TULLGARNS SLOTT

Sedan Tullgarn överlåtits till prins Fredrik Adolf, Gustav III:s bror, har gården fr o m 1772 varit kungsgård och huvudbyggnaden kungligt slott.
Huvudbyggnaden, även kallad stora stenhuset, anses ha uppförts på 1580-90-talet för stureätten.
En på 1950-taelt påträffad portsten med inskriptionen "Anno 1626" anses vittna om att slottet då tillbyggts.
Slottets utseende omtalas för första gången 1641. Anläggningen bestod då av en större huvudbyggnad i tre våningar med två runda torn åt trädgårdssidan, men p g a terrängförhållanden endast i två våningar med ett rektangulärt trapptorn åt sjösidan. Från huvudbyggnaden utgick åt söder två vinkelrätt ställda något lägre flyglar, förenade genom en ännu lägre byggnad, försedd med ett litet porttorn och inneslutande en borggård.
Under 1720-talet lät M J De la Gardie uppföra ett nytt slott. I vilken utsträckning det gamla slottet ingår i det nya är ovisst. Arbetsledare och antagligen också arkitekt var Joseph Gabriel Destain.
På 1770-talet genomfördes reparationsarbeten i huvudbyggnaden, varvid rumsdispositionen ändrades och fick gustaviansk prägel. Av den ursprungliga inredningen finns ingenting bevarat.
Fortsatta ombyggnadsarbeten utfördes under sista delen av 1700-talet och början av 1800-talet varvid bl a den norra flygeln revs och återuppfördes helt från grunden.
Kavaljershuset uppfördes på 1840-talet efter ritningar av G T Chiewitz.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Den vidsträckta parkanläggningen fick sin romantiska utformning under sent 1700-tal; ett tuktat landskap med gräsbevuxna kullar, slingrande vägar, dammar och kanaler. Till de bevarade "surpriserna" från den gustavianska tiden hör en stjärnboské och en lövteater.

KÄLLA: Alm Göran, Bauer Walter. Tullgarns slott, historik utgiven genom Kungl. Husgerådskammaren (Katrineholm, Kurirtryck) 1992. ISBN: 91-8572646 X.

Sedan Tullgarn överlåtits till prins Fredrik Adolf, Gustav III:s bror, har gården fr o m 1772 varit kungsgård och huvudbyggnaden kungligt slott.
Huvudbyggnaden, även kallad stora stenhuset, anses ha uppförts på 1580-90-talet för stureätten.
En på 1950-taelt påträffad portsten med inskriptionen "Anno 1626" anses vittna om att slottet då tillbyggts.
Slottets utseende omtalas för första gången 1641. Anläggningen bestod då av en större huvudbyggnad i tre våningar med två runda torn åt trädgårdssidan, men p g a terrängförhållanden endast i två våningar med ett rektangulärt trapptorn åt sjösidan. Från huvudbyggnaden utgick åt söder två vinkelrätt ställda något lägre flyglar, förenade genom en ännu lägre byggnad, försedd med ett litet porttorn och inneslutande en borggård.
Under 1720-talet lät M J De la Gardie uppföra ett nytt slott. I vilken utsträckning det gamla slottet ingår i det nya är ovisst. Arbetsledare och antagligen också arkitekt var Joseph Gabriel Destain.
På 1770-talet genomfördes reparationsarbeten i huvudbyggnaden, varvid rumsdispositionen ändrades och fick gustaviansk prägel. Av den ursprungliga inredningen finns ingenting bevarat.
Fortsatta ombyggnadsarbeten utfördes under sista delen av 1700-talet och början av 1800-talet varvid bl a den norra flygeln revs och återuppfördes helt från grunden.
Kavaljershuset uppfördes på 1840-talet efter ritningar av G T Chiewitz.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Den vidsträckta parkanläggningen fick sin romantiska utformning under sent 1700-tal; ett tuktat landskap med gräsbevuxna kullar, slingrande vägar, dammar och kanaler. Till de bevarade "surpriserna" från den gustavianska tiden hör en stjärnboské och en lövteater.

KÄLLA: Alm Göran, Bauer Walter. Tullgarns slott, historik utgiven genom Kungl. Husgerådskammaren (Katrineholm, Kurirtryck) 1992. ISBN: 91-8572646 X.

Sedan Tullgarn överlåtits till prins Fredrik Adolf, Gustav III:s bror, har gården fr o m 1772 varit kungsgård och huvudbyggnaden kungligt slott.
Huvudbyggnaden, även kallad stora stenhuset, anses ha uppförts på 1580-90-talet för stureätten.
En på 1950-taelt påträffad portsten med inskriptionen "Anno 1626" anses vittna om att slottet då tillbyggts.
Slottets utseende omtalas för första gången 1641. Anläggningen bestod då av en större huvudbyggnad i tre våningar med två runda torn åt trädgårdssidan, men p g a terrängförhållanden endast i två våningar med ett rektangulärt trapptorn åt sjösidan. Från huvudbyggnaden utgick åt söder två vinkelrätt ställda något lägre flyglar, förenade genom en ännu lägre byggnad, försedd med ett litet porttorn och inneslutande en borggård.
Under 1720-talet lät M J De la Gardie uppföra ett nytt slott. I vilken utsträckning det gamla slottet ingår i det nya är ovisst. Arbetsledare och antagligen också arkitekt var Joseph Gabriel Destain.
På 1770-talet genomfördes reparationsarbeten i huvudbyggnaden, varvid rumsdispositionen ändrades och fick gustaviansk prägel. Av den ursprungliga inredningen finns ingenting bevarat.
Fortsatta ombyggnadsarbeten utfördes under sista delen av 1700-talet och början av 1800-talet varvid bl a den norra flygeln revs och återuppfördes helt från grunden.
Kavaljershuset uppfördes på 1840-talet efter ritningar av G T Chiewitz.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Den vidsträckta parkanläggningen fick sin romantiska utformning under sent 1700-tal; ett tuktat landskap med gräsbevuxna kullar, slingrande vägar, dammar och kanaler. Till de bevarade "surpriserna" från den gustavianska tiden hör en stjärnboské och en lövteater.

KÄLLA: Alm Göran, Bauer Walter. Tullgarns slott, historik utgiven genom Kungl. Husgerådskammaren (Katrineholm, Kurirtryck) 1992. ISBN: 91-8572646 X.