Typ <itemType> |
Byggnad |
Datering <presTimeLabel> |
Nybyggnadsår: 1150 - 1199 |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Östergötland, Kommun: Motala, Landskap: Östergötland, Socken: Motala , Stift: Linköpings stift, Församling: Motala församling |
Titel <itemTitle> |
VINNERSTADS KYRKA |
Byggnadsdel <itemDescription> |
-
Torn - Väster, Torn - Västtorn, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Kor - Smalare
|
Takform <itemDescription> |
|
Historik <itemDescription> |
-
Historiken kompletterad vid inventeringen 2006: Den första kända kyrkan på platsen var sannolikt av trä, vilket den påträffade hällen till ett tidigkristet gravmonument tyder på. Den nuvarande kyrkan...
Visa hela
Historiken kompletterad vid inventeringen 2006: Den första kända kyrkan på platsen var sannolikt av trä, vilket den påträffade hällen till ett tidigkristet gravmonument tyder på. Den nuvarande kyrkan är sannolikt uppförd under 1100-talets andra hälft. Den ursprungliga planformen bestod troligen av ett rektangulärt långhus med smalare kor med absid. I samband med en renovering på 1950-talet konstaterades det att de medeltida murarna hade välhuggna kalkstensfasader. Den romanska portal, som nu är placerad på sidoskeppets västa sida, lär ursprungligen ha suttit i sydportalen. Den rikt huggna portalen är tillskriven en stenhuggare som benämns mäster Arcadius. Han var verksam i slutet av 1100-talet och dopfuntar från hans verkstad finns bl a i kyrkorna i Hogstad, Ekeby och Klockrike. I den 2003 utkomna boken "Östergötlands medeltida dopfuntar", skriver dock Marian Ullén och Sune Ljungstedt att efter en granskning av portalens återstående originaldelar anser de att portalen har "en betydligt säkrare formgivning och skickligare stenbehandling än de aktuella dopfuntarna". Kyrkans torn lär ha uppförts strax efter att långhuset färdigställts. Bland kyrkans medeltida föremål finns en ovanligt dekorerad dopfunt av vätternsandsten, som sannolikt är tillverkad omkring 1200-talets mitt. Under 1400-talet valvslogs kyrkan och försågs med kalkmålningar i likhet med många andra östgötska kyrkor. Under senmedeltiden förlängdes koret mot öster och en sakristia tillkom. Kyrkans utseende under 1600-talet är känt tack vare en teckning, utförd 1669 av tecknaren och fornforskaren Elias Brenner. Avbildningen visar tornet med synlig kalkstensmur, medan långhus, kor och vapenhus förefaller putsade. Under 1600-talet försågs kyrkan med en predikstol, som enligt uppgift skulle vara tillverkad i Vreta kloster och skulle vara dennas kyrkas gamla predikstol. Ungefär samtidigt införskaffades även en ny dopfunt, vilken utgörs av en typ som varit vanlig i Östergötland och tillverkades i verkstäder i Skänninge och Vadstena under andra hälften av 1600-talet. Redan under 1700-talets början konstaterades det att kyrkan för var trång och mörk. Under 1700- och 1800-talen skedde ett flertal smärre förändringar och reparationer av kyrkan. För att vinna mer bänkplatser genombröts muren mellan långhuset och tornets bottenvåning och försågs med bänkinredning och i mitten av 1800-talet utvidgades läktaren. Det dröjde dock fram till 1897 innan en större till- och ombyggnad ägde rum. Vid denna tid hade intresset för de medeltida kyrkorna vaknat och istället för att riva kyrkan och bygga en ny tidsenlig kyrka med mer bänkutrymme tillbyggdes kyrkan med ett sidoskepp. Ombyggnadsritningarna är utförda av stockholmsarkitekterna Ludvig Peterson och Ture Stenberg. I Stockholm hade de bl a ritat den då mycket moderna Birger Jarlspassagen som stod klar 1897. Peterson (1853-1931) var även ansvarig för den omfattande ombyggnaden av Fornåsa kyrka, som utfördes 1901. I söder tillbyggdes det befintliga vapenhuset åt öster och kyrkans ursprungliga södra mur nedtogs och därigenom bildades ett sidoskepp, som möjliggjorde plats för den växande församlingen. Ett nytt utvändigt trapptorn uppfördes på tornets södra sida och underlättade framkomligheten till orgelläktare och tornets klockvåning. Den medeltida sydportalen flyttades och placerades på trapptornets södra sida. Kyrkans exteriör försågs med medeltidsromantiska tillägg i form av tornets bågfris och fönsteromfattningar av sandsten. Interiören försågs bl a med en ny tidstypisk öppen bänkinredning och en predikstol i nygotik. Kyrkoherden A I Grevelius uppdrog redan 1926 åt arkitekt Ove Leijonhuvud att utföra ett förslag till renovering, som skulle syfta till att återge kyrkan dess medeltida karaktär. Det dröjde dock fram till 1952-1953 innan kyrkan åter renoverades och då skedde det under ledning av Kurt von Schmalensee, som var stadsarkitekt i Norrköping. Syftet var fortfarande att försöka återställa kyrkan till det som man uppfattade som ursprungligt. "För att förtaga den olyckliga fasadutformningen av 1897 års utbyggnad mot söder har föreslagits att förse sydväggen med trappstegsgavlar. I det medeltida murverket finnes vissa murskarvar, som antyda en tidigare trappgavelform å det forna vapenhuset. Anordningen med trappstegsformig avslutning i tegel på en mur av natursten finnes bl a representerad i Dagsbergs kyrka utanför Norrköping" skriver Kurt von Schmalensee. Landsantikvarie Bengt Cnattingius föreslog att kyrkan skulle återställas till sin ursprungliga storlek och att den södra tillbyggnaden från 1897 skulle rivas. Riksantikvarieämbetet biföll, men församlingen som var i tillväxt behövde utrymmet. I stort alla tillägg, som tillkommit vid Petersons renovering 1897 avlägsnades. De öppna bänkarna, som bara några decennier tidigare varit högsta mode, ersattes nu av slutna bänkar och predikstolen i nygotik avlägsnades. Efter Schmalensees omfattande renovering har endast vård- och underhållsarbeten utförts på exteriören.
Stäng
|
Exteriörbeskrivning <itemDescription> |
-
Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med rektangulärt långhus med tillbyggt sidoskepp på södra sidan, ett smalare rakslutet kor, sakristia på korets norra sida samt torn i väster. Kyrkan är upp...
Visa hela
Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med rektangulärt långhus med tillbyggt sidoskepp på södra sidan, ett smalare rakslutet kor, sakristia på korets norra sida samt torn i väster. Kyrkan är uppförd av kalksten med vita slätputsade fasader. På norra fasaden finns en frilagd yta, som visar den medeltida kalkstensmuren med utdragen ritsad fog. På norra fasaden finns även en markering i putsen efter en högt sittande spetsbågig fönsteröppning. På sidoskeppets södra sida, som till sin västra del tidigare har varit vapenhus, finns i muren markeringar efter den södra ingången och vapenhusets östra vägg. Sockeln är vitputsad. Korets tillbyggda östra del saknar sockel. Kyrkans sadeltak liksom tornets huv är sedan 1952 täckta med kopparplåt. Även ståndrännor och stuprör är av kopparplåt. Tornets taklist försågs i samband med renoveringen 1897 med en bågfris och sidoskeppet försågs 1952 med trappstegsgavlar. Fönsteröppningarna är rundbågiga med grönmålade kopplade fönsterbågar, som är spröjsade med en dekorativt utformad träspröjs samt antikglas i mindre blyspröjsade rutor. Fönsterbågarna om- eller nygjordes 1952, men utformningen hör stilmässigt mer samman med 1897 års renovering. Fönsterbågen på sakristians östra sida är dock infästad direkt i muren. Vissa solbänkar är av kalksten och härrör från 1896 års renovering, medan de cementerade är från 1952. Ett fönster på tornets norra sida är igenmurat. I samtliga gavelrösten finns små rundbågiga fönsteröppningar. Tornets dubbla ljudgluggar är rundbågiga med luckor klädda med liggande grönmålad profilerad panel. Huvudingången är via tornet i väster. Den är sedan Kurt von Schmalensees renovering försedd med kopparplåtsklädda portar med ett litet ovalt överljusfönster. Trappsteget är av granit. På sidoskeppets västra sida är sedan 1952 kyrkans medeltida sydportal placerad. Den består av två halvkolonner av sandsten med kapitäl i form av människohuvuden och över dem två gapande odjur. Kolonnerna vilar på baser i form av stående djur. Delar av portalen har nyhuggits vid renoveringarna 1897 och 1952. Det enkla dörrbladet är klätt med tjärade brädor samt med nationalromantiskt utformat smide. På sidoskeppets östra sida finns portalen till 1897 års ingång, som igenmurades 1952. En ingång finns även på sakristians västra sida. Den består av en rundbågig dörr med diagonalställd grönmålad profilerad panel med nationalromantiskt smide och härstammar sannolikt från renoveringen 1897. På sakristians östra sida finns en nedgång till ett pannrum under sakristian.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Producerades i Församling: Motala församling, Motala, Motala, Östergötland, Östergötland.
-
Nybyggnad - Torn 1150-01-01 e.Kr. - 1199-12-31 e.Kr. .
-
Nybyggnad 1150-01-01 e.Kr. - 1199-12-31 e.Kr. .
-
Nybyggnad - Korparti 1150-01-01 e.Kr. - 1199-12-31 e.Kr. .
-
Nybyggnad 1150-01-01 e.Kr. - 1199-12-31 e.Kr. .
-
Nybyggnad - Torn 1150-01-01 e.Kr. - 1224-12-31 .
-
Specifika inventarier - dopfunt 1250-01-01 - 1299-12-31 .
-
Ändring - tillbyggnad 1350-01-01 - 1529-12-31 .
-
Ändring - tillbyggnad 1350-01-01 - 1529-12-31 .
-
Nybyggnad - Vapenhus 1350-01-01 - 1499-12-31 .
-
Nybyggnad - Sakristia 1350-01-01 - 1499-12-31 .
-
Ändring - ombyggnad 1350-01-01 - 1599-12-31 .
-
Nybyggnad - Sakristia 1350-01-01 - 1529-12-31 .
-
Valvslagning 1400-01-01 - 1499-12-31 .
-
Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning 1400-01-01 - 1499-12-31 .
-
Specifika inventarier - altarskåp 1450-01-01 - 1499-12-31 .
-
Brand 1600-01-01 - 1600-12-31 .
-
Specifika inventarier - kyrkklocka 1610-01-01 - 1610-12-31 .
-
Brand 1617-01-01 - 1617-12-31 .
-
Fast inredning - predikstol 1642-01-01 - 1642-12-31 .
-
Specifika inventarier - dopfunt 1660-01-01 - 1660-12-31 av Johan Andersson Silfverling.
-
Nybyggnad 1661-01-01 - 1661-12-31 .
-
Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning 1700-01-01 - 1799-12-31 .
-
Fast inredning - predikstol 1700-01-01 - 1700-12-31 .
-
Specifika inventarier - kyrkklocka 1712-01-01 - 1712-12-31 av Elias Arenhardt.
-
Ändring - ombyggnad 1737-01-01 - 1737-12-31 .
-
Ändring - ombyggnad 1738-01-01 - 1738-12-31 av Johan Ernberg.
-
Ändring - ombyggnad 1739-01-01 - 1739-12-31 .
-
Nybyggnad - Vapenhus 1740-01-01 - 1749-12-31 .
-
Underhåll - exteriör 1740-01-01 - 1740-12-31 .
-
Ändring - ombyggnad, interiör 1744-01-01 - 1744-12-31 .
-
Nybyggnad - Sakristia 1744-01-01 - 1744-12-31 .
-
Fast inredning - orgel, orgelverk 1767-01-01 - 1767-12-31 .
-
Specifika inventarier - kyrkklocka 1789-01-01 - 1789-12-31 av Anders Billsten.
-
Ändring - ombyggnad, fönster 1819-01-01 - 1820-12-31 av Abraham Nyström.
-
Ändring - ombyggnad, interiör 1845-01-01 - 1845-12-31 .
-
Fast inredning - altarring 1857-01-01 - 1857-12-31 av Malmström.
-
Specifika inventarier - altartavla 1857-01-01 - 1857-12-31 av Gustaf Adolf Engman.
-
Fast inredning - orgel 1879-01-01 - 1879-12-31 av Per Larsson Åkerman.
-
Ändring - ombyggnad, interiör 1897-01-01 - 1897-12-31 av Ludvig Peterson.
-
Fast inredning - predikstol 1897-01-01 - 1897-12-31 av Ludvig Peterson.
-
Ändring - ombyggnad, exteriör 1897-01-01 - 1897-12-31 av Ludvig Peterson.
-
Teknisk installation - värme 1897-01-01 - 1897-12-31 .
-
Konservatorsarbeten 1935-01-01 - 1935-12-31 av Sven Sundbaum.
-
Ändring - ombyggnad, exteriör 1952-01-01 - 1953-12-31 av Kurt von Schmalensee.
-
Ändring - ombyggnad, interiör 1952-01-01 - 1953-12-31 av Kurt von Schmalensee.
-
Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning 1953-01-01 - 1953-12-31 av Bertil Bengtsson.
-
Teknisk installation - el 1953-01-01 - 1953-12-31 .
-
Fast inredning - orgel 1953-01-01 - 1954-12-31 av A Mårtenssons i Lund.
-
Fast inredning - orgel, orgelfasad 1953-01-01 - 1953-12-31 av A Mårtenssons i Lund.
-
Teknisk installation - värme 1953-01-01 - 1953-12-31 .
-
Ändring - ombyggnad, exteriör 1959-01-01 - 1959-12-31 .
-
Underhåll - exteriör 2000-01-01 - 2000-12-31 .
|
Fasadmaterial<itemMaterial> |
- Ej utrett, Puts - Slät
|
Taktäckningsmaterial<itemMaterial> |
- Plåt - Koppar
|
Stomme<itemMaterial> |
- Murverk, Murverk - Natursten, kalksten
|
Färg <itemColor> |
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Salkyrka
- Plantyp-Enskeppig
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka
|
Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Plantyp-Enskeppig
-
Salkyrka
|
Lagskydd <itemSpecification> |
|
Byggnadsbeteckning <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|