Typ <itemType> |
Byggnad |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Dalarna, Kommun: Falun |
Titel <itemTitle> |
Stora Hyttnäs |
Historik <itemDescription> |
-
Stora Hyttnäs, ursprungligen en bergsmansgård, ligger beläget på en udde i Sundbornsån i Sundborns by, mellan kraftverkskanalen till Sundborns kraftverk och den gamla å-fåran. På andra sidan kanalen ligger Carl Larssongården eller Lilla Hyttnäs. Gården ingår i riksintresseområde för kulturmiljövården (W 80 20) Sundbornsåns dalgång och utgör en del av Världsarvet Falun. Hyttnäs omnämns första gång...
Visa hela
Stora Hyttnäs, ursprungligen en bergsmansgård, ligger beläget på en udde i Sundbornsån i Sundborns by, mellan kraftverkskanalen till Sundborns kraftverk och den gamla å-fåran. På andra sidan kanalen ligger Carl Larssongården eller Lilla Hyttnäs. Gården ingår i riksintresseområde för kulturmiljövården (W 80 20) Sundbornsåns dalgång och utgör en del av Världsarvet Falun. Hyttnäs omnämns första gången i skrift 1570. På 1600-talet ägdes Stora Hyttnäs av den adliga ätten Silverström och byggdes ut till en betydande bergsmansgård, med ett flertal byggnader och en större trädgårdsanläggning med krydd-, frukt-, humle- och kålgård samt två ruddammar. Stora Hyttnäs hade under 1600-talet en egen kopparhytta som låg norr om gården. På slutet av 1700-talet genomgick gården ett flertal ägarbyten och delades upp. Stora Hyttnäs samlades åter igen till en större enhet av Häradsskrivare L.G Rathsman, som 1822 gifte sig till gården. Under dennes tid som ägare av gården uppfördes nuvarande flygel år 1823 och huvudbyggnaden ca år 1840. Han planterade även en lärkallé intill gården, varav delar finns kvar. Stora Hyttnäs förvärvades på 1870-talet av flottningschef Karl August Tundal. Han upplät gården som bostad för sin dotter Henrikas räkning, i samband med dennas giftermål med löjtnanten Pontus Linderdahl. På Henrikas initiativ omdanades trädgården i tysk stil med slingrande gångar och prydnadsplanteringar. I slutet av 1890-talet byggs huvudbyggnaden till med en lägre utbyggnad på västra gaveln, inrymmande kök, jungfrukammare och sängkammare. Samtidigt tillkom husets frontespiser. Det byggdes till på höjden och verandan fick sin slutliga utseende. I det inre fick matsalen sin nuvarande form i nyrenässansstil. Under 1900-talet levde barnen till Henrika och Pontus Linderdahl kvar på gården tills den yngste sonen Bengt Linderdahl avled 1983. Han testamenterade gården med dess rika lösöre till en stiftelse - Linderdahlska stiftelsen. Under barnens tid skedde inga betydande förändringar, utan gården bibehölls i sin sena 1800-tals form. Yngste sonen Bengt, som var botaniker, tillförde dock trädgård och park en rad exotiska växter. Under stiftelsens förvaltning har byggnaderna på gården och dess trädgård renoverats så att de väl återspeglar ett högreståndshem från slutet av 1800-talet.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2016) <itemDescription> |
-
Bebyggelsen på fastigheten består av en huvudbyggnad, en kontorsflygel och en smedja. Mangårdsbyggnaden är uppförd i 1½ våning av rödfärgat timmer med tegeltak. På långsidorna finns två frontespiser. ...
Visa hela
Bebyggelsen på fastigheten består av en huvudbyggnad, en kontorsflygel och en smedja. Mangårdsbyggnaden är uppförd i 1½ våning av rödfärgat timmer med tegeltak. På långsidorna finns två frontespiser. En större veranda med lövsågerier, krönt av en balkong, pryder långsidan mot söder. På västra gaveln finns en lägre utbyggnad för kök m m i en våning med plåttak. Interiören har en i huvudsak sexdelad plan. Interiörens fasta inredning är välbevarad med prägel av sent 1800-tal. Den omfattar bl a dekorationsmålade tak i två rum, ett flertal kakelugnar och hög bröstpanel i matsalen. I vinkel mot huvudbyggnaden, på dess östra sida står kontorsbyggnaden. Huset är uppfört som en parstuga av timmer i 1½ våning, klädd med faluröd träpanel och med tegeltak. Byggnaden har ett framskjutande mittparti med fritrappa. Kontorsbyggnaden användes av häradskrivare Rathsman som kontor och lokaler för juridikstuderande. Till Stora Hyttnäs hör en stor trädgård och park. En kort allé med lärkträd från första hälften av 1800-talet leder fram till gården. Invid allén ligger grunden efter en äldre mangårdsbyggnad. Trädgården är anlagd i s k tysk stil med symmetriskt ordnade, slingrande gångar, en stor rundel med prydnadsplanteringar på den grusade gårdsplanen, ett flertal buskar, träd och två syrenbersåer mm samt rabatter med perenner. I södra delen av trädgården finns rester av den gamla fruktträdgården och en mindre, nyanlagd köksträdgård. Den östra delen av fastigheten upptas av ett mera parkartad område med stora granar med en slingrande gångstig. Längst i söder finns en smedja och sannolikt rester av en av de ruddammar som fanns på gården. I trädgården växer moderträdet till sorten Gubbäpple, ett av Dalarnas äldsta fruktträd, ca 350 år gammalt.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2016) <itemDescription> |
-
Bebyggelsen på fastigheten består av en huvudbyggnad, en kontorsflygel och en smedja. Mangårdsbyggnaden är uppförd i 1½ våning av rödfärgat timmer med tegeltak. På långsidorna finns två frontespiser. ...
Visa hela
Bebyggelsen på fastigheten består av en huvudbyggnad, en kontorsflygel och en smedja. Mangårdsbyggnaden är uppförd i 1½ våning av rödfärgat timmer med tegeltak. På långsidorna finns två frontespiser. En större veranda med lövsågerier, krönt av en balkong, pryder långsidan mot söder. På västra gaveln finns en lägre utbyggnad för kök m m i en våning med plåttak. Interiören har en i huvudsak sexdelad plan. Interiörens fasta inredning är välbevarad med prägel av sent 1800-tal. Den omfattar bl a dekorationsmålade tak i två rum, ett flertal kakelugnar och hög bröstpanel i matsalen. I vinkel mot huvudbyggnaden, på dess östra sida står kontorsbyggnaden. Huset är uppfört som en parstuga av timmer i 1½ våning, klädd med faluröd träpanel och med tegeltak. Byggnaden har ett framskjutande mittparti med fritrappa. Kontorsbyggnaden användes av häradskrivare Rathsman som kontor och lokaler för juridikstuderande. Till Stora Hyttnäs hör en stor trädgård och park. En kort allé med lärkträd från första hälften av 1800-talet leder fram till gården. Invid allén ligger grunden efter en äldre mangårdsbyggnad. Trädgården är anlagd i s k tysk stil med symmetriskt ordnade, slingrande gångar, en stor rundel med prydnadsplanteringar på den grusade gårdsplanen, ett flertal buskar, träd och två syrenbersåer mm samt rabatter med perenner. I södra delen av trädgården finns rester av den gamla fruktträdgården och en mindre, nyanlagd köksträdgård. Den östra delen av fastigheten upptas av ett mera parkartad område med stora granar med en slingrande gångstig. Längst i söder finns en smedja och sannolikt rester av en av de ruddammar som fanns på gården. I trädgården växer moderträdet till sorten Gubbäpple, ett av Dalarnas äldsta fruktträd, ca 350 år gammalt.
Stäng
|
Historik <itemDescription> |
-
Stora Hyttnäs, ursprungligen en bergsmansgård, ligger beläget på en udde i Sundbornsån i Sundborns by, mellan kraftverkskanalen till Sundborns kraftverk och den gamla å-fåran. På andra sidan kanalen l...
Visa hela
Stora Hyttnäs, ursprungligen en bergsmansgård, ligger beläget på en udde i Sundbornsån i Sundborns by, mellan kraftverkskanalen till Sundborns kraftverk och den gamla å-fåran. På andra sidan kanalen ligger Carl Larssongården eller Lilla Hyttnäs. Gården ingår i riksintresseområde för kulturmiljövården (W 80 20) Sundbornsåns dalgång och utgör en del av Världsarvet Falun. Hyttnäs omnämns första gången i skrift 1570. På 1600-talet ägdes Stora Hyttnäs av den adliga ätten Silverström och byggdes ut till en betydande bergsmansgård, med ett flertal byggnader och en större trädgårdsanläggning med krydd-, frukt-, humle- och kålgård samt två ruddammar. Stora Hyttnäs hade under 1600-talet en egen kopparhytta som låg norr om gården. På slutet av 1700-talet genomgick gården ett flertal ägarbyten och delades upp. Stora Hyttnäs samlades åter igen till en större enhet av Häradsskrivare L.G Rathsman, som 1822 gifte sig till gården. Under dennes tid som ägare av gården uppfördes nuvarande flygel år 1823 och huvudbyggnaden ca år 1840. Han planterade även en lärkallé intill gården, varav delar finns kvar. Stora Hyttnäs förvärvades på 1870-talet av flottningschef Karl August Tundal. Han upplät gården som bostad för sin dotter Henrikas räkning, i samband med dennas giftermål med löjtnanten Pontus Linderdahl. På Henrikas initiativ omdanades trädgården i tysk stil med slingrande gångar och prydnadsplanteringar. I slutet av 1890-talet byggs huvudbyggnaden till med en lägre utbyggnad på västra gaveln, inrymmande kök, jungfrukammare och sängkammare. Samtidigt tillkom husets frontespiser. Det byggdes till på höjden och verandan fick sin slutliga utseende. I det inre fick matsalen sin nuvarande form i nyrenässansstil. Under 1900-talet levde barnen till Henrika och Pontus Linderdahl kvar på gården tills den yngste sonen Bengt Linderdahl avled 1983. Han testamenterade gården med dess rika lösöre till en stiftelse - Linderdahlska stiftelsen. Under barnens tid skedde inga betydande förändringar, utan gården bibehölls i sin sena 1800-tals form. Yngste sonen Bengt, som var botaniker, tillförde dock trädgård och park en rad exotiska växter. Under stiftelsens förvaltning har byggnaderna på gården och dess trädgård renoverats så att de väl återspeglar ett högreståndshem från slutet av 1800-talet.
Stäng
|
Historik <itemDescription> |
-
Stora Hyttnäs, ursprungligen en bergsmansgård, ligger beläget på en udde i Sundbornsån i Sundborns by, mellan kraftverkskanalen till Sundborns kraftverk och den gamla å-fåran. På andra sidan kanalen l...
Visa hela
Stora Hyttnäs, ursprungligen en bergsmansgård, ligger beläget på en udde i Sundbornsån i Sundborns by, mellan kraftverkskanalen till Sundborns kraftverk och den gamla å-fåran. På andra sidan kanalen ligger Carl Larssongården eller Lilla Hyttnäs. Gården ingår i riksintresseområde för kulturmiljövården (W 80 20) Sundbornsåns dalgång och utgör en del av Världsarvet Falun. Hyttnäs omnämns första gången i skrift 1570. På 1600-talet ägdes Stora Hyttnäs av den adliga ätten Silverström och byggdes ut till en betydande bergsmansgård, med ett flertal byggnader och en större trädgårdsanläggning med krydd-, frukt-, humle- och kålgård samt två ruddammar. Stora Hyttnäs hade under 1600-talet en egen kopparhytta som låg norr om gården. På slutet av 1700-talet genomgick gården ett flertal ägarbyten och delades upp. Stora Hyttnäs samlades åter igen till en större enhet av Häradsskrivare L.G Rathsman, som 1822 gifte sig till gården. Under dennes tid som ägare av gården uppfördes nuvarande flygel år 1823 och huvudbyggnaden ca år 1840. Han planterade även en lärkallé intill gården, varav delar finns kvar. Stora Hyttnäs förvärvades på 1870-talet av flottningschef Karl August Tundal. Han upplät gården som bostad för sin dotter Henrikas räkning, i samband med dennas giftermål med löjtnanten Pontus Linderdahl. På Henrikas initiativ omdanades trädgården i tysk stil med slingrande gångar och prydnadsplanteringar. I slutet av 1890-talet byggs huvudbyggnaden till med en lägre utbyggnad på västra gaveln, inrymmande kök, jungfrukammare och sängkammare. Samtidigt tillkom husets frontespiser. Det byggdes till på höjden och verandan fick sin slutliga utseende. I det inre fick matsalen sin nuvarande form i nyrenässansstil. Under 1900-talet levde barnen till Henrika och Pontus Linderdahl kvar på gården tills den yngste sonen Bengt Linderdahl avled 1983. Han testamenterade gården med dess rika lösöre till en stiftelse - Linderdahlska stiftelsen. Under barnens tid skedde inga betydande förändringar, utan gården bibehölls i sin sena 1800-tals form. Yngste sonen Bengt, som var botaniker, tillförde dock trädgård och park en rad exotiska växter. Under stiftelsens förvaltning har byggnaderna på gården och dess trädgård renoverats så att de väl återspeglar ett högreståndshem från slutet av 1800-talet.
Stäng
|
Historik <itemDescription> |
-
Stora Hyttnäs, ursprungligen en bergsmansgård, ligger beläget på en udde i Sundbornsån i Sundborns by, mellan kraftverkskanalen till Sundborns kraftverk och den gamla å-fåran. På andra sidan kanalen l...
Visa hela
Stora Hyttnäs, ursprungligen en bergsmansgård, ligger beläget på en udde i Sundbornsån i Sundborns by, mellan kraftverkskanalen till Sundborns kraftverk och den gamla å-fåran. På andra sidan kanalen ligger Carl Larssongården eller Lilla Hyttnäs. Gården ingår i riksintresseområde för kulturmiljövården (W 80 20) Sundbornsåns dalgång och utgör en del av Världsarvet Falun. Hyttnäs omnämns första gången i skrift 1570. På 1600-talet ägdes Stora Hyttnäs av den adliga ätten Silverström och byggdes ut till en betydande bergsmansgård, med ett flertal byggnader och en större trädgårdsanläggning med krydd-, frukt-, humle- och kålgård samt två ruddammar. Stora Hyttnäs hade under 1600-talet en egen kopparhytta som låg norr om gården. På slutet av 1700-talet genomgick gården ett flertal ägarbyten och delades upp. Stora Hyttnäs samlades åter igen till en större enhet av Häradsskrivare L.G Rathsman, som 1822 gifte sig till gården. Under dennes tid som ägare av gården uppfördes nuvarande flygel år 1823 och huvudbyggnaden ca år 1840. Han planterade även en lärkallé intill gården, varav delar finns kvar. Stora Hyttnäs förvärvades på 1870-talet av flottningschef Karl August Tundal. Han upplät gården som bostad för sin dotter Henrikas räkning, i samband med dennas giftermål med löjtnanten Pontus Linderdahl. På Henrikas initiativ omdanades trädgården i tysk stil med slingrande gångar och prydnadsplanteringar. I slutet av 1890-talet byggs huvudbyggnaden till med en lägre utbyggnad på västra gaveln, inrymmande kök, jungfrukammare och sängkammare. Samtidigt tillkom husets frontespiser. Det byggdes till på höjden och verandan fick sin slutliga utseende. I det inre fick matsalen sin nuvarande form i nyrenässansstil. Under 1900-talet levde barnen till Henrika och Pontus Linderdahl kvar på gården tills den yngste sonen Bengt Linderdahl avled 1983. Han testamenterade gården med dess rika lösöre till en stiftelse - Linderdahlska stiftelsen. Under barnens tid skedde inga betydande förändringar, utan gården bibehölls i sin sena 1800-tals form. Yngste sonen Bengt, som var botaniker, tillförde dock trädgård och park en rad exotiska växter. Under stiftelsens förvaltning har byggnaderna på gården och dess trädgård renoverats så att de väl återspeglar ett högreståndshem från slutet av 1800-talet.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2016) <itemDescription> |
-
Bebyggelsen på fastigheten består av en huvudbyggnad, en kontorsflygel och en smedja. Mangårdsbyggnaden är uppförd i 1½ våning av rödfärgat timmer med tegeltak. På långsidorna finns två frontespiser. ...
Visa hela
Bebyggelsen på fastigheten består av en huvudbyggnad, en kontorsflygel och en smedja. Mangårdsbyggnaden är uppförd i 1½ våning av rödfärgat timmer med tegeltak. På långsidorna finns två frontespiser. En större veranda med lövsågerier, krönt av en balkong, pryder långsidan mot söder. På västra gaveln finns en lägre utbyggnad för kök m m i en våning med plåttak. Interiören har en i huvudsak sexdelad plan. Interiörens fasta inredning är välbevarad med prägel av sent 1800-tal. Den omfattar bl a dekorationsmålade tak i två rum, ett flertal kakelugnar och hög bröstpanel i matsalen. I vinkel mot huvudbyggnaden, på dess östra sida står kontorsbyggnaden. Huset är uppfört som en parstuga av timmer i 1½ våning, klädd med faluröd träpanel och med tegeltak. Byggnaden har ett framskjutande mittparti med fritrappa. Kontorsbyggnaden användes av häradskrivare Rathsman som kontor och lokaler för juridikstuderande. Till Stora Hyttnäs hör en stor trädgård och park. En kort allé med lärkträd från första hälften av 1800-talet leder fram till gården. Invid allén ligger grunden efter en äldre mangårdsbyggnad. Trädgården är anlagd i s k tysk stil med symmetriskt ordnade, slingrande gångar, en stor rundel med prydnadsplanteringar på den grusade gårdsplanen, ett flertal buskar, träd och två syrenbersåer mm samt rabatter med perenner. I södra delen av trädgården finns rester av den gamla fruktträdgården och en mindre, nyanlagd köksträdgård. Den östra delen av fastigheten upptas av ett mera parkartad område med stora granar med en slingrande gångstig. Längst i söder finns en smedja och sannolikt rester av en av de ruddammar som fanns på gården. I trädgården växer moderträdet till sorten Gubbäpple, ett av Dalarnas äldsta fruktträd, ca 350 år gammalt.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2016) <itemDescription> |
-
Bebyggelsen på fastigheten består av en huvudbyggnad, en kontorsflygel och en smedja. Mangårdsbyggnaden är uppförd i 1½ våning av rödfärgat timmer med tegeltak. På långsidorna finns två frontespiser. ...
Visa hela
Bebyggelsen på fastigheten består av en huvudbyggnad, en kontorsflygel och en smedja. Mangårdsbyggnaden är uppförd i 1½ våning av rödfärgat timmer med tegeltak. På långsidorna finns två frontespiser. En större veranda med lövsågerier, krönt av en balkong, pryder långsidan mot söder. På västra gaveln finns en lägre utbyggnad för kök m m i en våning med plåttak. Interiören har en i huvudsak sexdelad plan. Interiörens fasta inredning är välbevarad med prägel av sent 1800-tal. Den omfattar bl a dekorationsmålade tak i två rum, ett flertal kakelugnar och hög bröstpanel i matsalen. I vinkel mot huvudbyggnaden, på dess östra sida står kontorsbyggnaden. Huset är uppfört som en parstuga av timmer i 1½ våning, klädd med faluröd träpanel och med tegeltak. Byggnaden har ett framskjutande mittparti med fritrappa. Kontorsbyggnaden användes av häradskrivare Rathsman som kontor och lokaler för juridikstuderande. Till Stora Hyttnäs hör en stor trädgård och park. En kort allé med lärkträd från första hälften av 1800-talet leder fram till gården. Invid allén ligger grunden efter en äldre mangårdsbyggnad. Trädgården är anlagd i s k tysk stil med symmetriskt ordnade, slingrande gångar, en stor rundel med prydnadsplanteringar på den grusade gårdsplanen, ett flertal buskar, träd och två syrenbersåer mm samt rabatter med perenner. I södra delen av trädgården finns rester av den gamla fruktträdgården och en mindre, nyanlagd köksträdgård. Den östra delen av fastigheten upptas av ett mera parkartad område med stora granar med en slingrande gångstig. Längst i söder finns en smedja och sannolikt rester av en av de ruddammar som fanns på gården. I trädgården växer moderträdet till sorten Gubbäpple, ett av Dalarnas äldsta fruktträd, ca 350 år gammalt.
Stäng
|
Historik <itemDescription> |
-
Stora Hyttnäs, ursprungligen en bergsmansgård, ligger beläget på en udde i Sundbornsån i Sundborns by, mellan kraftverkskanalen till Sundborns kraftverk och den gamla å-fåran. På andra sidan kanalen l...
Visa hela
Stora Hyttnäs, ursprungligen en bergsmansgård, ligger beläget på en udde i Sundbornsån i Sundborns by, mellan kraftverkskanalen till Sundborns kraftverk och den gamla å-fåran. På andra sidan kanalen ligger Carl Larssongården eller Lilla Hyttnäs. Gården ingår i riksintresseområde för kulturmiljövården (W 80 20) Sundbornsåns dalgång och utgör en del av Världsarvet Falun. Hyttnäs omnämns första gången i skrift 1570. På 1600-talet ägdes Stora Hyttnäs av den adliga ätten Silverström och byggdes ut till en betydande bergsmansgård, med ett flertal byggnader och en större trädgårdsanläggning med krydd-, frukt-, humle- och kålgård samt två ruddammar. Stora Hyttnäs hade under 1600-talet en egen kopparhytta som låg norr om gården. På slutet av 1700-talet genomgick gården ett flertal ägarbyten och delades upp. Stora Hyttnäs samlades åter igen till en större enhet av Häradsskrivare L.G Rathsman, som 1822 gifte sig till gården. Under dennes tid som ägare av gården uppfördes nuvarande flygel år 1823 och huvudbyggnaden ca år 1840. Han planterade även en lärkallé intill gården, varav delar finns kvar. Stora Hyttnäs förvärvades på 1870-talet av flottningschef Karl August Tundal. Han upplät gården som bostad för sin dotter Henrikas räkning, i samband med dennas giftermål med löjtnanten Pontus Linderdahl. På Henrikas initiativ omdanades trädgården i tysk stil med slingrande gångar och prydnadsplanteringar. I slutet av 1890-talet byggs huvudbyggnaden till med en lägre utbyggnad på västra gaveln, inrymmande kök, jungfrukammare och sängkammare. Samtidigt tillkom husets frontespiser. Det byggdes till på höjden och verandan fick sin slutliga utseende. I det inre fick matsalen sin nuvarande form i nyrenässansstil. Under 1900-talet levde barnen till Henrika och Pontus Linderdahl kvar på gården tills den yngste sonen Bengt Linderdahl avled 1983. Han testamenterade gården med dess rika lösöre till en stiftelse - Linderdahlska stiftelsen. Under barnens tid skedde inga betydande förändringar, utan gården bibehölls i sin sena 1800-tals form. Yngste sonen Bengt, som var botaniker, tillförde dock trädgård och park en rad exotiska växter. Under stiftelsens förvaltning har byggnaderna på gården och dess trädgård renoverats så att de väl återspeglar ett högreståndshem från slutet av 1800-talet.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2016) <itemDescription> |
-
Bebyggelsen på fastigheten består av en huvudbyggnad, en kontorsflygel och en smedja. Mangårdsbyggnaden är uppförd i 1½ våning av rödfärgat timmer med tegeltak. På långsidorna finns två frontespiser. ...
Visa hela
Bebyggelsen på fastigheten består av en huvudbyggnad, en kontorsflygel och en smedja. Mangårdsbyggnaden är uppförd i 1½ våning av rödfärgat timmer med tegeltak. På långsidorna finns två frontespiser. En större veranda med lövsågerier, krönt av en balkong, pryder långsidan mot söder. På västra gaveln finns en lägre utbyggnad för kök m m i en våning med plåttak. Interiören har en i huvudsak sexdelad plan. Interiörens fasta inredning är välbevarad med prägel av sent 1800-tal. Den omfattar bl a dekorationsmålade tak i två rum, ett flertal kakelugnar och hög bröstpanel i matsalen. I vinkel mot huvudbyggnaden, på dess östra sida står kontorsbyggnaden. Huset är uppfört som en parstuga av timmer i 1½ våning, klädd med faluröd träpanel och med tegeltak. Byggnaden har ett framskjutande mittparti med fritrappa. Kontorsbyggnaden användes av häradskrivare Rathsman som kontor och lokaler för juridikstuderande. Till Stora Hyttnäs hör en stor trädgård och park. En kort allé med lärkträd från första hälften av 1800-talet leder fram till gården. Invid allén ligger grunden efter en äldre mangårdsbyggnad. Trädgården är anlagd i s k tysk stil med symmetriskt ordnade, slingrande gångar, en stor rundel med prydnadsplanteringar på den grusade gårdsplanen, ett flertal buskar, träd och två syrenbersåer mm samt rabatter med perenner. I södra delen av trädgården finns rester av den gamla fruktträdgården och en mindre, nyanlagd köksträdgård. Den östra delen av fastigheten upptas av ett mera parkartad område med stora granar med en slingrande gångstig. Längst i söder finns en smedja och sannolikt rester av en av de ruddammar som fanns på gården. I trädgården växer moderträdet till sorten Gubbäpple, ett av Dalarnas äldsta fruktträd, ca 350 år gammalt.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2016) <itemDescription> |
-
Bebyggelsen på fastigheten består av en huvudbyggnad, en kontorsflygel och en smedja. Mangårdsbyggnaden är uppförd i 1½ våning av rödfärgat timmer med tegeltak. På långsidorna finns två frontespiser. ...
Visa hela
Bebyggelsen på fastigheten består av en huvudbyggnad, en kontorsflygel och en smedja. Mangårdsbyggnaden är uppförd i 1½ våning av rödfärgat timmer med tegeltak. På långsidorna finns två frontespiser. En större veranda med lövsågerier, krönt av en balkong, pryder långsidan mot söder. På västra gaveln finns en lägre utbyggnad för kök m m i en våning med plåttak. Interiören har en i huvudsak sexdelad plan. Interiörens fasta inredning är välbevarad med prägel av sent 1800-tal. Den omfattar bl a dekorationsmålade tak i två rum, ett flertal kakelugnar och hög bröstpanel i matsalen. I vinkel mot huvudbyggnaden, på dess östra sida står kontorsbyggnaden. Huset är uppfört som en parstuga av timmer i 1½ våning, klädd med faluröd träpanel och med tegeltak. Byggnaden har ett framskjutande mittparti med fritrappa. Kontorsbyggnaden användes av häradskrivare Rathsman som kontor och lokaler för juridikstuderande. Till Stora Hyttnäs hör en stor trädgård och park. En kort allé med lärkträd från första hälften av 1800-talet leder fram till gården. Invid allén ligger grunden efter en äldre mangårdsbyggnad. Trädgården är anlagd i s k tysk stil med symmetriskt ordnade, slingrande gångar, en stor rundel med prydnadsplanteringar på den grusade gårdsplanen, ett flertal buskar, träd och två syrenbersåer mm samt rabatter med perenner. I södra delen av trädgården finns rester av den gamla fruktträdgården och en mindre, nyanlagd köksträdgård. Den östra delen av fastigheten upptas av ett mera parkartad område med stora granar med en slingrande gångstig. Längst i söder finns en smedja och sannolikt rester av en av de ruddammar som fanns på gården. I trädgården växer moderträdet till sorten Gubbäpple, ett av Dalarnas äldsta fruktträd, ca 350 år gammalt.
Stäng
|
Historik <itemDescription> |
-
Stora Hyttnäs, ursprungligen en bergsmansgård, ligger beläget på en udde i Sundbornsån i Sundborns by, mellan kraftverkskanalen till Sundborns kraftverk och den gamla å-fåran. På andra sidan kanalen l...
Visa hela
Stora Hyttnäs, ursprungligen en bergsmansgård, ligger beläget på en udde i Sundbornsån i Sundborns by, mellan kraftverkskanalen till Sundborns kraftverk och den gamla å-fåran. På andra sidan kanalen ligger Carl Larssongården eller Lilla Hyttnäs. Gården ingår i riksintresseområde för kulturmiljövården (W 80 20) Sundbornsåns dalgång och utgör en del av Världsarvet Falun. Hyttnäs omnämns första gången i skrift 1570. På 1600-talet ägdes Stora Hyttnäs av den adliga ätten Silverström och byggdes ut till en betydande bergsmansgård, med ett flertal byggnader och en större trädgårdsanläggning med krydd-, frukt-, humle- och kålgård samt två ruddammar. Stora Hyttnäs hade under 1600-talet en egen kopparhytta som låg norr om gården. På slutet av 1700-talet genomgick gården ett flertal ägarbyten och delades upp. Stora Hyttnäs samlades åter igen till en större enhet av Häradsskrivare L.G Rathsman, som 1822 gifte sig till gården. Under dennes tid som ägare av gården uppfördes nuvarande flygel år 1823 och huvudbyggnaden ca år 1840. Han planterade även en lärkallé intill gården, varav delar finns kvar. Stora Hyttnäs förvärvades på 1870-talet av flottningschef Karl August Tundal. Han upplät gården som bostad för sin dotter Henrikas räkning, i samband med dennas giftermål med löjtnanten Pontus Linderdahl. På Henrikas initiativ omdanades trädgården i tysk stil med slingrande gångar och prydnadsplanteringar. I slutet av 1890-talet byggs huvudbyggnaden till med en lägre utbyggnad på västra gaveln, inrymmande kök, jungfrukammare och sängkammare. Samtidigt tillkom husets frontespiser. Det byggdes till på höjden och verandan fick sin slutliga utseende. I det inre fick matsalen sin nuvarande form i nyrenässansstil. Under 1900-talet levde barnen till Henrika och Pontus Linderdahl kvar på gården tills den yngste sonen Bengt Linderdahl avled 1983. Han testamenterade gården med dess rika lösöre till en stiftelse - Linderdahlska stiftelsen. Under barnens tid skedde inga betydande förändringar, utan gården bibehölls i sin sena 1800-tals form. Yngste sonen Bengt, som var botaniker, tillförde dock trädgård och park en rad exotiska växter. Under stiftelsens förvaltning har byggnaderna på gården och dess trädgård renoverats så att de väl återspeglar ett högreståndshem från slutet av 1800-talet.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Producerades i Falun, Dalarna.
-
Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML 2016-05-31 .
-
Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML 2016-05-31 .
-
Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML 2016-05-31 .
-
Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML 2016-05-31 .
-
Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML 2016-05-31 .
-
Byggnadsminne (BM) 3 kap. KML 2016-05-31 .
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Bergsmansgård
- Bostadshus
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Museum
|
Klassifikation <itemClassName> |
-
Bergsmansgård
-
Bostadshus
-
Museum
|
<itemSpecification> |
|
<itemSpecification> |
|
<itemSpecification> |
|
<itemSpecification> |
|
<itemSpecification> |
|
<itemSpecification> |
|
Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|