Hortlax kyrka

Kyrkan har ingång genom de hörnlagda vapenhusen/tornet men huvudingången
ligger i SV gaveln och leder via ett enkelt vindfång direkt in i kyrkorummet.
Portarna ligger i djupa, avtrappade spetsbågesmygar med bemålade putsfält
föreställande änglar och deviser ovanför de solbrända träportarna.
Hortlax kyrka stod färdig 1917 och har efter en restaurering på 1930-talet - då
man i tidens anda sökte tona ned kyrkorummets medeltidsinspirerade drag - som
bildfönstret och valvens blomslingor - återställts till sin ursprungliga gestalt
1972. En kvarstående förändring är det kapprum och brudkammare som något
decennium tidigare inretts längst bak i västra korsarmen. Utvändigt har
marknivån höjts upp mot huvudentrén för att underlätta för funktionshindrade
och fasaderna har fått en påsprutad och tillslätad putsyta.
Kyrkorummet är treskeppigt med öppna bänkkvarter utmed mittgången och
tvärställda bänkkvarter i sidoarmarna. Koret ligger tre trappsteg ovanför rummet.
Rummet har släta putsväggar och små fönster med blyinfattat klarglas resp. stora
mönsterindelade fönster med masverk. Ett fernissat trägolv flyter genom hela
rummet. Över korsmitten spänner ett stjärnvalv medan korsarmarna är
kryssvälvda och samtliga gördelbågar är målade i ett medeltidsinspirerat
slingmönster med en anstrykning av jugendstil. Läktarna som löper runt tre av
rummets sidor, möts i hörnen så att de tre läktarplanen visuellt binds samman.
Vid korsmittens murpelare vilar de mot små, reliefhuggna stenkapitäl och inne i
rummet stöttas de av åttkantiga träkolonner i dubbla rader. Läktarnas undersidor
bildar vackra bjälkfacktak över bottenplanet.
Inredningen har i flera små detaljer inspirerats av medeltidsromantiken, som de
krenelerade krönen på läktarfronternas pelare, stenkapitälen under läktarna, de öppna
bänkarnas figursågade gavlar, de stora läktarfönstrens falska masverk i trä, korets
bildfönster, predikstolens arkitekturmotiv och valvens slingermålning m.m.
Den sexkantiga predikstolen, står på hög fot med arkitekturmotiv i form av en
pelararkad, under tunt, utsirat ljudtak. Även korgen är utsmyckad arkitekturmotiv
mellan framställningarna av Jesus och evangelisterna i spegelfälten. Dopfunten i trä står
på smal fot och är utsirad i samma stil som predikstolens ljudtak. Altaret står fritt från
väggen och bildfönstret med de tre vise männen vid krubban bildar en skimrande
altartavla. Den ovala altarrundeln med spegelindelad front, är en rekonstruktion från
1970-talet.
Kyrkorummet har en enhetlig uppsättning traditionella mässingskronor i olika storlekar.
Snickerierna är målade i gröna toner med spegelfält i ockratoner. Den liturgiska
inredningen går i grönton med förgyllda eller bruna detaljer. Grönt är dominerande färg
även i korets bildfönster.
I källarvåningen under koret finns lokaler för barnverksamhet.

Hortlax kyrka är en komprimerad korskyrka med korta korsarmar stöttade
av kontreforter. Korets korsarm är lägre än de övriga och i det SÖ
innerhörnet står ett sidoställt torn. I de övriga innerhörnen finns låga
utbyggnader för sakristia och vapenhus.
Kyrkan står på en låg stenfot av omsorgsfullt bearbetade kvaderstenar och har
släta, vitputsade murar. Korsarmarna har branta sadeltak medan de lägre
utbyggnaderna i korshörnen är valmade. Alla takytor är tegeltäckta med
undantag för tornspiran som är klädd med kopparplåt och har markerade
spygatter. På tre av kyrkans fyra gavelfasader finns höga smala blinderingar i
gavelröstena kring infällda ringkors av små kullriga stenar i olika färger.
Även tornet är korsröstat med blinderingar och kontreforter kring klockhuset
som visar tidens gång i alla fyra väderstreck.
Fasaderna har en rytmisk fönstersättning med ett rosettfönster över
huvudingången i sydväst och på sidoarmarna stora spetsbågefönster i
läktarplanet, över rader av smala, spetsiga fönsterslitsar i markplanet.

Hortlax kyrka stod färdig 1917 och har efter en restaurering på 1930-talet - då
man i tidens anda sökte tona ned kyrkorummets medeltidsinspirerade drag - som
bildfönstret och valvens blomslingor - återställts till sin ursprungliga gestalt
1972.