Östberg, Wilhelm - Tanzania

Wilhelm Östberg. Bildsamling T4 (Tanzania 1997). Bilder av landskap, by- och stadsliv, odling, jorderosion, Kondoa-distriktet i centrala Tanzania.
DIABILDER
T4: 1. Bro över den vida sandfloden vid Kelema, Kondoadistriktets södra gräns. Bron, och vägen, ingår i The Great North Road, vägen från Kap till Kairo, som påbörjades på Cecil Rhodes tid. I Kondoadistriktet är denna huvudväg inte asfalterad och under regnperiod ofta svårforcerad. Floden vid Kelema är torrlagd största delen av året och beskrevs som en sandflod redan av de första tyska expeditionerna genom Kondoa.
T4:2. Katolska kyrkan, Kondoa. Den ligger strax utanför stadskärnan vid en missionstation, startad under tyska tiden. Kondoa domineras av islam med flera moskéer inne i själva staden.
T4:3. Boman i Kondoa stad, distriktsförvaltningen. Byggd under tyska kolonialperioden.
T4:4. Två f.d. spannmålsmagasin. Under den brittiska kolonialperioden byggdes spannmålsmagasin i tegel runt om i Kondoa. Efter skörden bidrog bönderna i trakten med spannmål. Man gick upp för en trappa på tornets utsida och hällde ner hirs eller sorghum ovanifrån i magasinet. Sedan kunde man få del av innehållet när det uppstod torka och matbrist. I Kondoa är detta ett återkommande problem. Systemet upphävdes mot slutet av kolonialperioden och magasinen förvandlades ofta till lokala kontor för förvaltningen. Sådana var fortfarande i bruk i slutet av 1990-talet men man var då i full färd med att uppföra ljusare och rymligare lokaler för lokalförvaltningen.
T4:5-6. Hus uppförda i lokalt framställd tegel. Byn Mirambu, Goima Division. Kondoa District
T4:7. Till vänster hus av bandatyp (med högt tak som ännu inte är färdigbyggt) i soltorkad tegel. Nedanför det hus av tembetyp, något nedgrävt i marken, med platt tak täckt av jord och grenar. Kraftig palisadd avsedd att skydda ungdjur som hålls hemmavid. Nyuppvuxen gröda i fälten. Regnperiod.
T4:8. The Great Road North (jfr bild 1 i denna samling). Lastbilar av denna typ används av handelsmän som köper upp grödor i byarna, liksom för att transportera skördearbetare. Bilen till höger är en Isuzu, som i många , många år var den helt dominerande lastbilen i Tanzania. Robust konstruktion utan avancerad elektronik. Izusun kunde repareras också på landsbygden. När Scania under några år hade en sammansättningsfabrik i Tanzania blev Scanialastbilar vanliga.
T4:9-10. Skräddare som arbetar på verandan utanför sin butik. Kondoa stad. Kondoa var en av stationerna för karavanhandeln med kusten. Det muslimska inflytanden syns i dörren.
T4:11-12. Regn i Kondoa stad. Närmast i bild är bron över floden alldeles vid infarten till staden.

Kondoa stad är enkelt byggda och far illa under regnperioden. Den som ska ta sig fram i staden tvingas kryssa mellan vattensamlingarna. Gatorna kantas av öppna kanaler där under torrtiden vatten från stadens källa, Chemchem, förs till de lägre liggande delarna av staden. Källan var en viktig orsak till att Kondoa var en station längs karavanvägarna genom Tanzanias torra, heta inland.
T4:20. Snickarverkstad. Kondoa stad.
T4:21. Gångbro över floden vid Kondoa stad. Regntid.
T4.22. Sandflod. Låglandsdelen av Kondoa District.
T4:23. När regntiden kommer fylls de torra flodbäddarna med vatten, rikt på sediment från högre liggande trakter. Kondoa District, höglandsdelen.
T4:24. När Kondoafloden fylls med vatten under regnperioden kan man passa på att tvätta bussen, som utgår från Kondoa och trafikerar Dodoma.
T4:24. Störtfloden passen snabbt genom flodfåran under regnperioden. Snart rinner där bara en rännil och som också den snart torkar upp. När vattenmassorna forsade fram grävde de under flodkanten, som gröps ur och rasar, s.k. river bank erosion. Kondoas höglandsdel.
T4:25. Sandflod som tillfälligt fyllts med vatten. Boskap vattnas. Odlingar i ett grönskande lågland under regnperioden. Regnmolnen hänger över höglandet i bakgrunden.
T4:26. Odlingslandskap under regnperioden med delvis fyllt vattendrag.
T4:27. Regnperiod. Med ens försvinner den brist på lättåtkomligt vatten som karaktärisear Kondoas låglandsdel större delen av året. Nu är det bara att skopa upp vattnet med en halvkalebass, fylla en hink och bära hem.
T4:28. När de vattendrag som större delen av året är sandfloder fylls upp med vatten under regnperioden passar man på att anlägga små odlingsbassänger dit vattnet kan ledas.
T4:29-30. Boställe i Burunge Hills, Kondoa District. Hus av bandatyp (höga tak täckta med gräs) byggda med soltorkad tegel och lerputsade.
T4:31. Efter regnen. Solrosfröodling i låglandet, Kondoa District
T4:32. I en ravinbotten, där fuktighet blir stående, finns möjlighet att odla t.ex. bananer. Några mogna sorghumplantor skyddas genom att kolven lindas med bananblad. Grödan är så värdefull i detta område där torka är ett ständigt hot att enskilda plantor kan komma att vårdas så här noga. Låglandet, Kondoa District.
T4:33. Majs och bananer i erosionsdrabbat landska, låglandet Kondoa District
T4:34. Fågelskrämma i ett hirsfält (bulrush millet), låglandet, Kondoa District
T4:35. Odling drabbad av ”sheet erosion”, sediment har transporterats genom fältet och sköljt bort stor del av den växande grödan. Låglandet, Kondoa District
T4.36. Odlingslandskap i Burunge Hills, Kondoa District. Träd och stubbar har lämnats kvar för att skogen snabbt ska regenera när markerna läggs i träda. Detta är typiskt för burungefolkets odlingar medan distriktets majoritetsbefolkning rangi röjer fälten helt, plöjer med oxplog eller traktor och odlar markerna utan uppehåll.
T4.37. Baobabträd, regnperiod. Låglandet i Kondoa District.
T4:38. Zebuboskap. Låglandet i Kondoa District.
T4:39-41. Bikupor i Burunge Hills, Kondoa District
T4:42-43. Erosion, ravinlandskap, Irangi Hills, Kondoa District
T4:44. Äldre erosionslandskap i Burunge Hills, Kondoa District
T4:45. Tidigare odlingsmarker, erosionslandskap i Burunge Hills, Kondoa District
T4:46. Erosionsbekämpning. Stenar läggs upp för att stoppa sedimentföring genom en ravin (check dam), Irangi Hills, Kondoa District
T4:47. Boskap av zebutyp, Kondoa District
T4:48-49. Hemsmidd yxa. Burunge Hills, Kondoa District
T4:50-51. Marknaden i Kondoa stad. Försäljning av korgar i flätade palmblad och hemsmidda knivar. (Några av dessa ingår i museets samlingar.)
T4:52. Hus av tembe-typ, Kondoa District
T4:53. Låglandet, Kondoa District

T4.13-19. Under regnperioden förvandlas gatorna i Kondoa stad till passager för regnvatten som söker sig neråt, mot floden och åkrar österut. Många av husen i Kondoa stad är enkelt byggda och far illa under regnperioden. Den som ska ta sig fram i staden tvingas kryssa mellan vattensamlingarna. Gatorna kantas av öppna kanaler där under torrtiden vatten från stadens källa, Chemchem, förs till de lägre liggande delarna av staden. Källan var en viktig orsak till att Kondoa var en station längs karavanvägarna genom Tanzanias torra, heta inland.
T4:20. Snickarverkstad. Kondoa stad.
T4:21. Gångbro över floden vid Kondoa stad. Regntid.
T4.22. Sandflod. Låglandsdelen av Kondoa District.
T4:23. När regntiden kommer fylls de torra flodbäddarna med vatten, rikt på sediment från högre liggande trakter. Kondoa District, höglandsdelen.
T4:24. När Kondoafloden fylls med vatten under regnperioden kan man passa på att tvätta bussen, som utgår från Kondoa och trafikerar Dodoma.
T4:24. Störtfloden passen snabbt genom flodfåran under regnperioden. Snart rinner där bara en rännil och som också den snart torkar upp. När vattenmassorna forsade fram grävde de under flodkanten, som gröps ur och rasar, s.k. river bank erosion. Kondoas höglandsdel.