (se långhuset, läktarunderbyggnad).
GOLV - Nålfiltsmatta
VÄGGAR - Vitputsade
PORT - Ytterdörr mot norr: Dubbeldörr. Yttre dörrbladet med rosa pärlspont mot utsidan. Inre dörrbladet, grönt ådrad enkelspegeldörr med skurna mönster (motsvarande dörren till koret). DÖRR - Se koret
FÖNSTER - Mot öster, rundbågigt med dubbla järnbågar varav innerbågen med blyinfattat färgat antikglas.
TAK - Vit puts
ÖVRIGT - Trappa till predikstolen.

F D ARKIV- Söder om koret.
GOLV - Kalkstensplattor
VÄGGAR - Putsade i ljus grönbeige kulör
DÖRR - Se kor
FÖNSTER - Rundbågigt mot öster, dubbla järnbågar, ej genomsiktligt glas.
ÖVRIGT - Skåpsinredning (mot väster) med pärlspontpanel.

TORN
VÅNING 1 - Tornets nedervåning består av vapenhuset med kyrkans huvudentré (se vapenhus i väster ovan). På norra och södra sidan av tornet finns trapphus med ytterdörrar. Dessa trapphus leder upp till läktaren samt ett tornrum (våning två) bakom denna.

TRAPPHUSEN - Är likadant utformade
TRAPPOR - Spiraltrappor med sättsteg av kalksten.
VÄGGAR - Vitputsade
FÖNSTER - Alla med enkla järnbågar. I avsatserna vid dörrarna till läktaren och tornrummet bakom denna; i vart trapphus tre rundbågiga med krysspröjs. I mitten av trapporna; I vart trapphus, ett runt korsspröjsfönster. På var sida om dörrarna i entréplanet, två kvadratiska krysspröjsade.
PORTAR - Ytterdörrar. Som segmentbågefomade enkeldörrar med smidesbeslag och pärlspontpanel, rosa mot utsidan, grå mot insidan.
DÖRRAR - Till läktaren, se långhus. Till tornrummet bakom läktaren: Enkelspegeldörrar med skuret ramverk mot trapphusen, gipsskivor mot tornrummet.
TAK - Vitputsade

VÅNING 2 - Tornrum bakom läktaren, nås via trapphusen (se våning 1)
GOLV- Obehandlat trägolv
VÄGGAR - Omålad puts
DÖRRAR - Se trapphusen
FÖNSTER - Två rundbågiga, ett mot söder, ett mot norr. Enkla järnbågar, krysspröjsade.
TAK - Omålad pärlspont

VÅN 3 - Mellanvåning. Obehandlat trägolv. Omålade putsade väggar. Fönster åt s, v och n ; rundbågiga parfönster, enkla järnbågar, krysspröjs. Tak, golvet till vån 4.

VÅN 4 - Klockvåningen. Dubbla ljudluckor åt fyra håll, svartmålad fasspontpanel. Delvis vitputsade väggar. Pärlspontpanel i taket. Ovan klockvåningen finns tornspiran med granitväggar ca 1,70 över golvet, sedan brädväggar. Enkla spetsbågiga fönster åt fyra håll.

Komplettering vid inventeringen 2004:

Motiven till byggandet av den nya kyrkan i Sundal-Ryr var liknande som på många andra platser i slutet av 1800-talet. Genom en stor folkökning hade den medeltida kyrkan blivit för trång och ansågs även i övrigt obekväm, mörk och otidsenlig. I Sundals-Ryr ansågs också föreligga dåliga grundförhållanden och därmed sprickbildningar i kyrkans murar. Redan 1876 fattades det första beslutet om byggandet av en ny kyrka men olika önskemål om placeringen dröjde det definitiva beslutet till 1899 då läget bestämdes till den s k Lysingsbacken ca 2,5 kilometer väster om den gamla kyrkan. Till skillnad från många andra medeltidskyrkor kom denna dock att bevaras och senare renoveras. Kyrkan har bl a en intressant välbevarad äldre inredning och brukas för gudstjänster sommartid.

Uppdraget att rita den nya kyrkan gick till den mycket verksamme Adrian Crispin Peterson, arkitekt bakom en stor mängd kyrkor i Västsverige. I Dalsland finns ytterligare ett par kyrkor ritade av honom, Högsäter (1900-02) och Edsleskog (1905). Vid denna tid var användandet av de s k nystilarna populärt och i Sundals-Ryr använde sig Peterson av både nygotiska och romanska stildrag. Kyrkan är på flera sätt karaktäristisk för Peterson. Kyrkan uppfördes 1903-06 i röd granit från trakten. Byggmästare var L Forsberg, och J H Larsson, Göteborg. Invigningen förrättades 1906 av domprosten Gustav Jakobsson. Kyrkan har sedan tillkomsten genomgått större renoveringar vid ett par olika tillfällen men uppvisar i huvudsak sin ursprungliga utformning.

Kyrkans exteriör är i princip helt den ursprungliga och har undergått renoveringsåtgärder av underhållskaraktär. Vid en större renovering 1950 förändrades delar av interiören men kom sedan att återigen förändras likt den ursprungliga vid nästa större renovering, 1984. Renoveringen 1950 leddes av arkitekt Axel Forssén. Kyrkan fick då en ljusare färgsättning och språkbandet kring triumfbågen övermålades. Även dekor kring takstolar, på läktarbröstningen, predikstolen, orgelfasaden mm övermålades eller borttogs liksom fönstrens tegelomfattningar. Takutformningen förändrades också då pärlspontpartierna mellan takstolarna kläddes med ljusa skivor. I koret ändrades altarordningen då den ursprungliga altaruppsatsen togs bort. Redan 1920 hade träkorset i mitten ersatts av en kopia av Thorvaldsens Kristusfigur och 1950 togs resten av altaruppsatsen bort. I fönstrens innerbågar sattes s k antikglas med blyspröjs in. Glasmålningarna i korfönstren är heller inte ursprungliga i kyrkan utan har tillkommit i omgångar, 1938, 1947 och 1963 av konstnärerna Gunnar Torhamn, Hugo Schultz och Folke Ruding i nämnd ordning. Upphovsman till de flesta målningarna är Gunnar Torhamn. 1950 gjordes även en del yttre åtgärder som takreparationer och fogstrykningar.

1973 tillkom läktarunderbyggnaden med bl a en ny sakristia mot söder. Mot norrväggen sattes spiraltrappan till läktaren in. Läktarförbindelsen hade tidigare varit begränsad till trapphusen vid tornet som bara kan nås via ytterdörrrar. Den omfattande renoveringen 1984 leddes av arkitekt Ture Jangvik, Linköping och förutom en del översyn och underhållsåtgärder var ett viktigt syfte att återställa kyrkans ursprungliga interiör bl a efter förändringar vid 1950 års renovering. Vid en hel interiör ommålning ändrades färgsättningen åter till fler mörka partier i brunt och språkbandet i truimfbågen framtogs liksom dekor, fönsteromfattningar och andra borttagna eller övermålade inredningsdetaljer. I koret återinsattes den ursprungliga altaruppsatsen i sin helhet och kopian av Thorvaldsens Kristusfigur flyttades ner till långhusets sydostvägg framför dopfunten. Även altarringen förändrades och gjordes lägre samttidigt som altarpodiets tre steg ändrades till två och även altaret sänktes några centimeter. Den senaste renoveringen, 1994, berörde en del yttre åtgärder. Delar av tornfasadens natursten och tegel murades om och spirans kopparplåtstäckning lades om. På långhuset och koret gjordes reparationer och översyn av skiffertaken samt byte av plåtavtäckningar.

Kyrkan, har en latinsk korsplan med ett avsmalnande femsidigt kor i öster och ett torn i väster med hög spira. Vapenhus finns i tornets nedervåning, med ingång från väster, samt i södra och norra korsarmarna. I anslutning till koret finns utbyggnader, mot norr en sakristia och mot söder ett f d arkiv. Tresidiga utbyggnader med ingångar och trapphus till läktaren finns också på tornets södra och norra sidor. Kyrkans ursprungliga utformning, med nygotiska och romanska stildrag, är i stort bevarad sedan uppförandet 1903-1906.

Kyrkan har monumentala drag med många och komplicerade byggnadsdetaljer. Dess murar av sten är klädda med huggen röd granit. Som fönster- och portomfattningar och som friser bl a längs taken finns mönstermurningar av tegel i olika kulörer. Kring fönsteröppningarna finns också putsade partier. De olika byggnadsdelarnas sadeltak är täckta med mönsterlagt skiffer förutom tornspiran som är belagd med kopparplåt och kröns av ett kors på en glob. Även koret kröns av ett kors. Förutom vapenhusen finns utskjutande partier även på långhusets västra del med sadeltak vars gavelspetsar krönts av takryttare. Både långhusets och korets fasader är indelade med kontreforter (strävpelare) mellan stora fönsterpartier. Dessa består av två eller tre höga rundbågade, mönsterspröjsade fönster med ytter- och innerbågar av järn samt blyspröjs i innerbågarna. På långhusets utskjutande partier liksom i koret finns också stora rosettfönster. På de olika fasaddelarna finns också ett antal mindre fönster, runda, rundbågade och rektangulära. Samtliga korfönster har rikt utformade glasmålningar.

I tornet finns rundbågade dubbla ljudluckor av svart fasspontpanel åt de fyra väderstrecken. De segmentbågeformade portarna och dörrarna är ursprungliga och har rosa fasspontpanel med svarta smidesbeslag. Portarna till vapenhusen är utformade som pardörrar och till trapphusen i tornet finns enkeldörrar. Omfattningarna kring vapenhusporten mot väster och trapphusdörrarna i tornet (också vända mot väster) har särskilt utformade överstycken med mönstermurat tegel (bla med korssymboler) och takformationer krönta av små takryttare (ovan trapphusdörrarna) samt ett stiliserat kors i en ring (ovan vapenhusdörren). Ovan den senare finns också en stenrelief bl a med segerlammet och en stentavla med årtalet 1905.