HAMMARKLAVER

Brukaren Axel Sterner, f. 1899, var givarens morfar. Sterner var född i Värnamo och kom att studera till konsertpianist på musikfack i Stockholm. Han arbetade som konsertpianist i Värnamo men kom att flytta och bosätta sig på Bangatan i Vänersborg. Han gifte sig med Anna Lisa Hansson, givarens mormor.

Axel Sterner försörjde sig som konsertpianist och spelade bland annat med en trio där de framträdde med klassisk musik på olika restauranger. Hans arbete innebar mycket resande. Ofta arbetade han 6-7 veckor på respektive ställe, så som Hindås, Varberg, Jönköping, osch så vidare. Han stämde även pianon och gav pianolektioner.

Axel Sterner var mycket intreserad av olika klaviaturinstrument och inköpte flera instrument, bland annat detta hammarklaver. Detta klaver köpte han på Aminof Antikhandel som låg på kyrkogatan-Sundsgatan i Vänersborg. Klaveret var rödmålat när Sterner köpte det. Sterner renoverade klaveret och tog fram originalutseendet. Kunskap och tillvägagångsstätt lärde han sig genom att gå olika renoveringskurser.

Axel Sterner var även intresserad av hur olika tekniker fungerade i olika stränginstrument och skickade in beskrivningar över olika tekniker till musikakademien i Stockholm.

I klaveret finns en lapp med texten:Inköpt i auktion efter landshövding Sparre av Johannes Larsson, Lersäter, Sundals Ryr. Hans son, organist i Sundals Ryr, K. D. Johansson, Lersäter, skänkte det till Gustaf Pettersson, Rågskog, Brålanda, år 1907 i vars go det varit till Sahlström köpte det av honom 1946.

Hammarklaver i trä med svarta tangenter. Klaveret är delbart, med en bordsdel placerat löst på en ram med fyra kvadratiska avsmalnande ben.

Dekoren ovanför tangenterna är av ljusare trä inramat med en bård med intarsia i ljusare och mörkare trä. Enligt Benjamin Vogels inventering "Kulturhistoriska museets pianosamling, STM 1994-95", är detta typiskt engelskt. I mitten på namnbrädet finns inskriptionen "Delectamentum Aurium & Animi" Runt om inskriptionen finns dekor av växtslingor i intarsia.

I instrumentets insida finns en springa i resonansbotten som lär vara speciell för dessa instrument, enligt Benjamin Vogel, som gör att dateringen kan vara runt sekelskiftet 17-1800.