bebyggelse, kommunikation

HISTORIK
Älvsborgsbron, som föregicks av en gammal färjeled
mellan Färjenäs och Klippan, var en förutsättning för
stadens fortsatta expansion med industri och bostäder
på västra Hisingen. Bron skulle förbinda Volvos nya
anläggning i Torslanda och varven med det största
nya bostadsområdet, Frölunda. Funktionen är intimt
sammankopplad med det samhällsbyggnadsprojekt
som var i full rullning vid mitten av 1900-talet.
Göteborg var en av Sveriges viktigaste industristäder
och bron var en nödvändig satsning för att understödja
industrins och hamnens expansion.
Byggnadsarbetena påbörjades hösten 1963 och bron
öppnades för trafik i november 1966, men helt klar var
den först i december 1967. Brofästena med påfarter
hade stor påverkan på samhället kring det gamla
färjeläget i Färjenäs, och på äldre trähusbebyggelse
i Sjöbergen. Bron; en hängbro av amerikansk typ,
ritades av professor Sven Olof Asplund. Beställare var
Kungliga Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen. En lång
rad företag var engagerade i bygget, bland annat AB
Armerad Betong och Uddevallavarvet, som levererade
järnkonstruktionen.
MOTIVERING
Älvsborgsbron är ett landmärke och en symbol för
staden Göteborg. Vid insegling till Göteborg är Vinga,
Älvsborgsbron och Masthuggskyrkan tre distinkta
landmärken som kännetecknar staden.
Bron är ett typiskt modernistiskt byggnadsverk. Formen
bygger på de moderna byggnadsmaterialens möjligheter,
där stålets dragfasthet gav möjligheter till ett smäckert
brobygge trots dess storlek. Det ärliga redovisandet
av konstruktion och material, omålad betong och det
öppna stålfackverket, är typiskt för högmodernismen.
Älvsborgsbron är ett monument över 1960-talets
storskaliga stadsbyggnadstankar och över
industrisamhället, där ett effektivt transportsystem
var en nödvändighet för en fortsatt stark utveckling.
Samtidens förtroende för industrin var stort.
Älvsborgsbron ingår i sammanställningen Moderna
Monument.
BESKRIVNING, KARAKTÄR
Älvsborgsbron är en markförankrad hängbro i ett spann
med tillfartsviadukter utförda som pelarunderstödda
betongkonstruktioner. Den har en total längd av dryga
900 meter varav spannet är 417 meter. Vid invigningen
var det Skandinaviens högsta hängbro och hade
även landets längsta brospann. Tornen är av betong,
drygt 100 meter höga, och bron har segelfri höjd på
omkring 45 meter i farleden. Hängspannet utgörs av
ett stålfackverk som ger styvhet åt konstruktionen.
Samtida beskrivningar behandlar enbart brons tekniska
och infrastrukturella kvaliteter, formgivningen har liten
eller ingen plats i texterna. Den modernistiska devisen
”form följer funktion” (i detta fallet kanske snarare
konstruktion) har varit vägledande, konstruktionen
har på grund av detta fått en så pass tilltalande form
att den är en karaktärsbyggnad i stadslandskapet.
Det svagt välvda brospannet, de höga smäckra
pylonerna och bärlinornas mjuka båge bildar brons
karaktäristiska smäckra kontur. Den är en av Sveriges
största broar men den ger ett spänstigt och lätt intryck
med sitt långa fria spann över farleden. På nätterna
har den en särskilt tydlig form med sina belysta linor.
Liksom Golden Gate-bron i San Francisco bildar den
en port in till staden.
GENOMFÖRDA FÖRÄNDRINGAR
Bron var ursprungligen grå men målades i mitten av
1990-talet om i en mer iögonfallande kulör, en ärggrön
nyans med syfte att förstärka brons roll i stadsbilden.
Kvällsbelysningen har på senare tid ändrats från
lampor längs linorna till belysning av linorna med
strålkastare monterade längs broräcket.