Grupp E:II b.
Tnr 150, 824, 1853.
Geväret har 1853 förändrats från ett gevär m/1815, se AM 23698-9, 23546, som enligt 1838 års förordning försetts med högre sikte, se AM 20931-2. Förändringen berör endast antändningssättet.
Nominalkaliber: 18,55 mm. Verklig kaliber: 18,3 mm. Loppets relativa längd: 56 kal. Kulvikt: 30,8 gr. Kulans diameter: 17,5 gr. Krutladdningens vikt: 8,38 gr. Utgångshastighet 1270 fot =377 m.
Knallhattstappen är inskruvad till H på pipans översida. Det gamla fänghålet är tärnat och en cylindriskt, utstående järntapp anger dess plats. Järntappen är nedåt avfilad för låsbleckets kant. På pipan finnes ett H (Husqvarna), flera otydliga, på varandra slagna stämplar och bokstäver, av vilka en synes vara ett krönt S och en annan ett dubbelt C. Dessutom står där OC och PS. På V platten är inslaget 150 samt HCD, på undersidan stämpel med monogram av IE och en annan med SEL. Dessutom finnes på undersidan årtalet 1824,M,2,P och 150. Sistnämda nummer finnes även på svansskruvsstjärtens undersida.
LÅSET är gråhärdat. Eldstålet, eldstålsfjädern, fängpannan och varhaken har tagits bort, varjämte hanen har ersatts med en nytillverkad. Hålen för eldstålsskruven, eldstålsfjäderns skruv och varhaksskruven äro igensatta. Hanens platt och hals äro kullriga. Hanen är starkt krökt inåt över pipan. Slaghuvudet har en 7 mm djup, framtill med en skåra försedd urtagning, vars botten är slagytan.
I halvspänn står slaghuvudets nedre kant alldeles ovanför knallhattstappens överkant. Varhake finnes icke, utan hakspännet ersättes av det låga halvspännet. På bleckets utsida står H och 150, på insidan stämpel med ELL, varjämte på sistnämda ställe HCD och 1853 inslagits.
På STOCKENS undersida till V om avtryckarblecket finnes ett stockmakaremärke LES. Bakom sidblecket är stockens V sida inslaget 1824,150,IN och 1853. På bakplåtens spets sitter numret 150. På insidan av sidblecket, mellanbandet och näsbandet finnes en stämpel med W.
På LADDSTOCKENS stötyta är ett M och en otydlig stämpel, sannolikt med PM, inslagna.
Förändringen av 1815 års flintlåsgevär till slaglåsgevär skedde inte vid gevärsfaktorierna utan, liksom övriga reparationer av vapen, vid de fyra gevärsförråden i Stockholm, Karlsborg, Kristianstad och Visby (Jochnick 1854, sida 4).