TÖFTEDALS KYRKA

Komplettering vid inventeringen 2004:

Töftedals kyrka är en av Dalslands små träkyrkor uppförda i landskapets norra och västra skogsbygder under 1700-talet, en period av ganska intensivt kyrkobyggande av såväl sten - som träkyrkor i Dalsland. Förutom i Töftedal byggdes nya kyrkor i de närbelägna socknarna Lerdal, Nössemark, Rännelanda, Råggärd, Gesäter och Håbol varav de tre senare i trä. Kännetecknande för äldre tiders kyrkobyggande var ofta att successivt bygga ut eftersom som resurserna tillät. Ett ursprungligt långhus med kor kompletterades efterhand med torn, sakristia och förbättrad inredning. Ett byggnadsätt som i slutet av 1700-talet kom att brytas då statlig styrning efterhand gjorde sig mer gällande och det blev vanligare att uppföra kyrkor i sin helhet. Töftedals kyrka kan sägas vara ett exempel på den äldre varianten då långhuset med koret uppfördes 1748-49, tornet 1793 och sakristian 1915. Läktaren tillkom 1796 och det välvda innertaket 1824. Tidstypiska drag från det ursprungliga uppförandet är det tresidiga koret och det relativt branta taket.

Kyrkan tycks ha genomgått sin första större renovering 1887. I tidens anda gjordes kyrkorummet ljusare då de nuvarande större fönsteröppningarna togs upp. Troligen vitmålades kyrkan utvändigt istället för att tidigare varit rödfärgad och skiffer ersatte tegel på taket. Exteriört sattes också den öppna lanterninen igen. Kyrkan fick också en värmekälla då en kamin insattes. 1898 tillkom en ny altartavla och 1906 nya bänkar och nytt golv. 1913 målades altaret och predikstolen, förmodligen en tidstypisk övermålning av en äldre färgsättning. Ungefär samtidigt, 1915, tillbyggdes sakristian och 1920-21 renoverades kyrkan bl a genom en in- och utvändig ommålning. Vid det senare tillfället installerades också en ny orgel, kanske kyrkans första, och läktaren byggdes delvis om.

1950 genomgick kyrkan sin hitintills största renovering. För handlingarna svarade arkitekt Axel Forssén, känd från många västsvenska kyrkorenoveringar. Den genomgripande renoveringen innefattade ett flertal exteriöra och interiöra åtgärder, vilka fortfarande präglar kyrkorummet. Kyrkan genomgick en hel in- och utvändig ommålning, fasader och tak reparerades, tornhuven kläddes med kopparplåt och försågs med en glob och en tupp. På kyrkans södra fasad sattes en koringång igen och ett nytt fönster upptogs till vapenhuset. I kyrkorummet tillkom bl a de nuvarande bänkarna och innerfönstren försågs med s k antikglas. Då golven lades om sänktes golvet i mittgången. Kyrkorummet fick en delvis ny färgsättning samtidigt som predikstolen och altaruppsatsen konserverades. På predikstolen togs de gamla färgerna fram av konservator K J R Johansson, Skövde och altaruppsatsen målades för att överensstämma med de nya altartavlorna av konstnär Erik Ström, Göteborg. Andra åtgärder vid renoveringen var installationen av elektriskt ljus och värme samt en motordriven orgelfläkt.

Åtgärder sedan 1950 har varit av mer begränsat slag. 1995 gjordes en fasadrenovering och en del justeringar av skiffertaket. 2002 lades inskottsplåtar längs taknocken och en toalett installerades i vapenhuset. År 2000 blev orgeln från 1920 ersatt av en ny kororgel som sedan placerats på läktaren.

Kyrkorummet har en enkel karaktär och är ganska kort och brett. Inredning är sparsmakad och präglas till stora delar av en renovering från 1950 från vilken bl a färgsättningen med olika marmoreringar och ådringsmålningar kvarstår. Det tresidiga koret är förhöjt ett steg i förhållande till mittgången och förhöjt ytterligare ett steg innanför altarringen. Ingångar till kyrkorummet finns från vapenhuset i väster och från sakristian norr om koret.

Golvet är av lackat trä i koret och mittgången. De två bänkkvarterens golv är förhöjda och gråmålade. Väggarna har bred profilerad lockpanel i en ljus beigeaktig kulör. Taket består av ett blåmålat tunnvalv av breda brädor. Den svagt markerade taklisten är ljusbrun. Parspegeldörren till vapenhuset liksom enkelspegeldörren till sakristian är båda ådringsmålade i ljust gröna kulörer. Fönstren är också grönmålade och har blyinfattat s k antikglas i innerbågarna.

Altaret är av trä och placerat mot östra korväggen. Altaruppsatsen är ursprungligen från 1898 med två tavlor från 1950 av konstnär Gunnar Erik Ström, Göteborg. Den nedre tavlan har motivet "De vise männens tillbedjan" och den övre "Jesu himmelsfärd". Tavlorna omges av ett inre ramverk, eventuellt från 1700-talet, med marmorerade kolonner samt ett yttre ramverk med växtslingeornamentik. På norra korväggen hänger altartavlan från 1898, som är målad och skänkt av kammarskrivare Hagelbäck i Mon. Motivet visar Jesus under natten i Getsemane då lärjungarna somnat. Den lilla altarringen är femsidig och har ett grönt ådrat ramverk med figursågade plana marmorerade dockor. Predikstolen är placerad längst fram i långhusets norra sida. Enligt uppgift är den Dalslands äldsta, från 1500-talet, och har tillhört den nuvarande kyrkans föregångare. Korgen har bl a valvformationer mellan spiralvridna kolonner. Trappbarriären är av senare datum och predikstolen saknar baldakin. Kyrkans dopfunt, placerad i södra delen av koret, är av täljsten och daterad till 1200-talet.

Bänkinredningen, indelad i två vägganslutna kvarter, är från 1950. De öppna tidstypiska bänkarna har grönblått marmorerade speglar på de rektangulära gavlarna och på skärmarna. Sitsarna och ryggarna är ådrade i rött. Mot söder finns en korbänk och på läktaren tre bänkar mot söder och en mot norr. Läktaren nås via en trappan i vapenhuset och bärs upp av fyra fasade pelare, liksom bröstningen ådringsmålade i ljust gröna kulörer. Den senare är relativt enkelt utformad med profilerad lockpanel lika väggpanelen. Mittpartiet är framskjutet. Läktaren är ursprungligen från 1796 men byggdes om 1920 då läktarorgeln, med en enkelt klassiserande fasad, installerades. Denna är dock ej i bruk och har ersatts av en ursprunglig mindre kororgel från 2000, nu placerad på läktarens norra sida.

LÅNGHUS -
GOLV - Lackat trägolv i mittgången. Förhöjt gråmålat trägolv i bänkkvarteren.
VÄGGAR - Profilerad lockpanel i ljus beigeaktig kulör. Utskjutande "knutlådor". På västgaveln, slät panel i motsvarande läge som gavelröstet.
DÖRRAR - Till vapenhuset: Från 1950. Parspegeldörr, ådrad i ljust gröna kulörer mot kyrkorummet. Grå och beige täckmålade mot vapenhuset. Till läktaren. Äldre bräddörr, ev ursprunglig från tornets tillkomst (1793).
FÖNSTER - Två mot söder, två mot norr. Stora rektangulära 4-lufts, indelade i smårutor, ej kopplade bågar. Innerbågarna med blyinfattningar och ofärgat antikglas. Karmar och bågar i grön kulör på insidorna, grå på utsidorna. Ytterbågarna från 1921, innerbågarna från 1950.
TAK - Blått tunnvalv med relativt breda brädor. Svagt markerad taklist i ljusbrun kulör. Tre järnstag löper över kyrkorummet (två i långhuset och ett i koret) fästade i takets nederkant. Tak under läktaren, svagt laserad slätpanel.

KOR -
GOLV - Lackat trägolv, förhöjt i förhållande till långhuset. innanför altarringen ytterligare förhöjt och täckt av heltäckningsmatta.
VÄGG - Som långhus
DÖRR - Till sakristian, ursprunglig från sakristians tillkomst (1915). Ljust grönt ådrad enkelspegeldörr.
FÖNSTER - Två st lika långhusets. Placerade mot sydost och nordost.
TAK - Som långhus
ÖVRIGT- Korbänk mot söder.

FAST INREDNING
ALTARE - Av trä, med målat kors och ådringsmålning på framsidan.
ALTARUPPSATS - Från 1898 med tavlor från 1950 av konstnär Gunnar Erik Ström, Göteborg. Motiv, den nedre tavlan; "De vise männens tillbedjan", den övre tavlan; "Jesu himmelsfärd". Tavlorna omges av ett inre ramverk som enligt en konservatorsrapport från 1950 är av äldre datum (ev 1700-tal) och försedd med marmorerade kolonner. Det yttre ramverket med växtslingeornamentik är från senare tid (troligen 1898). Preddella med texten "Tjänen herren med glädje". På norra korväggen hänger en altartavla från 1898, målad och skänkt av kammarskrivare Hagelbäck i Mon. Motivet visar Jesus under natten i Getsemane då lärjungarna somnat.
ALTARRING - Femsidig med grönt ådrat ramverk med figursågade gulbrunt marmorerade platta dockor. stoppade överliggare och knäfall med gyllengult tyg. Troligen från ca 1900. BÄNKINREDNING - Från 1950. Två vägganslutna kvarter. Öppna bänkar med marmorerade speglar i grönblått på gavlar och skärmar. Rött ådrade sitsar och ryggar. Korbänk vid södra korväggen. På läktaren, tre bänkar mot söder, en mot norr lika övriga bänkar men i annan färgsättning.
PREDIKSTOL - Enligt uppgift från 1500-talet och den äldsta i Dalsland. Har tillhört föregångaren till den nuvarande kyrkan. Korgen har valvformade och kvadratiska listverk mellan spiralvridna pelare. Färgsatt bl a i grönt svart och rött. Predikstolen har ingen baldakin (ljudtak).
ORGEL - Läktarorgel från 1920 av O Hammarberg, Göteborg, pneumatisk , 6 stämmor. Ej längre i bruk utan ersatt av en mindre kororgel från 2000 vilken numera är placerad på läktarens norra sida. Läktarorgeln har en enkelt klassiserande fasad i ljust gröna kulörer med sparsam dekor bl a i form av en förgylld harpa överst.
LÄKTARE - Från 1796 och troligen tillbyggd när orgeln tillkom 1920. Bärs upp bl a av fyra fasade pelare vid mittgången. Framskjutande mittparti med bröstningen enkelt utformad, fältindelad med profilerad lockpanel lik väggpanelen. Bröstning och pelare i ådrade ljust gröna kulörer. Bänkar, se bänkinredning. Golv av gråmålade brädor.

SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats
DOPFUNT - Täljsten, 1200-tal

VAPENHUS - Utgör tornets nedervåning
GOLV - Lackat trägolv
VÄGGAR - Ljust grågrön slät- och fasspontpanel.
PORT - Kyrkport mot väster. Pardörr från 1950 med senare bytt ytterpanel (svart profilerad snedställd). Beige och grå täckmålad på insidan likt övriga dörrar i vapenhuset.
DÖRRAR - Till kyrkorum, se långhus. Till elcentral och toalett mot norr samt skrubb under trappan mot söder; Tre st enkelspegeldörrar från 1950. Beige och grå täckmålade.
FÖNSTER - Mot söder upptogs ett nytt fönster 1950. Kvadratiskt korspost, kopplade bågar, vitt på insidan, grått på utsidan.
TAK - Som det under läktaren i kyrkorummet. Svagt laserad slätpanel.
ÖVRIGT - Trappa mot söder. av trä med slipade och lackade sättsteg.

SAKRISTIA - Byggdes 1915 på långhusets nordöstra sida.
GOLV - trägolv täck med röd heltäckningsmatta.
VÄGGAR - Gråvit fasspontpanel.
DÖRRAR - Port mot öster: Dubbeldörr, ytterdörren är en pardörr med snedställd grå fasspontpanel på utsidan, gråvit slät mot insidan. Innerdörren är en enkelspegeldörr, ljusgrönt ådrad inåt och gråvit mot utsidan.
FÖNSTER - Mot söder, ett rektangulärt 2-lufts, ej kopplade bågar. Indelat i smårutor, klarglas.

TAK - Ljusgrön fasspontpanel.
ÖVRIGT - Ursprunglig skåpsinredning mot söder i fasspontpanel som väggarna. Skåpsinredning från 1950 mot norr (laserad, ådringsmålad och marmorerad).

TORN - Tillkom 1793.
VÅN 1 - Se vapenhus
VÅN 2 - Mellanvåning i höjd med läktaren.
GOLV - Gråmålat trägolv
VÄGG - Som vapenhus
DÖRRAR - Till läktare, se långhus. Till torntrappan uppåt, relativt ny slät enkeldörr.
FÖNSTER - Rektangulärt enkelfönster mot väster. indelat i smårutor.
TAK -Ljust grågrön slätpanel.
ÖVRIGT - Förvaringsskrubbar längs väggarna mot norr och söder.
VÅN 3 - Mellanvåning. Oklädda väggar av timmer på nedre halvan och plank på övre. Omålade plank som golv och tak.
VÅN 3 - Klockvåning. Tre klockor bl a en lillklocka från 1200-talet. Golv, väggar och tak av omålad plank. Dubbla ljudluckor åt de fyra väderstrecken. Varje par har en hel lucka på ena sidan och en hel avtagbar lucka en halvöppen lucka med snedställd läkt på den andra sidan.

Kyrkan är en liten träkyrka med ett tresidigt avslutat kor i öster och torn med vapenhus i väster.
Långhuset och koret uppfördes 1748-49 och tornet 1793. Sakristian norr om koret tillbyggdes 1915. Ingångar finns i väster till vapenhuset och på sakristians östra sida. Före 1950 fanns också en ingång på korets södra sida. Kyrkans arkitektur karakteriseras av det förhållandevis breda långhuset med brant takfall och det korta tornet.

Stommen av timmer är klädd med vitmålad locklistpanel. På långsidorna och i hörnen finns knutlådor. Såväl långhusets och sakristians sadeltak samt torntaken är valmade och täckta med småskiffer. Den sedan 1887 inklädda lanterninen täcks av en kopparklädd huv krönt av en glob och en tupp. Fasadens snickerier är gråmålade förutom kyrkporten mot väster, en pardörr med profilerad snedställd svart panel. Sakristians pardörr mot öster är klädd med snedställd fasspontpanel. Långhuset och koret har stora rektangulära fönster indelade i smårutor. I tornets klockvåning, vilken är något indragen, finns ljudluckor år de fyra väderstrecken.