Balis

Balisen ger information till loket om var det befinner sig.

Eurobalis är en, inom European Rail Traffic Management (ERTMS), standardiserad balis (en platta i ett järnvägsspår) som kan sända information om positionen utmed spåret när den aktiveras av ett passerande tågs "Balise Transmission Module" (BTM) - en slags elektronisk milsten.

Under andra hälften av 1900-talet ville man skapa ett system som eliminerade den mänskliga faktorn när en lokförare ej följde det som meddelades på de optiska signalerna utmed banan, tex. körde förbi en stoppsignal.
Det ledde till införandet av ATC (Automatic Train Control) där Sverige var tidiga. Nyckeln till ATC-systemet var de baliser som placerades mellan rälerna vid signaler och hastighetstavlor. Baliserna kunde dels sända fast information om banans spårgeometri (lutningar mm) samt variabel information om den hastighet som gällde, dels vid den passerade signalen och dels vid nästa signal. På tågen fanns en sändare som aktiverade baliserna så att de började sända och en mottagare som läste av den sända informationen. I nödfall bromsades tåget automatiskt om inte föraren reagerade.
Senare kom liknande system i andra länder. Resultatet blev en mängd varianter som försvårade gränsöverskridande trafik genom att lokbyte krävdes. För att stödja internationell tågtrafik utvecklade EU en standard - European Rail Traffic Management System (ERTMS) - som införs under 2000-talet. Man utnyttjade då erfarenheter av ATC, baliser och nya tekniska möjligheter.
Botniabanan är den första svenska banan som använder Eurobaliser.

Botniabanan har byggts med det nya signalsystemet ERTMS nivå 2. Det innebär att inga optiska signaler finns efter järnvägen. Lokföraren får istället via radio (GSM-R) all den information han/hon behöver för framförande av tåget direkt till en panel i loket. ERMTS medför att man kan köra tåg 250 km/h och ökar även kapaciteten på banan i antal tåg räknat.

Balisen är ett av flera föremål som insamlades i samband med Botniabanans invigning år 2010 och den närmaste tiden därefter. detta inkluderar föremål från byggstarten och invigningen. Inkluderar även föremål från visningslokalerna i Arnäsvall (strax norr om Örnsköldsvik) och i Umeå där allmänheten kunde ta del av information om projektet med Botniabanan, samt föremål som där såldes i butik, profilprodukter och reklam- och kampanjmaterial. Även några få bruks- och arbetsrelaterade föremål från bygget med banan. Förutom insamlandet av föremål utförde Sveriges Järnvägsmuseums en dokumentation av Botniabananprojektet, man medverkade vid invigningsdagen och utförde då intervjuer, filmade och fotograferade. Material har samlats in till arkiv. Man har löpande haft kontakt med informatörer för Botniabanan AB.

Botniabanan inkluderar 19 mil järnväg, 144 broar och 25 kilometer tunnel. Från Ångermanälven, norr om Kramfors, via Örnsköldsvik till Umeå. Byggstart skedde i augusti 1999 och invigning hölls den 28 augusti 2010. 12 år med planering, byggande och finansiering har gjort Botniabanan till det enskilt längsta och investeringsmässigt största järnvägsprojekten i Sverige i modern tid. I augusti 2010 överlämnades den färdigbyggda järnvägen till Trafikverket. Från halvårsskiftet 2011 avvecklades projektverksamheten och en nybildad förvaltningsorganisation kommer att ansvara för förvaltning och uthyrning av Botniabanan till Trafikverket.
Anledningen till att man till slut valde att bygga Botniabanan var att det fanns ett stort behov av en modern järnvägssträckning längs med Norrlandskusten. Det rådde kapacitetsbrist på stambanan genom övre Norrland, som är långsam, kurvig och backig. Det var inte minst för godstågens skull Botniabanan byggdes. När banan börjar trafikeras fullt ut i augusti 2011 så skulle den direkt ge en direkt kostnadsbesparing för den intensiva godstrafiken och möjliggöra en trafikökning. Man kommer att kunna köra tyngre och därmed färre godståg, och de kan stanna mer sällan eftersom det då blir två banor (stillastående tåg är olönsamma). Botniabanan byggdes även för att underlätta pendling i området där den byggs, till exempel tar sträckan Umeå-Örnsköldsvik 55 minuter med lokaltåg, vilket är nästan en timme snabbare än med buss. När snabbtågen börjar trafikera banan kommer det gå ännu snabbare.
Botniabanan har som första bana i Sverige utrustats med signalsäkerhetssystemet ERTMS/ETCS Nivå 2. De motorvagnar och lok som ska trafikera banan behöver då detta system. ERTMS/ETCS är en ny EU-standard. . Olika nivåer av ERTMS skall införas överallt, på alla banor i hela Europa på lång sikt och möjliggöra för tåg att gå över gränserna. ERTMS är billigare för Trafikverket att nyinstallera jämfört med ATC bland annat eftersom inga optiska signaler finns. Dessutom skulle en eventuell ATC-installaion behöva rivas efter några år eftersom ändå ERTMS ska installeras.
Invigningen av Botniabanan skedde den 28 augusti 2010 med fullmatade arrangemang vid fyra resecentrum samtidigt och H.M. Konungen som anlände med tåg och invigde på samtliga fyra ställen. Arrangemanget genomfördes i en så kallad rullande invigning med stopp i Kramfors, Örnsköldsvik, Nordmaling C samt Umeå. Förutom Carl XVI Gustaf så fanns flera statsråd, landshövdingar, generaldirektör och kommunala företrädare på talarlistan på de olika orterna. Parallellt så pågick arrangemang både före och efter tågets ankomst vid resecentrumen med massor av aktiviteter och underhållning.
Källor från webben:
www.botniabanan.se, informationen hämtad 2011-05-11
www.wikipedia.se, informationen hämtad 2011-05-11